Läs senare

Villaprojekt riskerar missa utbildningsmål

ForskningAtt få bygga ett riktigt hus innebär inte bara möjligheter. Risken är att uppgiften styr så mycket att vissa delar i yrkeskunnandet missas, menar forskaren Magnus Fjellström.

av Björn Andersson
02 Jun 2017
02 Jun 2017
Foto: Ulrica Sahlen

Du har studerat elever som byggde en riktig villa. Vilka problem kan uppstå med ett sådant uppdrag?
– Produktionen styr vad man kan göra snarare än utbildningsmålen. Man gör det man kan göra inom ett visst projekt. Det här huset tog fem år att bygga, men eleverna var bara där i två år. Det hade varit bättre om huset hade byggts på två år så att eleverna hade fått vara med om hela byggprocessen, från början tills sista listen var spikad.

Eleverna ville sätta in fönster. Varför fick de inte göra det?
– Det är ett exempel på hur produktionen styr, eftersom arbetsledaren hade lejt in ett externt företag. Så här går det ofta till i arbetslivet där man lägger ut vissa delar på underentreprenörer. Jag kan tycka att det vore vettigt att eleverna hade fått sätta in fönster, för det kommer de att få göra sen i arbetslivet.

Vem?

Magnus Fjellström, gymnasielärare på bygg- och anläggningsprogrammet vid Dragonskolan i Umeå. Han har nu doktorerat vid Umeå universitet.

Vad?

Avhandlingens svenska titel är Att bli en byggnadsarbetare. En studie av yrkeslärande i skola och arbetsliv. Den lades fram i början av april.

Hur?

Magnus Fjellström har följt en klass med elever i årskurs tre som bygger hus som en del av utbildningen. Två år senare intervjuade han dem om erfarenheten.

I avhandlingen resonerar du kring friheten i lärandet. Hur ser den ut för eleverna?
– Om uppgiften, metoden och resultatet är givna så har du som elev liten frihet. Du gör det du blir tillsagd att göra. Det är ganska vanligt i skolan. När jag intervjuade byggeleverna två år senare ute på olika byggarbetsplatser fick de använda lite olika metoder för att sätta upp saker. Då blir det en helt annan frihetsgrad där man kan utveckla ett annat lärande. I skolan är det viktigt att eleverna får testa olika metoder och öva och öva. Då har de en repertoar att välja på ute i arbetslivet.

Hur ser skolornas möjlighet att hitta riktiga uppdrag ut?
– Det kan finnas ekonomiska hinder. Det är inte alla kommuner som backar upp byggprogrammen att bygga villor. Branscher kan också anse att skolor inte ska bygga saker. Det blir en konkurrens på marknaden som det också kan bli när fordonselever lagar bilar. Fast om eleverna inte får prova på riktigt – när ska de då lära sig?

Vad tyckte eleverna om att bygga hus?
– När jag intervjuade dem två år senare var de positiva till husbygget. Det enda som de ångrade var att de inte engagerade sig mer. Jag brukar säga att det var samma personer jag träffade men helt andra människor. De resonerade på ett annat sätt efter två år i arbetslivet.

Ska man avstå från skarpa projekt i gymnasieskolan?
– Nej, men man måste tänka till: Vill man att det ska var ett stort och flashigt eller vill man att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? Om alternativet är att bygga friggebodar och lekstugor så är verkliga projekt långt mycket bättre.

ur Lärarförbundets Magasin