Ingår i temat
Populärkultur
Läs senare

Eminem och Marx i samma paket

PopulärkulturPå Katedralskolan i Lund får eleverna lära sig att skriva uppsatser genom att analysera hiphoptexter. Diskussionerna blir mer levande och det teoritunga mer tilltalande.

Musik med klass. Sociologiläraren Henrik Larsson kopplar ihop hiphopgruppen Kartellens låttexter med Marx och Webers olika teorier om klasskillnader.
Foto: Ola Torkelsson

”Hopplösa mammor. Som inget kan göra. Vadå, ska dom låsa in barnen och sluta föda?” Den höga hiphopmusiken överröstar rösterna ute på skolgården på Katedralskolan i Lund. Det är varmt ute och fönstren står öppna så att luften ska räcka till för de trettio eleverna i årskurs två som är samlade i klassrummet.

I den här låten rappar hiphop-gruppen Kartellen om utanförskap och kriminalitet, och om mammor från utsatta områden som de anser bli beskyllda för att förstöra sina barns liv. Låttexten syns på en Powerpoint där sociologiläraren Henrik Larsson har färgmarkerat olika delar av texten för att tydliggöra hur man kan tänka när man ska sortera och koda av en text. Exempelvis med hjälp av olika teman och begrepp, som klass och positioner, makt och motstånd.

– Den här delen av låttexten ger en bild av strukturella begränsningar. I stort kan man säga att låten handlar hur man föds in i något, anammar det kulturella kapital och de resurser som finns och som fungerar i de omständigheter man lever i, men kanske inte nödvändigtvis i andra delar av samhället.

När jag började använda hiphop på det här sättet blev diskussionerna betydligt mer levandegjorda och tydliga.

I dag undervisar Henrik Larsson en grupp elever som går samhällsprogrammets beteendeinriktning. Innan lektionen börjar berättar han att idén att börja använda sig av musik i undervisningen växte fram ur en frustration över misslyckade lektioner.

– Man går igenom någonting och eleverna ser ut som fågelholkar … Men när jag började använda hiphop på det här sättet blev diskussionerna betydligt mer levandegjorda och tydliga. Eleverna är unga och har inte så mycket att förhålla sig till, så det är ett sätt att vidga deras perspektiv och visa på andra sociala sammanhang, säger han och nämner ett citat av rapparen Chuck D i Public Enemy för att förklara vad han menar: ”Hiphopen är den svarta befolkningens CNN.”

Ny kunskap. Mitt under lektionen om levnadsberättelser kommer Amanda Dahlberg och läraren Henrik Larsson på att de är avlägsna släktingar.
Foto: Ola Torkelsson

– Chuck D beskriver hiphopen som socialrealistiska reportage från marginaliserade områden. På den här skolan skildrar den här musikgenren oftast andra sociala erfarenheter än elevernas egna. På andra kanske den beskriver den verklighet eleverna själva lever i. Men jag tror den här typen av arbetssätt kan fånga alla elever, fast på olika sätt.

Dagens lektionsupplägg beskriver han som ”katederundervisning i hiphopstajl”, med en avslutande gruppdiskussion.

– Den här sociologikursen skulle kunna bli väldigt teoritung och abstrakt, så därför har vi valt att förmedla de här ganska studieförberedande kunskaperna i en mer tilltalande förpackning, säger han.

Henrik Larsson håller i lektionen tillsammans med kollegan Martin Nilsson som undervisar en annan klass i samma kurs. Lektionen är en del i projektet ”Levnadsberättelser”, som syftar till att ge en uppfattning om vetenskapligt skrivande. Eleverna har fått göra djupintervjuer med äldre släktingar och välja mellan att tillämpa ett genusperspektiv eller ett klassperspektiv som utgångspunkt i sina teoretiska analyser.

Begreppen makt och maktlöshet passar bra i det här sammanhanget. Eminem verkar vara i konflikt med sig själv.

– Att arbeta med en levnadsberättelse är ett stort pussel, men i dag ska vi alltså göra små pussel och använda några musiklåtar som empiriskt material.Tanken är att ni ska tolka och sortera materialet för att försöka hitta olika samband, precis som ni ska göra sedan, när ni arbetar med era egna levnadsberättelser.

Henrik Larsson och Martin Nilsson är skickliga berättare och eleverna lyssnar intresserat när de kastar sig mellan textanalyser och sociologiska resonemang till sidospår med underhållande kuriosa om artisterna. Hela tiden, ja eller åtminstone nästan, relaterat till teorier av exempelvis Marx och Bourdieu och begrepp som kapitalism eller kulturellt och symboliskt kapital. Slutligen når de fram till själva kärnan i dagens lektion: komplexa samband.

Det är det mest nyckfulla i den här kursen, poängterar Martin Nilsson.

– Det räcker inte att rada upp teorier och relevanta begrepp kopplat till era levnadsberättelser och se dem som isolerade företeelser för att få ett bra betyg. Ni måste problematisera kring hur de hör ihop. Först då uppstår möjligheten att se ert insamlade material i ett helhetsperspektiv.

