Läs senare

Yrkesprogram kan bli återvändsgränd

Systemet med yrkesutbildning måste förändras. Det finns för många återvändsgränder som försvårar för en yrkeskarriär, menar forskaren Nils Karlsson.

01 Apr 2016

Foto: Labe Allwin

Er rapport heter Yrkesutbildningens irrvägar. Vad syftar titeln på?

– Systemet med olika yrkesutbildningar i gymnasiet, yrkeshögskola, arbetsmarknadsutbildning med mera går inte att överblicka. Det har en massa återvändsgränder och anomalier. De här irrvägarna försvårar för en yrkeskarriär, säger Nils Karlsson, som är docent och vd på forskningsinstitutet Ratio.

Hur ska det bli mer greppbart, ska man rensa i systemet?

– Nja, det är också viktigt att det finns olika vägar till yrken och till vidareutbildning. Men det borde gå att få systemet mer transparent så att man vet vad man väljer och vilka möjligheter som finns att läsa vidare, efter ett yrkesprogram till exempel.

Vad finns det för återvändsgränder?

– Efter att ha läst ett yrkesprogram så är det inte säkert att man kan läsa vidare på yrkeshögskolan. Det kan finnas krav på språk, matematik och andra ämnen som kräver att du har läst ett högskoleförberedande program. Vissa yrkeshögskoleutbildningar riktar sig till dem som läst yrkesprogram och andra till dem som läst högskoleförberedande program.

Ska man ändra utbudet på yrkesprogram så att de alltid ger behörighet till yrkeshögskolan?

– Eller så ska man ändra urvalskriterierna till yrkeshögskolan och se till att det går att komplettera om det är något som den sökande saknar. För högskolan är systemet mycket tydligare.

Tror du att fler skulle välja yrkesprogram om det blev tydligare hur man kan läsa vidare?

– Ja, det tror jag och det behövs att fler väljer de programmen. Det behövs också fler platser på yrkeshögskolan.

I rapporten skriver ni att det finns ett motstånd från skolan att samverka med arbetslivet. Hur har ni kommit fram till det?

– Skolverket och andra visar att skolorna många gånger inte lyckas med att ge eleverna 15 veckors praktik. Praktiken blir i stället skolförlagt lärande. De programråd som finns med representanter från arbetslivet fungerar inte heller så bra.

Behöver även högskoleförberedande program ha apl?

– Absolut. Det behövs mer kontakt med arbetslivet från grundskola till högskola.

Det är yrkesutbildningens år nu 2016. Vad har du för förväntningar på det?

– En förhoppning är att statusen höjs generellt för yrkesutbildningar.

Hur kommer det sig att så få söker yrkesprogram?

– Många tror nog att en högskoleförberedande utbildning ger färdigheter som är bättre för kommande arbetsliv. Men så behöver det inte vara. Om det fanns tydliga möjligheter till karriär och fortbildning på yrkessidan så är det i många fall en bättre grund för arbetslivet. Omkring 40 procent av dem som går högskoleförberedande program hamnar ju inte på högskolan utan de hamnar bland annat i kassan på Ica. Då är det bättre att från början satsa på att skaffa sig ett yrke där många också är välbetalda.

Vem?

Nils Karlsson är vd för forskningsinsti­tutet Ratio, som bland annat finansieras av Svenskt näringsliv.

Vad?

Rapporten är en analys av svensk yrkesutbildning, bland annat gymnasieskola, vuxenutbildning, yrkeshögskola, arbetsmarknadsutbildning och privat yrkesutbildning, och skriven inom ramen för projektet Yrke, kvalifikation, rörlighet som finansieras av Europeiska socialfonden.

Hur?

Rapporten bygger bland annat på tidigare forskning om yrkesutbildning.

ur Lärarförbundets Magasin