Läs senare

Begrepp ger grunden

av Mattias Axelsson
05 apr 2019
05 apr 2019

Under perioden som förflyter mellan sportlovet och det i år sena påsklovet funderar jag en del på vad som krävs för att de elever jag undervisar ska lyckas. Vad måste vi göra för att de ska lära sig de saker som vi förväntar oss att de ska lära sig?

För om man sorterar bort de övriga uppdrag som numera läggs på oss lärare (mentorskap, marknadsföring, kontakt med vårdnadshavare, utvecklingssamtal, temadagar om radikalisering, arbetslagsmöten och så vidare), så måste ändå kärnuppdraget vara att undervisa och målet vara att elever ska lära sig så mycket som möjligt.

Som historie- och samhällslärare på ett byggprogram i Göteborg har jag mer än en gång frustrerats över de låga förkunskaper som många elever har när de börjar mina kurser. Merparten av eleverna vet varken vad ett sekelskifte är eller skillnaden mellan riksdag och regering. Men vad jag har lärt mig genom åren är att det inte är värt att gnälla om dessa sakomständigheter – jag har de elever jag har och de har de förkunskaper de har.

En elev som inte vet vad begreppen hyperinflation eller antisemitism betyder kan inte heller diskutera orsakerna till att nazisterna kunde ta makten.

Jag har tidigare varit en lärare som vurmat för IT-lösningar, elevaktiva lektioner, fokus på analys och förakt (ja faktiskt) för läxförhör. Men på senare tid har jag mer och mer insett att om eleverna ska kunna lära sig analysera, vara källkritiska och tänka stort så måste de ha vissa grundläggande faktakunskaper och vara bekväma med att använda begrepp som är centrala för arbetsområdet.

Mattias Axelsson

Gör: Undervisar i samhällskunskap, religion och historia på bygg- och anläggningsprogrammet.

Arbetsplats: Bräckegymnasiet i Göteborg.

Pedagogisk förebild: Min samhällslärare på gymnasiet för att han lärde mig att tänka själv.

Tillsammans med mina kollegor har jag från och med i år därför börjat med läxförhör i form av begreppsprov. Eleverna vet vilka sidor som ska läsas och dessa har givetvis gåtts igenom ordentligt på lektionerna. När de kommer till nästa lektion får de skriftligt definiera nio centrala begrepp från texten. Från en text om svensk arbetsmarknad kan det vara begrepp som strejk, arbetsgivare eller kollektivavtal. Eller i en text om mellankrigstiden i Tyskland kan det vara begrepp såsom hyperinflation, medelklass och antisemitism.

Min utgångspunkt är att när eleverna blir bekväma i att använda dessa begrepp så växer också deras självförtroende och de kan på riktigt börja diskutera ämnet. För en elev som inte vet vad begreppen strejk eller kollektivavtal innebär kan inte heller analysera eller ha en kritisk hållning till den svenska arbetsmarknaden. En elev som inte vet vad begreppen hyperinflation eller antisemitism betyder kan inte heller diskutera orsakerna till att nazisterna kunde ta makten i Tyskland 1933.

För det är så enkelt att vi lärare kan slå knut på oss själva i att lära ut våra ämnen. Om inte eleverna samtidigt gör sitt jobb kommer ingenting att hända. Och det bästa sättet att faktiskt lära sig något är att “plocka fram” kunskapen, till exempel genom att skriva begreppsdefinitioner i ett läxförhör. Och för att göra det krävs dels att jag som lärare har lärt ut begreppen på rätt sätt, dels att eleverna gör sitt jobb i att förbereda sig. Så kan vi få eleverna att lyckas.

För övrigt anser jag …

…  att varje krona som svenska skolor lägger på marknadsföring och varumärkesbyggande är en stöld från svenska folket.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com