Ingår i temat
Säkerhet
Läs senare

Facket: Vi ska ha nolltolerans mot våld

SäkerhetAnmälningarna om hot och våld i gymnasieskolan ökade kraftigt mellan 2012 och 2017.
– Det är en oroväckande trend, även om det inte är det normala på landets gymnasieskolor, säger Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

14 Sep 2018
Illustration: Helena Davidsson Neppelberg

Arbetsmiljölagen kräver att allvarliga händelser på en arbetsplats anmäls. Förra året gjordes 148 sådana så kallade 3.3a-anmälningar från landets gymnasieskolor med koppling till hot och våld. Sex år tidigare, 2012, var de bara 61. På några få år har det alltså skett mer än en fördubbling.

Utbildningssektorn ligger generellt sett ganska högt beträffande anmälningar om hot och våld, berättar Kristian Hansson, sakkunnig på område skola hos Arbetsmiljöverket. Utvecklingen i sig sticker dock inte ut så mycket.
– När det gäller 3.3a-anmälningar följer det den allmänna trenden i samhället. Man ser en viss uppgång de senaste fem åren, men den är inte på något sätt dramatisk när det gäller gymnasieskolan, säger Kristian Hansson.

Det finns ett mycket tydligt undantag – gymnasie­särskolan, som ingår i den totala gymnasiestatistiken. Därifrån kom för några år sedan enstaka anmälningar. 2016 steg antalet till 12 och 2017 till hela 52 stycken.
– Gymnasiesärskolan ligger exceptionellt högt. Den är bland de farligaste branscher man kan vistas i när det gäller hot och våld i samhället, generellt sett. Och det är anmärkningsvärt, säger Kristian Hansson utan att ha någon förklaring till ökningen.

Man bär ändå med sig upplevelserna och de påverkar både arbetsliv och fritid.

På såväl yrkesprogram som högskoleförberedande program var anmälningarna också klart fler 2017 än sex år tidigare, men det svänger lite år från år. I fjol kom 66 anmälningar från högskoleförberedande program, 20 från yrkesprogram och 10 från ”övrig gymnasieutbildning”.

En anmälan kan gälla både händelser mellan elever och händelser där lärare och annan personal blir utsatta.
– Det handlar väldigt ofta om situationer med utåtagerande elever där man förlorar kontrollen på något sätt och det uppstår incidenter, säger Kristian Hansson.

Arbetsmiljöverket vet inte i vilken mån ökningen av anmälningar avspeglar en faktisk ökning. Bilden spretar lite, eftersom antalet arbetsolyckor kopplade till hot och våld på gymnasiet ligger ganska stilla och ungefär på genomsnittet för alla branscher. De senaste fem åren rapporterades sammanlagt 95 sådana olyckor på högskoleförberedande program, 25 på yrkesutbildningar och 36 inom gymnasiesärskolan. Då handlar det om händelser som har lett till sjukfrånvaro för anställda, medan antingen personal eller elever kan vara drabbade vid 3.3a-anmälningar.

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet.

Oavsett om en händelse leder till sjukskrivning eller inte, kan hot, slag och kastade föremål få allvarliga följder för drabbade.
– Att gå till jobbet och vara rädd för att bli utsatt eller att bli utsatt för hot och våld är inte acceptabelt. Så är det bara. Det får konsekvenser för arbetsmiljön – det är ingen tvekan om den saken, säger Kristian Hansson.

Han pratar också om avtrubbningseffekter, som gör att händelser kanske bagatelliseras och får passera utan åtgärder.
– Man bär ändå med sig upplevelserna och de påverkar både arbetsliv och fritid. Det ökar stressnivån i kroppen och har flera negativa konsekvenser för ens välbefinnande. Sen är det inte säkert att man själv märker att man är stressad när man går till jobbet. Men det kan handla om obehag, ångestpåslag och en allmän olustkänsla.

Lärarförbundet har reagerat på den ökning av anmälningar om hot och våld som ses.
– Oavsett om det är anmälningsbenägenheten som ökat eller händelserna som blivit fler är det en oroväckande trend, säger förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Hon är tydlig med att för de flesta av hennes medlemmar är en tung administrativ börda ett betydligt större och påtagligare arbetsmiljöproblem.
– Men hot och våld är ett stort och allvarligt problem när det inträffar. Det är inte det normala på landets gymnasieskolor, men vi ska ha nolltolerans. Det är extremt viktigt att händelser anmäls och sedan utreds och analyseras.

Pratas det mer hot och våld bland dina medlemmar nu än tidigare?
– Det går väl lite i vågor, mycket beroende på medierapporteringen.

Svante Haggren, fram till nyligen kommunombud på Lärarnas riksförbund i Stockholm, tycker att skolornas säkerhetsarbete varierar över tid. Det senaste året har mordet på en elev på Enskede gårds gymnasium i december 2017 fått fart på diskussionen.
– Just nu är man mycket medveten och arbetar på ett förebyggande sätt. Sen har vi haft allvarliga situationer på andra gymnasieskolor i Stockholm, där saker eskalerat. Generellt sett är det nog mer stök i grundskolan, medan på gymnasiesidan är det ett fåtal gymnasier med mer utpräglade problem.

Svante Haggren.

Han drar en parallell till hur det såg ut efter en dödsskjutning på Bromma gymnasium 2001.
– Då blev det också en säkerhetsdebatt i Stockholms skolor. Men hur det än är, blir det vardag i det här arbetet också och då prioriteras det ned lite.

