Ingår i temat
Valår i klassrummet
Läs senare

Avkodar det politiska språket

Valår i klassrummetVälfärd, inkomstklyftor och skattetryck. Vad pratar politikerna om? Gymnasie­läraren Per Alsterlund ser luckor i första­gångsväljarnas politiska ordförråd.

av Per Hagström
06 Apr 2018
06 Apr 2018
Avkodar det politiska språket
Bortom partiretoriken. Var finns de ideologiska skiljelinjerna? Läraren Per Alsterlund hjälper eleverna Theo Andersson Corvo, Mette Holböll och Mayasah Ahmed Khafee Al-Bukasem att analysera partiernas budskap. Foto: Ola Torkelsson

Theo Andersson Corvo, arton år, sjunker ihop på stolen med ett stön.
– Alltså what?! Är det kinesiska eller någon slags gammelsvenska?

Han har gått in på Sverigedemokraternas hemsida för att läsa om partiets jämställdhetspolitik och fastnar redan på första meningen: ”Det faktum att vi erkänner förekomsten av biologiskt grundade skillnader mellan könen skall dock inte tolkas som att vi tror att alla män respektive kvinnor är stöpta i samma form.”
– Så många onödiga ord och det är typ tio bokstäver i varje, suckar han när läraren i samhällskunskap, Per Alsterlund, kommer till undsättning.
– Ja, men vad menar Sverigedemokraterna tror du?
– Ingen aning.

Det gäller att visa dem att det går att lista ut betydelsen bara man förstår sammanhanget.

Läraren läser själv på skärmen och sammanfattar.
– De resonerar kring varför män beter sig på ett visst sätt och kvinnor på ett annat.
– Det är genetiskt, föreslår Theo Andersson Corvo.
– Finns det mer som påverkar?
– Omgivningen.
– Ja, de flesta partier anser nog att både och spelar in. Men SD börjar med att konstatera att det finns biologiska skillnader. Det är det kanske inte alla som gör.

Så lyder artikel 21

  • Var och en har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud.
  • Var och en har rätt till lika tillträde till offentlig tjänst i sitt land.
  • Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Folkviljan skall uttryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande.

Källa: Artikel 21, FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna

Vi befinner oss i ett grupprum på Jensen gymnasium i Malmö. Det är fredag eftermiddag och samhällstreorna har lektion i samhällskunskap under ledning av läraren Per Alsterlund som även är biträdande rektor på skolan.

Jensen gymnasium ligger strategiskt placerat, bara fem minuters promenad från Malmö central. Byggnaden användes tidigare som polishus och det ryktas om att arrestcellerna finns kvar nere i
källaren. Men skolans 200 elever rör sig fritt på de övre planen.

För samhällstreorna är 2018 ett år präglat av demokratifrågor. Till hösten kommer de att få uppleva sitt första val som röstberättigade medborgare. Och i skolan jobbar de med ett projekt om artikel 21 i Förenta nationernas förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det är artikeln som slår fast att ”var och en har rätt att delta i sitt lands styre”. Planen är att de ska göra en film om ämnet som ska visas för allmänheten.

Men innan de ger sig in i filmskapandet ska de orientera sig i den svenska partipolitiken.
Dagens uppgift är att analysera samtliga riksdagspartiers syn på en specifik sakfråga och sedan göra en jämförelse. Hur beskriver respektive parti problemet, orsakerna, konsekvenserna och lösningen på den aktuella frågan? Eleverna söker svaren på partiernas hemsidor men vissa tycker att texterna är svåra att förstå.
– Per, vad menas med ökande klyftor? frågar en
av eleverna.

En klasskompis undrar varför Socialdemokraterna skriver så mycket om offentlig sektor när partiet ska beskriva sin jämställdhetspolitik. Per Alsterlund hjälper till att bena ut argumenten.
– Den offentliga sektorn har gett många kvinnor jobb, vilket på ett sätt har ökat jämställdheten. Samtidigt är det mycket stress inom vård och skola och kvinnor riskerar att få en sämre arbetssituation än män.

När Per Alsterlund undervisar om politik märker han att många elever har språkliga luckor. Orsakerna kan variera. Vissa är ovana läsare, andra har svenska som andraspråk.
– Att lära elever att följa debatten handlar mycket om att hjälpa dem att ta sig igenom politiska texter och förstå budskapen, att ge dem en vokabulär.

