Läs senare

Viteshot ökar – flest riktas mot friskolor

Allt fler gymnasieskolor hotas med vite. I fyra av fem fall riktas det mot en fristående skola.

16 Sep 2016

Åtgärda bristerna eller betala hundratusentals kronor! Skolinspektionen ställer allt fler gymnasieskolor inför detta ultimatum. År 2014 hände det vid 9 tillfällen. Förra året steg siffran till 23 och bara första halvåret i år har Skolinspektionen fattat 17 beslut om vitesföreläggande. En lagändring förklarar ökningen, enligt Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolinspektionen.

– Numera är det ett krav att vi använder vite vid allvarliga brister som försvårar för elever att nå målen, säger han.

Vad är det då som brukar ligga bakom ett vitesförelägganden? Ofta handlar det om brister i skolans arbete med särskilt stöd, enligt Tommy Lagergren.

– Trygghet och studiero är andra områden där vi ofta kräver förbättringar.

Statistik från Skolinspektionen visar att fristående gymnasieskolor är överrepresenterade i vitesärenden. Av 58 utfärdade vitesförelägganden sedan 2013 riktar sig hela 45 till friskolor, alltså nära fyra femtedelar. Det här trots att friskolorna bara utgör en tredjedel av landets samtliga gymnasieskolor. Många av de förelagda skolorna är inriktade på yrkesprogram. Koncernen Praktiska sticker ut med 23 viteshot under perioden och även Thoréngruppens Yrkesgymnasiet har förekommit i flera ärenden.

Ytterligare en skola som levt under viteshot är Energigymnasiet i Upplands-Väsby där Henrik von Porat är majoritetsägare. I december förra året krävde Skolinspektionen att skolan skulle bättra sig på nio punkter, annars väntade ett vite på 450 000 kronor. Ett omfattande förändringsarbete tog vid och ett halvår senare fick skolan grönt ljus av myndigheten.

– När vi köpte skolan för ett år sedan saknades det personal och läromedel. Dessutom var eleverna ofta frånvarande. Vi fick skapa en ny skola, se till att det fanns behöriga lärare och anlitade en ny skolhälsovård med alla funktioner, berättar Henrik von Porat.

Han tycker att Skolinspektionen har en viktig roll för att se till att elever får den utbildning de har rätt till. Men han sticker inte under stol med att det är en anspänning i huset när myndigheten är på besök.

– De är välkomna när de är här men jag är också glad när de åker, konstaterar han.

Han menar att friskolor granskas tätare och att det är en förklaring till att de oftare hotas med vite.

– Vi får besök vart tredje år, så är systemet. Jag har svårt att se att kommunala skolor generellt sett är bättre än fristående.

Det stämmer att Skolinspektionen besöker samtliga fristående gymnasieskolor under sin treåriga tillsynscykel. Bland de kommunala skolorna görs ett urval som baseras på en riskbedömning, enligt Tommy Lagergren på Skolinspektionen.

– Vi prioriterar dem där en hög andel av eleverna riskerar att inte få den utbildning som de har rätt till. Däremot besöker vi alla fristående skolor eftersom det allmännas insyn är mindre där.

Han upplever att föreläggande med vite är ett effektivt påtryckningsmedel.

– De flesta skolor tar detta på allvar och åtgärdar bristerna. Vi har inte behövt ansöka i domstol om utdömande av vite i särskilt många fall.

ur Lärarförbundets Magasin