Läs senare

Vill se mer nöjesläsning i klassrummet

ForskningDagens unga blir ofta beskyllda för att vara dåliga på att läsa och tolka skönlitteratur. Det stämmer inte alls med de slutsatser som Olle Nordberg drar i sin nya avhandling. Tvärtom!

Illustration: Karin Cyrén

Forskaren Olle Nordberg står i ett klassrum i en gymnasieskola och ställer frågor om elevernas läsning av skönlitteratur.
– Tänk er en värld utan tidspress och skolstress. Skulle ni vilja läsa mer skönlitteratur än vad ni gör i så fall?

Svaret blir ”ja”, vilket är talande för många av de slutsatser han drar i sin avhandling Avkoppling och analys. Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar.
– Mitt syfte har varit att öka kunskapen om ungdomars kompetens att läsa och attityden till litteraturläsning. Och att undersöka om det finns skillnader inom det här området mellan elever före och efter den digitala revolutionen, säger Olle Nordberg och berättar att intresset för ämnet väcktes under hans tid som gymnasielärare.
– Jag kände inte igen mig i den entydiga bilden som framkom i debatten i början av 2010-talet; att ungdomars lust och förmåga att läsa skönlitteratur hade försämrats. Den argumentationen baserades till stor del på de sjunkande Pisaresultaten. Men Pisa har väldigt lite med skönlitterära texter att göra, så jag beslöt mig för att låta ungdomarna själva komma till tals.

Avhandlingen består av tre delstudier som belyser Olle Nordbergs frågeställningar från olika vinklar. Den första bygger på en skrivuppgift i det nationella provet från år 2000 där eleverna ombads resonera om sitt läsande och ge exempel på en stark läsupplevelse. Tolv år senare lät Olle Nordberg ett drygt fyrtiotal elever utföra samma uppgift. Resultaten visade att inställningen till läsning var positiv i båda grupperna och att det främst var motivet till läsning som skilde sig åt.
– Eleverna från 2012 beskrev fiktionsläsning som en ren nöjessyssla och att de läste för att koppla av. Medan den andra gruppen i större utsträckning uppgav att de läste för att utvecklas som människa och vidga sina perspektiv, säger han.

Vem?

Olle Nordberg är doktor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och gymnasielektor i svenska och historia.

Vad?

Avhandlingen Avkoppling och analys. Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar.

Hur?

Analyser av en skrivuppgift i det nationella provet och intervjuer och enkätmaterial där elever har fått beskriva sina läsvanor och sin inställning till skönlitteratur.

Men att 18-åringarna från 2012 såg sin läsning som en nöjessyssla innebar inte att de var dåliga på att läsa, vilket framkom i en enkätundersökning där eleverna fick berätta om hur de tolkade en novell om en ung mans kärleksproblem.
– Här framgick det att eleverna kunde relatera innehållet till större mänskliga perspektiv. Svenska ungdomar beskrivs ofta som inkompetenta och subjektiva nöjesläsare som inte har förmågan att blicka bortom sin egen personliga sfär, men den här undersökningen visar på motsatsen.

De fick också svara på frågor om läs- och medievanor.
– Eleverna uppger att de läser sällan och spenderar mycket tid på nätet. Men egentligen läser de mycket mer än de tror. De räknar bort all läsning som görs i skolan och anser att läsning är ”i bok på fritiden”.

I den tredje studien valde Olle Nordberg att fördjupa sig ytterligare i ämnet genom att göra elevintervjuer med tre grupper från studieförberedande program, och tre från yrkesprogram. En av frågorna var om man kan utvecklas och lära sig något av att läsa skönlitteratur.
– Alla eleverna såg läsning som något väldigt speciellt, exempelvis att det händer andra saker i tankevärlden än när de tittar på film. Det som förvånade mig här var att även om många elever från yrkesförberedande program inte såg sig själva som ”läsare” så blev det uppenbart att de kunde resonera kring vad skönlitteratur kan bidra med på ett väldigt medvetet sätt.

En annan tydlig tendens som Olle Nordberg tycker sig kunna se i dagens skola är att undervisningen ofta separerar lustläsning och analytisk läsning.
– Jag tror att vi måste lyfta in den lustfyllda läsningen i klassrummet och lyssna på elevernas tolkningar i större utsträckning än vi gör i dag. Det ser jag som en viktig didaktisk fråga. Först då kan vi hjälpa eleverna att se sig själva som läsande och tänkande individer, vilket är en förutsättning för att få i gång givande diskussioner om litteratur i skolan.

ur Lärarförbundets Magasin