Läs senare

De ska bli bäst på jämställdhet

ReportageLäraren Hanna Björg Vilhjálmsdóttir har skapat en fristående kurs i jämställdhet. I dag finns den på nästan alla gymnasieskolor på Island.

De ska bli bäst på jämställdhet
Analysverktyg. Hanna Björg Vilhjálmsdóttir ger eleverna verktyg för att analysera samhället och förstå vad könsmaktsordningen innebär för deras egna liv. Dana Gunnarsdóttir, Rakel Rún Matthíasdóttir, Margrét Björnsdóttir, Stefánný Ósk Stefánsdóttir och Ólavía Sif Kristjánsdóttir lyssnar. Foto: Johanna Hanno

Det är fredag och dagens första lektionspass på Borgarholtsskóla i Reykjavik. Morgonrufsiga elever släntrar in från höstkylan. Framme vid tavlan är läraren Hanna Björg Vilhjálmsdóttir redan i gång. Hon har ritat upp kursens innehåll på tavlan och tar den sista klunken kaffe på stående fot.

– Den här kursen är upplagd som ett pussel. Jag försöker ta upp alla delar av samhället där det finns ojämställdhet, så att ni elever ska förstå att detta är systematiskt, säger hon och kastar en blick ut genom fönstret.

Därute glänser det ståtliga fjällmassivet Esjan i morgonsolen, topparna är vita av snö.

Du måste vara trovärdig och kunna hantera att det kommer upp känslor i klassrummet.

Lektionen börjar och Hanna Björg Vilhjálmsdóttir delar upp klassen i fem olika grupper. Dagens uppgift är att sätta på sig feministiska glasögon och diskutera fyra olika teman: hälsa, mord, religion och sport.

– Jag vill att ni ska ta upp varje ämne och fundera på vad det finns för skillnader när det gäller kvinnor och män inom detta fält. Hur ser de ut? Och vad finns det för lösningar, hur uppnår vi jämställdhet?

Klassen grupperar sig. Eleven Margrét Björnsdóttir räcker upp handen.

– Kan könsskillnaderna förstås genom rollerna vi fostras in i, att flickor och pojkar sätts i olika boxar?

– Ja, till viss del – men inte helt! Ni måste tänka bredare och mer kreativt, uppmanar Hanna Björg Vilhjálmsdóttir.

Så undervisas isländska elever i jämställdhet

  • Jämställdhetskursen är fristående och initierades år 2007 av Hanna Björg Vilhjálmsdóttir. Det är en terminslång kurs med fyra lektionstillfällen i veckan. Kursen har en ämnesplan men varje skola kan göra egna anpassningar.
  • I kursen analyseras hur bristen på jämställdhet ser ut och påverkar samhället, från arbetsmarknad och politik till familjeliv och våld. I de olika momenten läggs mycket fokus på elevernas aktiva deltagande och kritiska tänkande.
  • Syftet är bland annat att göra eleverna medvetna om könsmaktsordningen i samhället och att förstå att de själva är en del av lösningen när det gäller ett jämställt samhälle.

Ett sorl sprider sig snart i lokalen. En i varje grupp för anteckningar, uppgiften ska senare redovisas inför klassen.

Enligt globala rankningar är Island världsledande på jämställdhet. En orsak är att det råder politisk enighet i frågorna, vilket gör att reformer snabbt går igenom. En annan orsak är de eldsjälar som driver på jämställdhetsarbetet i vardagen. Till denna skara hör läraren Hanna Björg Vilhjálmsdóttir. På Island finns det en jämställdhetslag, som innebär att skolan har i uppgift att aktivt främja jämställdhet. Där står att eleverna, på alla nivåer i skolväsendet, ska utbildas i jämställdhet och att tonvikten ska ligga på att förbereda eleverna att leva jämställt, och ta lika stor roll i arbetslivet och familjelivet oavsett kön. Hanna Björg Vilhjálmsdóttir tyckte inte att skolorna gjorde nog, och skapade därför en egen kurs på temat.

– Den ger eleverna verktyg för att analysera samhället och förstå vad könsmaktsordningen innebär, både i stort och för deras egna liv.

Kursen, som tar upp alltifrån pornografi och prostitution till arbetsmarknad och politik, har blivit väldigt populär. Den har spridits över hela Island, och finns i dag på 30 av 33 gymnasieskolor. Den har även anpassats till grundskolor och förskolor. Hanna Björg Vilhjálmsdóttir undervisar löpande nya lärare, så att de kan hålla kursen på sina skolor.

– För att hålla denna kurs måste man ge av sig själv, det går inte att ägna sig åt traditionell undervisning ur en mattebok. Det handlar inte om vad du undervisar, utan hur du gör det. Du måste vara trovärdig och kunna hantera att det kommer upp känslor i klassrummet, säger Hanna Björg Vilhjálmsdóttir, medan hon kryssar fram bland bänkarna och fångar upp elevernas frågor.

Vi pratar mycket i klassrummet om ansvaret eleverna har som medborgare.

En positiv effekt av den isländska jämställdhetskursen är elevernas engagemang. På många skolor har eleverna startat egna feministklubbar, som drivit igenom krav som exempelvis gratis mensskydd på toaletterna. Nu vill Islands elevorganisation att kursen ska bli obligatorisk på alla skolor. Det är första gången som eleverna själva kräver mer kunskap i ett ämne.

– Den här kursen skiljer sig från andra för att vi tillåts utgå ifrån oss själva, tänka och reflektera. Det är ett öppet klimat under lektionerna och alla har rätt till sin åsikt. Det viktiga är inte vad man tycker utan att alla är med i diskussionerna, säger eleven Eiríkur Skúli Gústafsson, 19 år, och slår sig ned i den bruna soffan som är uppställd längst bak i klassrummet.

