Läs senare

Betyget avgör hur elever väljer skola

ForskningElever med höga betyg väljer skolor med gott kunskapsrykte. De med lägre betyg värderar kompisar. Och skolorna marknadsför gratis datorer framför lärarnas kompetens, visar Mikael Thelin i en ny avhandling.

av Björn Andersson
25 okt 2019
25 okt 2019
Foto: privat

Mikael Thelin har undersökt vilka preferenser eleverna har när de söker gymnasieutbildning. Totalt ingår 1 500 elever i årskurs nio i tolv olika kommuner. Exempel på kommuner är Kalix, Gislaved, Eksjö och Stockholm.

Vad är viktigast när en elev i nian gör sitt gymnasieval?
– Program och skolans kunskapsrykte är viktigast. Men i kanske oroväckande hög utsträckning tar eleverna i det fria skolvalet hänsyn till faktorer som är irrelevanta för skolans kvalitet. Från politiskt håll är däremot visionen med valfrihetsreformerna att eleverna ska värdera det som har betydelse för deras kunskapsutveckling. På så sätt skulle de skolor som inte var tillräckligt bra få färre sökande.

Vilken betydelse har elevernas betyg i gymnasievalen?
– Eleverna med de låga betygen värderar i högre utsträckning närhet till skolan, kompisar eller att få en Ipad till exempel. De med högre betyg värderar skolans kunskapsrykte högre.

Vem? Mikael Thelin, tidigare gymnasielärare och nu forskare vid institutionen för kulturgeografi vid Uppsala universitet.

Vad? Avhandlingen Valfrihetens geografi och rationella gymnasieval. En experimentell studie om elevers preferenser vid val av skola. (Ladda ned avhandlingen här.)

Hur? Eleverna har fått välja mellan hypotetiska skolor som har olika erbjudanden och karaktär. Totalt ingår 1 500 elever i tolv kommuner i studien.

Hur skiljer sig valen beroende på i vilken slags kommun eleven bor i?
– De elever som i praktiken bara har en skola att söka lägger lite lägre vikt vid kunskapsrykte. I till exempel Sollefteå så blir eleverna hänvisade till Örnsköldsvik eller Sundsvall för att kunna gå vissa program. Då måste du ta ett beslut som 16-åring att flytta hemifrån. Då gör man nog många gånger ett annat studieval. Elever i Stockholm värderar kunskapsrykte högt eftersom deras favoritprogram finns på många av skolorna.

Hur gör skolorna för att locka elever?
– Befintlig forskning visar att det är sällan som skolorna marknadsför lärarnas kompetens och andra delar som har med skolans utbildningskvalitet att göra. I stället väljer skolorna att lyfta fram saker som att de har idrottsprofil, att det ingår en resa eller att eleverna får en dator.

Men det borde ju vara kontraproduktiv marknadsföring, eleverna värderar ju program och kunskapsrykte högre än att få en dator?
– Jo, men jag ser en risk att kunskap blir en icke-fråga i skolornas marknadsföring. De tappar fokus på kärnuppdraget på en konkurrensutsatt marknad.

Vilket resultat har förvånat dig mest i avhandlingen?
– Rätt mycket av debatten och skolforskningen lyfter fram att elever med annan etnisk bakgrund skulle ha ett annat sökmönster. De tenderar att stanna kvar i den skola som ligger närmast medan elever med hög socioekonomisk status och med svensk bakgrund söker sig längre bort. På så vis blir det en segregerande effekt. Men när jag kontrollerar för etnisk bakgrund så ser jag att oavsett vilket språk eleverna talar hemma så tänker de med höga betyg likadant i skolvalet. Det är inte den etniska tillhörigheten som styr preferenserna utan det är betyget.

Vad kan samhället göra för att eleverna ska göra mer rationella val och söka utbildning med hög kvalitet?
– Det måste ställas krav på att skolorna informerar om kvaliteten och det måste finnas kontroll över vad skolorna marknadsför. Vad får man lov att locka femtonåringar med?

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com