Läs senare

Bokprat på djupet skapar dynamik

ReportageHenrik Birkebos koncept är enkelt – läs samma bok och diskutera den på djupet i klassen. Eleverna tränar också argumentation och retorik genom att presentera sina tankar om bokens innehåll i ett tal inför klassen.

08 feb 2019
Bokprat på djupet skapar dynamik
Argumenterar. Anton Hellberg har skrivit ner tankar om boken på datorn. Hans klasskompisar Erik Jönsson, Filip Alrup och Erik Niklasson lyssnar och uttrycker sina åsikter. Foto: Marit Lissdaniels

Vad gjorde dig mest förvånad alternativt mest upprörd när du läste avsnittet till i dag? Jag vill att var och en funderar på det och kanske skriver ner någon rad, säger svenskläraren Henrik Birkebo när han inleder lektionen.

De ser nya perspektiv, de lär sig nya begrepp och utvecklar sitt språk.

Eleverna, som går tredje året på teknikprogrammet, plockar upp sina bärbara datorer, några tar fram kollegieblock medan andra bläddrar i pocketupplagan av boken Störst av allt av Malin Persson Giolito som alla i klassen håller på att läsa. Det är en ungdoms­roman som handlar om vad som sker när rika överklassungdomar möter utsatta ungdomar med en helt annan bakgrund i en gymnasieskola i Djursholm. Mötet slutar i en katastrof med flera brutala mord. Huvudpersonen är eleven Maja. Boken skildrar bland annat hennes komplicerade relationer till klasskamrater och en lärare.

Utanför fönstren på Nils Ericsonsgymnasiet i Trollhättan faller snön. Efter slamret från material som plockats fram, infinner sig tystnaden när eleverna börjar fundera över lärarens öppningsfråga. Filip Svensson skriver ner meningen ”Jag blev förvånad hur Maja uttryckte sig vid otroheten” i sitt block. I bänken framför sitter Julia Harling och skriver på sin dator om att två av bokens karaktärer, Sebastian och Samir, alltmer blir varandras motpoler. Vilket gjort henne upprörd.

Möjligheter. Läraren Henrik Birkebo hoppas att uppgiften ska ge eleverna nya perspektiv i läsningen.
Foto: Marit Lissdaniels

– Sebastian säger jätte­rasistiska saker till Samir om vilka jobb hans föräldrar har och att Samir har ljugit om sina föräldrars utbildning, säger Julia Harling.

Hon och bänkkompisen Linnea Andersson berättar att de har svårt att sluta läsa i boken – den är spännande och de kan leva sig in i hur huvudpersonen Maja har det.

– Jag kan relatera till Majas situation, till exempel hur det kan kännas om man inte får umgås med sina vänner. Det är så mycket små detaljer i boken som gör att man nästan ser framför sig hur det går till. Det gör den jättebra. Annars gillar jag mest feelgoodromaner, men den här boken väcker mer tankar, säger Linnea Andersson.

Efter fem minuter avbryter läraren Henrik Birkebo elevernas tid för egna reflektioner. De pratar i helklass om vad som förvånat eller gjort dem upprörda under läsningen. Därefter är det dags för eleverna att i smågrupper diskutera frågor som Henrik Birkebo har sammanställt kring bland annat bokens handling och kopplingar till samhällsfrågor.

–  Jag tänker att frågan om rollfördelning kan vara intressant att diskutera i helklass. Maja i boken pratar mycket om vad hon har för roll i klassen. Vi skulle kunna dyka ner i boken en stund tillsammans. Jonathan, kan du läsa vad det står på sidan 145?

”Jag hade nästan alltid spelat samma roll: duktig i skolan, inte mest poppis men nästan, inte mobbad, ingen mobbare, i de ballastes gäng, men inte ihop med den ballaste. Det hade aldrig föresvävat mig att jag skulle kunna få en ny roll, men det hade jag fått. Och den fick till och med Sofias totala Biggest-loser-make-over att blekna i jämförelse”, läser Jonathan Johansen högt ur ett avsnitt i boken som beskriver huvud­personen Majas tankar.

– Vad är det som har hänt som gör att Majas roll förändrats helt och hållet? Det är ungefär som att släppa en stinkbomb, det finns ett före och ett efter. Oscar, kan du beskriva vad den totala förändringen beror på?

– Jag vet inte riktigt. Men det handlar väl om att hon har blivit ihop med Sebastian, och att alla vet vem han är eftersom han har Sveriges rikaste farsa och så är han jättesnygg. Det gör att alla helt plötsligt ser på Maja med helt andra ögon, säger Oscar Winterfeldt.

Läslust. Julia Harling och Linnea Andersson fångas av bokens handling.
Foto: Marit Lissdaniels

– Ja, precis. Det är just detta som gör att Majas roll i klassen förändrats över en natt. Då kommer vi till min nästa öppna fråga till er: de grupper som ni vistas i –  vem är ni där? Beror det på vilka ni hänger med? Fundera gärna på vilken roll du har i olika grupper! uppmanar Henrik Birkebo sina elever.