Jämfört med förr ser Svante Haggren i dag fler låsta skolor och mer kameraövervakning. En enkät som Lärarnas tidning gjorde 2017 till rektorer runt om i landet bekräftar den bilden. På en fråga om skolan hade förstärkt säkerheten de senaste åren svarade två av tre rektorer på 224 gymnasieskolor ja. Det handlar om bland annat mer utbildning, passerkort för elever, låsta dörrar och poliser som övar med narkotikahundar i skolan. Allra vanligast var fler ut- och inrymningsövningar än tidigare.

Enkäten visade också att 80 skolor hade ytterdörrarnas låsta under skoldagen. 73 hade övervakningskameror och då oftast i korridorerna. Insatser mot skadegörelse var det vanligaste skälet.

En del problem är stök på själva skolan. Annat säkerhetsarbete handlar om det otänkbara – men som ändå har hänt – attacker där avsikten är att döda.

I våras kom Skolverket med ett nytt stödmaterial kring säkerhet och kriser. Maria Elmér är projektledare och betonar det förebyggande arbetet.
– Det handlar väldigt mycket om att bygga tillitsfulla relationer, så att man lättare pratar med varandra om saker. Det kan till exempel handla om att elever snappat upp hot om våld eller att vuxna på skolan får reda på om någon elev är utsatt för kränkande behandling. Möjligheterna att få tidiga varningssignaler ökar och det kan utgöra skillnaden mellan att en konflikt avvärjs eller utvecklas till våld och kris, säger Maria Elmér.

Skolverket har också besökt skolor, förskolor och ansvariga hos huvudmännen och diskuterat våld och hot, men också andra typer av kriser.
– Det ser väldigt olika ut, beroende på om det är en liten eller stor organisation, till exempel, men också utifrån var skolan är belägen. Man oroar sig för översvämningar, snöstormar, att kollektivtrafiken inte fungerar och om vapnen är ordentligt inlåsta under jaktsäsongen.

Även om situationer med dödligt våld är extremt ovanliga på gymnasier, är det viktigt att skolorna är förberedda, anser Maria Elmér. Det handlar om att ha koll på utrymningsvägar, jobba systematiskt kring säkerhet och veta vad som gäller i en krissituation.
– Man måste tänka att man hela tiden har ansvar för säkerheten, men anpassa arbetet till sitt lokala sammanhang. Det ska vara ett ständigt pågående arbete. Krisplaner får inte bli hyllvärmare utan måste förankras och övas av personalen.

Vilka rutiner har ni kring säkerhet?

”Kamerorna har dämpande effekt”

Lars Nordin, lärare NTI-gymnasiet, Sundbyberg
– Jag tror att det viktigaste är en policy där man inte har någon tolerans mot olika typer av våld i skolsituationen. Vi arbetar med elevgruppen och med antivåldstema i undervisningen. Många av våra elever har ganska tuffa förhållanden utanför skolan och det blir extra viktigt att skolan är en trygg oas.
– Varje lärare och elev har också ett eget unikt nyckelkort. Det är inte öppet för allmänheten, utan inbjudna får ringa på och släppas in. Eleverna har bara tillgång till lokalerna under skoltid.
– De senaste åren har vi infört övervakningskameror, mest för att det var problem med skadegörelse, som eldning i en papperskorg och uttömda brandsläckare. Kamerorna har haft en klart dämpande effekt. Vi har också haft inrymningsövningar, där vi gått igenom vad som skulle kunna hända vid en attack.

”All personal bär namnbrickor”

Helena Näsholm, sva-lärare, Ådalsskolan, Kramfors
– Vi har personliga taggar, plastbrickor, som alla elever har. Huvudentrén är enda ingången där tag inte behövs. Där finns en reception som har koll på vem som går in och ut och besök ska anmälas i förväg. Det handlar om att inte släppa in obehöriga i skolan. Vi har fått lära oss att vi ska fråga om vi ser någon som vi inte känner igen.
– Vi har övervakningskameror också, både ute och inne, placerade där det kan hända konstiga saker och har haft information om PDV, pågående dödligt våld.
– Sedan i våras har vi också namnbrickor som all personal ska ha. Ibland följer de med hem och kan hamna i tvättmaskinen. Vissa tröjor tycker inte om magneterna så det kan bli lite noppigt. Annars fungerar de bra och ska vara en säkerhet för eleverna också.

”Ordningsvakter gör id-kontroller”

Anders Wramnell, rektor, Söderslättsgymnasiet, Trelleborg
– Utifrån riktlinjer mot pågående dödligt våld pratar man ju om att inrymma snarare än att utrymma och ett bra sätt är att göra sig osynlig. Vi har dörrar med glasfönster till klassrummen och beslöt att satsa på jalusier för dörrarna. Det är inga skottsäkra jalusier, utan mer rullgardiner som dras ned manuellt, men de hindrar insyn.
– Vi har övervakningskameror med riktigt högupplösta bilder och de är väldigt avskräckande. De har gjort att vi kunnat bistå polisen en del. Sedan har vi passerkort och tar in ordningsvakter ibland som gör identitetskontroller. Vi är inte en skola som har mycket problem med våld, utan syftet är att förebygga problem. Jag tycker egentligen inte om den utveckling där skolor blir mer och mer av en gated community, men tror tyvärr inte att det är överdrivet.

Alla artiklar i temat Säkerhet (6)

ur Lärarförbundets Magasin