Läs senare

Fler vill bli yrkeslärare

BehörighetMed behörighet är det lättare att få jobb när kraven skärps. Det menar Simon Backman, som utbildar sig till yrkeslärare. Ett val som lockar alltfler.

av Björn Andersson
14 dec 2018
14 dec 2018
Efter flera år som elektriker satsar Simon Backman på att utbilda sig till yrkeslärare. Nu kombinerar han studierna med föräldraledighet.
Foto: Jonas Westling

Utbildningen till yrkeslärare har lockat tolv procent fler i höst jämfört med för ett år sedan. Samtidigt har intresset för andra lärarutbildningar minskat de senaste åren. Totalt sökte 1 436 personer yrkeslärarutbildningen i år.

En av dem är Simon Backman, som studerar vid Umeå universitet. I motsats till de flesta bland hans kurskamrater arbetar han inte som obehörig lärare. Han är elektriker sedan tolv år. Den dagen han börjar som lärare  vill han vara behörig.

– Många yrkeslärare är nog lite äldre och slutar snart, så då har jag som utbildad större chans till jobb. Kraven på behörighet ska ju också skärpas, säger Simon Backman.

Antal sökande till ämneslärarutbildningen, inriktning gymnasiet:

Antal sökande till yrkeslärarutbildningen:

Källa: Universitets- och högskolerådet

Utbildningen är på distans på halvtid med ett par träffar per termin på universitet. Trots att han inte har yrkeserfarenhet som lärare så tror han att han kommer att trivas. Bland annat tack vare erfarenheten som tränare i kampsport hemma i Skellefteå.

– Jag gillar tränarrollen och kontakten med ungdomar. Arbete i  skolan bör ju vara någonstans i närheten i alla fall. Man får lära folk saker, säger han.

Utbildningen är på tre år och närmast på schemat väntar didaktik, ungdomspsykologi och skolans styrdokument. Nu är Simon Backman föräldraledig med sina två barn men sedan ska han arbeta halvtid som elektriker parallellt med studierna.

För att få behörighet till yrkeslärarutbildningen har Simon Backman sänt in flera intyg på sin yrkeskompetens.

– För el- och energiprogrammet verkar det krävas ganska mycket. Jag har sysslat med olika saker som elektriker och skickade in nära 30 intyg med underskrifter.

Trots att intresset nu har ökat för yrkeslärarutbildningen är det långt ifrån alla som kan påbörja den. Andelen sökande som är behöriga har varierat från 38 till 49 procent de senaste åren. En orsak till att många faller bort är att det krävs dokumenterad och relevant  yrkeserfarenhet.

Lärarprognosen från SCB visar att yrkeslärarutbildningen skulle behöva mer än dubbelt så många studenter för att täcka kommande behov.

Ett sätt att lösa lärarbristen är att obehöriga lärare ska kunna vidareutbilda sig utan att förlora så stor del av lönen. Borlänge och andra kommuner i Dalarna har infört ”arbetsintegrerade lärarutbildningar” i samverkan med Högskolan Dalarna. Upplägget bygger på att man arbetar halvtid och studerar halvtid. En studielön betalas på 9 000 kronor i månaden. Den andra delen av lönen avgörs i förhandling och beror på vilken lön man har som lärare.

Söktrycket har varit högt till grundlärarutbildningen med sex sökande per plats till de 30 platserna. Däremot är det inte fullt i den grupp som omfattar yrkeslärare och ämneslärare i gymnasiet.

– Kanske har erbjudandet marknadsförts för lite. Vi har dock förväntningar på att yrkeslärare och andra gymnasielärare ska genomgå lärarutbildning, säger Mikael Fältsjö, som är gymnasiechef i Borlänge.

Janne Berlin Lundeberg är ombudsman för Lärarförbundets regionkontor i Falun. Han menar att arbetsintegrerade lärarutbildningar är ett av fler initiativ som behövs för att fler lärare ska bli behöriga.

– En viktig del är också att arbetsgivarna är lyhörda och inte lägger på för många uppgifter, som mentorskap och annat, när lärarna har intensiva perioder med sina utbildningar, säger han.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com