Henrik Birkebo berättar att hans koncept är enkelt – skaffa en klassuppsättning av en bok, låt eleverna läsa avsnitt och diskutera innehållet på djupet tillsammans i klassen.

– Att läsa samma bok och prata om den ger en unik möjlighet att kunna vistas i samma mentala rum under en timme. Det är inte ofta den möjligheten ges i vår fragmenterade tillvaro.

Han beskriver diskussionerna som uppstår som en gemensam resa, där varken han eller eleverna vet vart den leder. Men den gemensamma resan är oftast lärorik på flera sätt.

Tips på fler böcker och artiklar:

Förr eller senare exploderar jag av John Green

Hamlet av William Shakespeare

Därför är bristen på ödmjukhet en fara för världen av Niklas Ekdal

Sluta ändra på dig av Svend Brinkmann

Stefan Einhorns sju nya dödssynder av Ulla Sundström

– Genom att tala om boken får eleverna nycklar till hur de kan läsa böcker på olika sätt, de ser nya perspektiv, de lär sig nya begrepp och utvecklar sitt språk. Förhoppningsvis blir de också mer intresserade av att läsa böcker på sin fritid, vilket många ungdomar inte gör i dag. Det här är ett sätt att ”tvinga” dem att börja läsa skönlitteratur.

Henrik Birkebo förbereder sig inför diskussionerna genom att läsa boken noggrant och komma ihåg detaljer som kan berika läsningen. Han skriver också ner frågor om bokens innehåll till eleverna.

– Den enda nackdelen som jag upplever med arbetssättet är att det kan vara svårt att få med sig alla. Om någon inte har läst, hamnar han eller hon utanför i diskussionerna.

Som en kompletterande och avslutande uppgift ska eleverna även hålla ett argumenterande tal. I talet ska eleverna knyta an till boken och presentera sina egna tankar.

– Det stärker elevernas självförtroende att tala inför andra och känna att det finns andra som lyssnar på dem. Uppgiften verkar först skrämmande för en del, men det är väldigt personlighetsutvecklande när de vågar ta steget. Jag peppar dem, för det är viktig kunskap att få med sig i livet.

Kopiera Henrik Birkebos upplägg

1 Diskussionsuppgift

  • Alla elever ska läsa samma bok.
    Låt eleverna läsa 40–60 sidor till varje lektion. Diskutera boken i helklass och starta med en öppningsfråga som eleverna får reflektera enskilt kring.
    Ett exempel: vad gjorde dig mest ­förvånad eller upprörd i avsnittet som du läst till i dag? Låt efter några minuter några elever berätta om sina tankar
    för klassen.
  • Ge eleverna ett batteri med frågor som rör textavsnittet. De kan först diskutera i smågrupper. Frågorna kan handla om bokens karaktärer, hand­lingen eller samhällsfrågor kopplade
    till innehållet.
  • Bryt efter cirka 20–30 minuter och stäm av i helklass. Lärarens roll är att använda frågorna som utgångspunkter och se till att diskussionen har kopplingar till texten – men också att vara beredd att följa de spår som kommer upp. Tanken är att få ett dynamiskt samtal.
  • När boken är utläst, ge eventuellt ett skriftligt prov.

2 Argumentationsuppgift 

  • Varje elev får i uppgift att vara talare på ett fiktivt seminarium som handlar om att vara ung i dag. Vem är jag? Hur ska jag vara? Vilket samhälle vill jag leva i? är några centrala frågeställningar.
  • Utifrån boken och eventuellt några fler texter ska eleven förklara, argumentera och ge konkreta exempel i ett tal som hålls inför klassen eller en grupp under 3–5 minuter.
  • Elevernas uppgifter som talare är att ta upp vilka personliga egenskaper de vill slå ett slag för i vår tid och vilka synder de särskilt vill varna för. I talet ska de knyta an till texterna och förklara hur de tänker.

Vad ger det dig att diskutera boken i klassen?

Linnea Andersson:

– När vi diskuterar upptäcker jag hur komplexa personerna i boken är. Jag tycker också att mitt språk utvecklas när vi går på djupet i diskussionerna och jag lär mig nya saker om till exempel segregation och rikas syn på samhället.

 

Victor Cousin:

– Jag blir mer medveten om detaljer i boken som jag annars hade missat. Och så får man nya tankar om det man läser. Jag läser nästan aldrig på fritiden, men nu har jag funderat på att börja. Det blir nog först Zlatanboken.

 

Asta Jamil:

– Jag läser inte bara en bok för mig själv utan får också tänka kring innehållet. Vi har tidigare lärt oss fakta om hur rättegångar går till på samhällskunskapen, men det var först när vi diskuterade rättegången i boken som jag riktigt förstod hur en rättegång fungerar.

 

Adam Sohlberg:

– Det blir roligare än att läsa själv. Ungefär som när man har varit på bio med kompisarna och pratar om filmen efteråt. Jag gillar att höra andras perspektiv.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com