Läs senare

”Alla religioner har uppfattningar om håret”

Aktuellt6 frågor till Daniel Sandin, gymnasie­lärare i religionskunskap på Katedralskolan i Lund, som har skrivit boken Religion och hår.

av Björn Andersson
11 dec 2019
11 dec 2019
Foto: Ola Torkelsson

Hur kom du på idén att skriva den här boken?
– Redan när jag läste religion på universitetet insåg jag att alla religioner har uppfattningar om hur man ska reglera håret. Det har fascinerat mig och det finns många intressanta berättelser kopplade till personer. Till exempel om Simsons och Jesus hår.

Hade Jesus långt hår?
– Det vet vi inte. Faktum är att det är mycket som talar för att han hade kort hår. Dels rent praktiskt och dels att Paulus säger att det är en vanära för mannen att ha långt hår. Men Jesus har oftast framställts med långt hår. Det bottnar i en uppfattning från medeltiden och framåt. Det finns skrifter som säger att män som inte klipper håret är ett tecken på att de viger sina liv åt Gud. Förmodligen är det därför man vill visa Jesus med långt hår.

Vilka religiösa personer har haft speciella frisyrer?
– Simson ska ha haft sju flätor och Muhammed fyra. När Simsons hår klipptes så förlorade han sin kraft och kunde fängslas. Buddha rakade sig däremot för att frånsäga sig en stor del av sin identitet. Rakat hår för munkar är ett bevis på att det är en illusion att kunna vara evigt ung och frisk.

Berättelserna kan också användas för att levandegöra religionsundervisningen.

Hur ser du på att religioner begränsar hur håret ska se ut?
– Det visar att religioner har ett mänskligt uttryck. I vårt sekulariserade Sverige ser vi ofta religion som något udda. Men vi reglerar håret utan att vi är religiösa. Det behövs egentligen inte religion för att vi ska hitta på regelverk vad som är bra och dåligt med våra hår och våra frisyrer. Ett exempel är den debatt som uppstod när en kvinna för ett antal år sedan visade en hårig armhåla i sociala medier. Det är känsloladdat med hår.

I boken tar du upp hårmode i ett historiskt perspektiv. Vad gäller nu?
– På senare tid har vi haft ett ideal med att raka bort kroppshår. Men även de gamla grekerna och egyptierna talade om att ansa kroppshår. Skägg har också blivit populärt igen, ett slags varumärke för hipstern.

Kan man använda boken i undervisningen?
– Absolut och när man läser min bok så tror jag man märker att jag är lärare. Boken kan fungera som fördjupningsarbeten i gymnasiet. Berättelserna kan också användas för att levandegöra religionsundervisningen.

Fotnot:

Daniel Sandin är krönikör på Tidningen Gymnasiet. Här kan du läsa hans senaste krönika om att fånga elevernas intresse.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com