Läs senare

Bedömningssamtal ändrade inte lärarnas undervisning

ForskningNär gymnasielärare samtalar i grupp om elevers texter lyfter de många olika aspekter. Men de slutsatserna får inte genomslag i lärarnas undervisning, konstaterar Per Blomqvist i sin avhandling.

14 Sep 2018
Illustration: Karin Cyrén

Flera granskningar har visat att det finns stora variationer i lärares bedömning och betygsättning. Därför förespråkar många forskare att lärare i högre grad bör ta stöd av varandra och regelbundet ha gemensamma bedömningssamtal. Samtidigt finns nästan ingen forskning om vad som händer i sådana kollegiala diskussioner.
– Jag ville titta närmare på vad som sker när lärare diskuterar i grupp. Det kan belysa vad som ligger bakom de bedömningar de gör och vilka svårigheter lärare ställs inför vid bedömning av så komplexa handlingar som skrivande, säger Per Blomqvist.

Hans avhandling bygger på samtal mellan svensklärargrupper på tre gymnasieskolor där varje lärargrupp har diskuterat skrivbedömning utifrån autentiska elevtexter inom olika texttyper. Alla grupper diskuterade samma elevtexter och Per Blomqvist försåg dem med samma frågeställningar.

Resultaten, som Per Blomqvist har presenterat i tre vetenskapliga artiklar, visar att det finns ett glapp mellan vad lärarna uttrycker om elevtexters kvaliteter och de beslut de sedan fattar om hur de ska lägga upp undervisningen, och också om vilket betyg de sätter på texterna.
– När lärarna skulle planera undervisning och besluta hur den skulle kunna utformas för att stötta och utveckla elevernas skrivfärdigheter, fokuserade de nästan enbart på att eleverna behövde undervisning i att strukturera text och använda sig av källor, säger Per Blomqvist.

Samtalen kännetecknas av att lärarna hjälper varandra att utveckla sina resonemang.

Under de samtal som lärarna hade om kvaliteten i elevernas texter och som skedde före de didaktiska diskussionerna, kom de däremot in på fler aspekter av skrivande, som kommunikativa kvaliteter, ämnesinnehåll och stilnivå.
– Dessa aspekter återkom inte i lärarnas samtal om didaktiska beslut.

Vem?

Per Blomqvist är universitetslektor och undervisar på lärarprogrammet vid Stockholms universitet. Han har en bakgrund som gymnasielärare i svenska och tyska.

Vad?

Doktorsavhandlingen Samtal om skrivbedömning: Lärares normer, beslut och samstämmighet presenterades i juni 2018 vid Stockholms universitet.

Hur?

Tre grupper med vardera fem–sex svensklärare på tre gymnasieskolor har samtalat om elevtexter. Lärarna har också fått svara på frågor kring den egna bedömningen.

Per Blomqvist konstaterar att det kan bero på att studier om formativ bedömning framför allt har fokuserat på att lärare ska kunna synliggöra för elever vilka kvaliteter deras arbeten har och vad de behöver utveckla. Hur lärare ska använda detta för att forma undervisningen är däremot inte lika uppmärksammat.
– Risken är att eleverna lämnas ensamma i lärandeprocessen genom att de på egen hand ska förstå och använda lärares bedömningar för att lära sig skriva bättre texter. Och så ska det ju inte vara. För att den formativa bedömningen ska ha effekt på elevers lärande behöver läraren också utforma undervisningen utifrån det som kommer fram i bedömningen.

Avhandlingens resultat visar också på stora skillnader i vad de olika lärargrupperna grundar sina summativa bedömningar på och hur pass överens de är mellan och inom lärargrupperna.
– Samtalen kännetecknas i stort av att lärarna hjälper varandra att utveckla sina resonemang, ställer frågor och problematiserar varandras påståenden. De ger även uttryck för att vara överens om de beslut som de fattar.

Men när lärarna efter samtalen enskilt fick sätta betyg på elevernas skrivande, skilde sig deras bedömningar åt. Störst variation fanns, till Per Blomqvists förvåning, i den grupp som framstod som mest överens i samtalen. När han djupanalyserade materialet såg han dock att det var den grupp där lärarna i lägst grad hade problematiserat bedömningarna.
– Det gjorde att färre aspekter belystes och visar hur viktigt det är att gå på djupet i bedömningssamtalen. Då kan de bli underlag för ett kreativt meningsutbyte som kan bidra till en utvecklad undervisningspraktik.

ur Lärarförbundets Magasin