Därefter visas Jennifer Lopez musikvideo Jenny from the block. Här och där hörs elever som nynnar med i texten.

No matter where I go,
I know where I came from (from the Bronx!)
Don´t be fooled by the looks I got.
I´m still, I´m still Jenny from the block.

Videon skiftar mellan att skildra Lopez i privata och intima vardagsmiljöer, och som den framgångsrika och sexiga artisten hon är.

– Vad ser vi här? Och vems är blicken bakom kameran? frågar Martin Nilsson.

– Den är filmad i paparazzistil, säger Gabriel Herrlin och tillägger att den handlar om att Jennifer Lopez har tagit sig från ghettot till toppen.

Martin Nilsson nickar.

– Det känns som att någon tränger sig på. Man kan tolka det som att Lopez är så populär att alla förföljer och vill dokumentera henne. Samtidigt som det handlar om att hon gjort en klassresa som hon vill berätta om. Rent generellt, och kommersiellt sett, kan man nog säga att hon har mycket att tjäna på att ge en bild av att ”jag är som du”, men också mycket på att inte vara det.

Analys. Gabriel Herrlin, Elias Corshammar och Jonathan Drougge resonerar om Kartellens låt Underklassmusik, som de anser handlar om hur lägre samhällsklasser upplever livet.
Foto: Ola Torkelsson

Därefter berättar Henrik Larsson att det här är en av de två låtar som de ska diskutera i grupp efter introduktionen, med hjälp av de begrepp som de precis har gått igenom. Den andra är Eminems låt och musikvideo Mockingbird.

När videon drar i gång ser man Eminem sitta och titta på gamla videofilmer från när barnen var små. Texten är skriven som ett brev till dottern Hailie och Eminem rappar att han förstår att hon är besviken på sina föräldrar. Själva formspråket är ett hopkok av klipp av härliga familjevideos, skandalrubriker och bilder från rättegångssalar där det framgår att hans fru har suttit i fängelse och haft missbruksproblem.

Men här hinner de inte in på bakgrundsdetaljer. Exempelvis vad som är verklighet och vad som är fakta i den historia som framträder i Eminems beskrivning av sitt liv. I stället lämnas musikvideon öppen för tolkning.

Luften i klassrummet börjar ta slut och eleverna får gå ut och sätta sig i stadsparken som ligger i anslutning till skolan.

Emilia Lundblad och hennes fyra klasskamrater sitter och pratar om Eminems låt Mockingbird. De tycker att det här är ett intressant sätt att jobba på. Särskilt eftersom de har lyssnat på den här låten sedan de var små, utan att riktigt förstå innebörden.

– Begreppen makt och maktlöshet passar bra i det här sammanhanget. Eminem verkar vara i konflikt med sig själv. Hans fru är i fängelse och han tycker att det är svårt att ge sin dotter den trygghet hon behöver, säger Emilia Lundblad.

Martin Nilsson.
Foto: Ola Torkelsson

Amanda Dahlberg håller med.

– Ja, och det handlar även om framgång och motgång. Eminem och hans fru hade ju ett ganska högt socialt anseende innan allt gick fel, men plötsligt befinner de sig på botten.

De resonerar vidare: Manligt och kvinnligt …  Jo, där finns det en tydlig koppling. Samma sak när det gäller klasstrukturer och dåtid och nutid.

Innan det blir dags för att gå tillbaka till klassrummet berättar Amanda Dahlberg att arbetet med släkthistorier har gett henne insikter i sitt eget liv.

– Jag har intervjuat min mormor och innan den här kursen hade jag inte reflekterat särskilt djupgående över hur min uppväxt och syn på samhället har påverkats av hur mina släktingar hade det och av hur mina föräldrar växte upp.

När det blir dags för att sammanfatta vad eleverna har kommit fram till i sina diskussioner kretsar samtalet mest kring Eminems musikvideo.

Martin Nilsson riktar in samtalet på nya frågeställningar; är det okej att slänga ut familjevideos i offentligheten och hänga ut sin fru som har blivit en tung drogmissbrukare?  Och kan vi lita på det som framställs? Känns det här autentiskt? Under gruppdiskussionerna framgick det att eleverna verkade tycka det, men nu börjar de tvivla.

Lektionen börjar gå mot sitt slut när en elev räcker upp handen och reflekterar över hur Eminem känner skam för att han inte klarade av att ta hand om sin familj, varken ekonomiskt eller genom att vara närvarande.

– Just det! utropar Henrik Larsson, nu börjar vi närma oss komplexa samband. Misslyckande och framgång kan kopplas till känslor av både skam och stolthet. Och den typen av känslor är alltid sprungna ur ett socialt sammanhang. Skam och stolthet är två känslor som är väldigt sociologiskt intressanta och något som alla upplever, men sällan vill visa.

ur Lärarförbundets Magasin