Ingår i temat
Populärkultur
Läs senare

”Fokus är på källkritik”

PopulärkulturLäraren Maria Lindberg använder digitala spel för att eleverna ska bli bättre på att genomskåda fake news.
– Spel ligger nära ungdomars livsvärld, säger hon.

av Björn Andersson
03 jun 2019
03 jun 2019
”Fokus är på källkritik”
Foto: Patrik Lundin

I dagens digitala värld är det många som delar det de läser, hör och ser på nätet. Oavsett om det är sant eller inte.

Gymnasieläraren Maria Lindberg försöker få eleverna att bli mer källkritiska. Ett av flera hjälpmedel som hon använder i undervisningen är det digitala spelet Bad News Game. Spelet bygger på inokulationsteorin som menar att vi kan bygga upp ett motstånd mot falska påståenden.

– I spelet lär man sig ett antal strategier för att sprida desinformation, till exempel bedrägeri och imitation. Genom att identifiera dem så blir vi mer kritiska och kontrollerar sanningshalten, säger Maria Lindberg, som undervisar i historia, bild och media på Uppsala estetiska gymnasium och Fyrsiskolan.

Hon använder Bad News Game i kursen Historia 2b kultur, och Estetisk kommunikation 2. Men hon betonar att spelet fungerar i många andra ämnen.

– Jag har en kollega som använder det i psykologi och engelska. Det fungerar också självklart i samhällskunskap. Spelet har ett fokus på källkritik och på vetenskaplig nyfikenhet.

Innan eleverna spelar är det viktigt att ta upp olika avsnitt kring källkritik som desinformation och propaganda. Att det finns robotar som kan producera innehåll och att det med så kallad deep fake news går att manipulera utseende och tal.

Lärarhandledningen till spelet ger ett bra stöd.

– I bästa fall kanske eleverna till viss mån, genom att spela spelet och att jag använder lärarhandledningen, blir vaccinerade mot falska påståenden, säger Maria Lindberg.

Hon menar att elevernas motivation för frågor om källkritik ökar eftersom digitala spel påminner om deras vardag.

– Det ligger nära deras livsvärld. Många är ofta ute på sociala medier eller tittar på filmklipp och annat. Efter att de spelat Bad News Game blir eleverna piggare på att själv kolla upp källor. De får fler verktyg för att reflektera kring olika påståenden. Det i sig bidrar till att man inte sprider falska nyheter.

I spelet får eleven välja mellan olika vägval som bedrägeri eller konspiration. De får följare som visas i en stapel. De får också känna på att vara den som sprider desinformation. På så vis identifierar eleverna hur desinformation kan spridas på sex olika sätt.

– Att man får vara en karaktär är vanligt i de nutida spelen, som många ungdomar använder. Jag ser ingen skillnad mellan intresset för spelet mellan könen men däremot är det nog mer lockande för elever med ganska stor digital vana.

Vilken effekt spelet får för att öka elevernas källkritiska förmåga ska undersökas i ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet. En av forskarna, Thomas Nygren, säger i ett pressmeddelande att desinformation och propaganda bygger på att skapa rädsla hos mottagaren. Då blir det svårare att tänka klart och självständigt.

Utöver digitala spel försöker Maria Lindberg använda sig av film eller annan populärkultur som hjälpmedel i sin undervisning.

– Vad vi kan använda i undervisningen beror på vilka avtal som skolan har med olika producenter. Men visst kan det vara meningsfullt att hitta inslag på SVT till exempel. Film kan ju också användas för kritiska reflektioner. Till exempel om Christofer Columbus i en filmatisering kommer till en västindisk ö och de som lever där pratar engelska. Stämmer det då med den historiska kontexten?

Spel kan ge fler vinster än det som är själva huvudsyftet på kursen. Maria Lindberg har frågat sina elever om spel kan användas som läromedel.

– Absolut, jag har lärt mig all engelska genom att spela, sa en elev.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com