På sätt och vis är det ett främmande språk som eleverna möter. Han jämför med när elever för första gången läser byråkratiska myndighetsrapporter eller akademiska avhandlingar. Per Alsterlunds taktik är att förklara enstaka ord men framför allt att ställa frågor för att uppmuntra dem att dra egna slutsatser.
– Mycket är det en fråga om självförtroende, att ge elever modet att fortsätta läsa även om de stöter på ett svårt ord. Det gäller att visa dem att det går att lista ut betydelsen bara man förstår sammanhanget.

Brott och straff. Förstagångsväljarna Mohammed Adeeb och Mette Holböll tycker att brottsbekämpning är den viktigaste frågan i höstens val. Foto: Ola Torkelsson

Undervisning om partipolitik kan lätt spåra ur i diskussioner om vilket parti som är bäst eller sämst, gott eller ont. Men det är inte alls syftet med Per Alsterlunds undervisning. Han strävar efter att skala bort den ytliga partiretoriken och gå på djupet för att hitta de grundläggande ideologiska skill­naderna, eller likheterna för den delen.
– Min uppgift är att synliggöra de olika perspektiven. Hur hänger skattepolitik ihop med synen på stat och individ till exempel.

Det kan också vara en väg runt elevernas förut­fattade meningar om olika partier. I bästa fall kan de se att även motståndarlägret har sina poänger.
– Det finns en onödig polarisering i samhället. Det gäller inte bara ungdomar utan människor i allmänhet. Debatten är väldigt vinklad och jag ser ett behov av större ödmjukhet.

Jensen gymnasium deltar för andra året i rad i kubprojektet som drivs av Raoul Wallenberg Academy. Akademin har delat ut 30 kubformade containrar till skolor runt om i landet. Varje skola ska skapa någon typ av konstnärligt verk kring en mänsklig rättighet. Jensen i Malmö ska som sagt gör en film på temat folkstyre. Men skolan har ingen skolgård och nu jobbar Per Alsterlund med att få tillstånd för att ställa kuben på allmän plats utanför konserthuset Malmö live. Det gick bra förra året men i år har han fått börja om från noll igen. Men det kan det vara värt.
– Det blev väldigt lyckat förra året när eleverna gjorde en film om rätten till asyl. Fördelen med det här projektet är att det är demokrati och opinionsbildning på riktigt, inte bara något som läraren står och pratar om.

Rösta – är det en rättighet, skyldighet eller både och?

Mohammed Adeeb

– Det är en skyldighet. Den som får rösta men inte gör det ska inte klaga över hur samhället ser ut. Jag säger till andra här i skolan att de ska rösta.

Men vad spelar en röst för roll bland miljoner andra?
– Din röst är med och bestämmer hur mycket makt ditt parti får. Även om ett annat parti vinner valet så måste det samarbeta med andra och då får ditt parti vara med och bestämma. Du kan också gå med i ett parti och försöka påverka hur andra röstar.

Vilken valfråga tycker du är viktigast?
– Säkerhet. Jag bor i ett område i Malmö som är påverkat av brottslighet. Människor blir rånade och vi behöver stoppa vapenhandeln.  

Mette Holböll

– Jag ser det som en rättighet. Det är upp till varje enskild människa att bruka den rätten eller inte. Själv gör jag det gärna.  

Vad känner du inför ditt första val?
– Jag tycker att det är jätte­­spännande men det är också ett ansvar att sätta sig in i olika val­frågor. Det ska nog gå bra för jag är väldigt intresserad av politik. Man har en röst och får använda den så gott man kan.

Kommer det att bli svårt att välja?
– Ja, det är ju inget parti som har helt rätt eller helt fel. Ibland skulle man vilja ta lite från varje parti och sätta ihop ett eget program.

Vilken är din viktigaste valfråga?
– Polisens förutsättningar. Jag vill själv utbilda mig till polis. Jag är också väldigt intresserad av djurrätt. Lidandet för djuren kommer inte att bli en valfråga i år men jag tror att den kommer på sikt.

Theo Andersson Corvo

– Både rättighet och skyldighet. Om en demokrati ska fungera måste alla vara med och bestämma.

Har folket verkligt inflytande i Sverige?
– Jag tycker att politikerna verkar bestämma lite som de själva vill. Som mobilförbudet vid bilkörning. Det är ju inte så att folket har fått tycka till i den frågan.

Så du vill se fler folkomröstningar?
– Ja, man borde få rösta om stort och smått. Ska vi bygga en kilometer motorväg här i kommunen? Eller riva elva hus för att bygga ett bibliotek? Sånt borde man få vara med och bestämma.

Vilken är din viktigaste valfråga?  
– Minska brottsligheten och ge polisen mer rättigheter.

Alla artiklar i temat Valår i klassrummet (9)

ur Lärarförbundets Magasin