Läs senare

Elevers argumentationsförmåga inte alltid en god sak

ForskningNaturvetenskaplig utbildning ska utveckla kritiskt tänkande människor. Men ibland kan resultatet bli det omvända, visar Anne Sollis avhandling.

Foto: Stefan Larsson

Vad har du studerat?
– Hur studenter och elever förhåller sig till kontroversiella samhällsvetenskapliga frågor med naturvetenskaplig koppling som de söker kunskap om på nätet.

Vad kan det vara för typ av frågor?
– Det kan handla om sådant som kärnkraft, genmodifierad mat, vaccinering och klimatförändringar.

Ett av dina resultat visar hur studenter socialiseras till att välja sida i en konflikt. Kan du berätta mer?
– Det heter att naturvetenskaplig utbildning ska utveckla kritiskt tänkande män­niskor. I min studie såg jag att i praktiken kan det vetenskapliga språket användas till att lära studenter att välja sida i en konflikt. I det här fallet handlade det om att lära sig använda vetenskapliga argument för att genmodifierad mat är ofarligt.

Vem?

Anne Solli är filosofie doktor i pedagogik och arbetar som universitetsadjunkt och forskare vid Göteborgs universitet. I grunden är hon utbildad civilingenjör i kemi och bioteknik.

Vad?

Doktorsavhandlingen Handling socio-­scientific controversy: Students’ reason­ing through digital inquiry lades fram 8 mars vid Göteborgs universitet.

Hur?

Videoinspelningar och fältobservationer på en kurs i bioteknik på ett naturvetenskapsprogram på en gymnasieskola och vid ett tekniskt universitet.

 

Varför är det ett problem?
– Om studenterna lär sig att använda vetenskapliga argument för att avfärda alla etiska, politiska eller ekonomiska invändningar som okunskap är det ett problem. Då har man inte gett dem tillräcklig förståelse för varför konflikter uppstår kring kontroversiella samhällsfrågor med naturvetenskaplig koppling. Det kan finnas mer legitima grunder för allmänhetens motstånd än okunskap.

Hur löser man det?
– Genom att samarbeta med lärare i andra ämnen. Som lärare inom samhällsvetenskap kan man känna sig osäker på de naturvetenskapliga aspekterna av till exempel klimatförändring. Och som lärare inom naturvetenskap kan man sakna tillräckliga kunskaper om de politiska, ekonomiska och etiska aspekterna av de här mycket komplexa frågorna.

Vad mer kan lärare ta med sig från din avhandling?
– Att inte bara lära eleverna att se skillnad på vetenskapliga och ovetenskapliga uttalanden utan även uppmärksamma dem på skillnaden mellan vad en enskild vetenskaplig artikel och ett helt vetenskapligt fält säger. Liksom på hur enskilda studier som inte är överens med det vetenskapliga fältet används av aktörer på nätet.

Något mer?
– Ja, att låta eleverna kommunicera kring de här frågorna på flera olika vis. Inte bara debattera dem utan även diskutera dem. I samtal kan viktiga kritiska reflektioner komma fram på ett sätt som de inte får utrymme att göra i en debatt.

En av dina forskningsfrågor handlar om den pedagogiska utmaningen med kunskapsinhämtning på nätet, vad kom du fram till?
– Vi lät eleverna använda sig av Gephi, ett nätverksvisualiseringsverktyg som underhålls av ett konsortium där det franska universitetet Sciences Po ingår. Resultatet visar att verktyget inte bara hjälpte eleverna att sortera informationen de samlade in på nätet utan också att distansera sig från själva frågan och kritiskt granska den.

ur Lärarförbundets Magasin