Han tycker att det mest intressanta hittills under kursen var när de hade ett tema kring trans. Klassen läste en intervju med två transkillar, som svarade på frågor om könsidentitet.

– Det handlade exempelvis om vilka privilegier du kan vinna om du byter kön till man, och vad som går förlorat.

I klassrummet har de även pratat mycket om könsstereotyper och könsroller, hur man formas och vad olika könsuttryck sänder för signaler.

Synar skillnader. Eleverna Þórarinn Gunnar Óskarsson, Pétur Guðbjörn Sigurðsson, Arnar Þór Þorvaldsson och Jón Bald Freysson diskuterar vilka könsskillnader det finns inom sport och hälsa. Hur skiljer sig förutsättningarna åt mellan kvinnor och män?
Foto: Johanna Hanno

– Som du ser har jag många tatueringar, säger Eiríkur Skúli Gústafsson och drar upp ärmen för att visa sin fullritade underarm. Tidigare hade jag även rakat huvud och var större, mer tränad. Då kunde jag uppleva att människor såg på mig som farlig. Men nu när jag är mindre och har låtit håret växa ut så blir folks reaktion en annan.

Han berättar att kursen har väckt många tankar på ett personligt plan. Den har fått honom att börja fundera på sin relation till sin pappa, och varför de inte pratar om känslor på samma sätt som han gör med sin mamma.

– Hela mitt liv har jag tänkt att det är normalt. Men nu har jag insett att det beror på att min pappa har växt upp med ett sådant mansideal. Vi är del av ett system och det påverkar hur vi fostras till män.

Eiríkur Skúli Gústafsson menar att killar borde få bejaka sitt känsloliv i lika stor utsträckning som tjejer. Han hoppas att det håller på att förändras.

– Jag vill inte att mina barn ska exkluderas från mitt känsloliv. Det är viktigt.

Lektionen på Borgarholtsskóla rundas av och eleverna går i väg till matsalen i strumplästen för att ta förmiddagsfika. Hanna Björg Vilhjálmsdóttir berättar att klassen bara har gått den terminslånga kursen i fem veckor. De har fortfarande inte kommit in på brännande ämnen som våld och porr. Enligt Hanna Björg Vilhjálmsdóttir är porrkonsumtionen utbredd bland unga killar på Island. Hon tycker därför att det är viktigt att analysera.

– Eleverna vet att det snart kommer upp, men jag måste först lägga en grund. Vi måste lära känna varandra och skapa ett öppet rum för diskussioner, säger hon.

Ett syfte med kursen är att synliggöra hur jämställdhet inte är konstant, utan något som måste erövras igen och igen. I undervisningen tar Hanna Björg Vilhjálmsdóttir upp kvinnorörelsens historia och framgångar som kvinnlig rösträtt – men även bakslagen.

– Jag frågar eleverna varför kvinnor hela tiden måste kämpa för rätten till sin kropp och vi diskuterar på vilket sätt män blir offer för patriarkatet.

Hanna Björg Vilhjálmsdóttir menar att hon också försöker få eleverna att förstå att de är del av lösningen. Att få dem att tänka kritiskt och själva se sin roll som samhällsförändrare i en demokrati.

– Vi pratar mycket i klassrummet om ansvaret eleverna har som medborgare. Skolan har förpliktelser att utbilda eleverna till aktiva medborgare, som röstar, tar del av samhället och vet att de kan påverka utvecklingen. Jag tar även upp vad aktivism går ut på, säger hon.

Att diskutera könsmaktsordning i skolan skulle på många håll i världen vara kontroversiellt. Själv har Hanna Björg Vilhjálmsdóttir inte stött på någon direkt kritik från lärare eller föräldrar. Däremot finns det andra utmaningar.

– Jag kan säga en sak i detta klassrum, men sedan går eleverna till ett annat klassrum där en annan lärare underminerar det jag lärt ut bara genom sitt sätt att prata och agera! Så är det. Men man får ta ett steg i taget.

På Borgarholtsskóla har skolledningen bestämt att kursen ska bli obligatorisk för alla elever. Arsaell Gudmundsson är rektor och uttalad feminist.

– Jag tycker att denna kurs är fantastisk. Eleverna får mycket intryck både på nätet och i samhället i stort när det gäller dessa frågor. De behöver få guidning, så att de inte går vilse. Att ge den vägledningen är vår uppgift i gymnasieskolan, säger han.

Varför är det viktigt att lära sig om jämställdhet?

Foto: Johanna Hanno

Olavia Sif Kristjánsdóttir, 19:

– Det är smart att undervisa unga människor i vår generation eftersom vi är framtiden. För att skapa ett jämställt samhälle måste man börja någonstans. Jag tycker det är viktigt att vara medveten om könsrollerna och hur vi fostras in i dem. Det är centrala kunskaper inte minst om man själv blir förälder.

 

Foto: Johanna Hanno

Kristin Lisa Fridriksdóttir, 19:

– Jag tycker det har varit intressant när vi pratat om reklambranschen, hur män och kvinnor porträtteras och hur det förstärker könsrollerna. När det gäller jämställdhet är det viktigt att vi inte nöjer oss med hur situationen ser ut i dag. Det gäller att fortsätta framåt och skapa historia.

 

Foto: Johanna Hanno

Hrannar Máni Eyjólfsson, 18:

– För att det kan förändra hur vi ser på varandra, och öppna upp fler möjligheter för pojkar och flickor att vara på olika sätt. Jag tycker jämställdhet är väldigt viktigt. En del män ser ned på kvinnor och det finns också föreställningar om att kvinnor ska ta hand om matlagning och barn.

ur Lärarförbundets Magasin