Ingår i temat
Introduktionsprogram
Läs senare

Vill ge nyanlända större utmaningar

IntroduktionsprogramSpråkintroduktion ska inte vara det enda introduktions­programmet för nyanlända, tycker statliga utredaren Ebba Östlin.
– Många kan klara ett annat program om de får studiehandledning.

av Per Hagström
08 Feb 2018
08 Feb 2018

Pendeltågen in mot Stockholms central står stilla och på Tumba station i Botkyrka kommun väntar grupper av strandade resenärer. I kommunhuset ett stenkast bort suckar kommunstyrelsens ordförande Ebba Östlin.
– Jag trodde att trafiken skulle flyta på nu när bygget av Citybanan är färdigt. Men nej.

Problemet nu är att vi inte ger nyanlända möjlighet att lyckas i något ämne för att de ska läsa alla.

Hon får lägga tankarna på tågkaoset åt sidan eftersom Tidningen Gymnasiet har kommit hit för att intervjua henne om ett helt annat ämne – hur fler nyanlända elever ska nå en gymnasieexamen. Hon har tampats med problemet både som skolpolitiker i invandrartäta Botkyrka och som regeringens särskilda utredare i frågan. Utredningen blev klar i somras och har varit ute på remiss under hösten. Och i dagarna släppte Arbetsförmedlingen en rapport om ungdomsarbetslösheten som gav utredningen förnyad aktualitet. Rekordmånga ungdomar är sysselsatta men en grupp har det fortsatt tufft: ungdomar utan gymnasieexamen.
– Klyftan har ökat mellan dem som har och inte har examen. Ska man investera i framtiden så är gymnasieutbildning en viktig investering, kommenterar Ebba Östlin.

För nyanlända utan skolbakgrund kan examen kännas avlägsen. Behövs det inte andra vägar in på arbetsmarknaden?
– Om du kommer hit som fjortonåring och är analfabet måste du antagligen varva utbildning och praktik så att du kan få en försörjning inom rimlig tid. Men det är ett extremfall. De flesta har ändå någon typ av skolbakgrund med sig till Sverige och den bästa lösningen för dem är att ta en examen.

Ebba Östlin

Ålder: 47 år.

Bor: I Tullinge.

Yrke: Kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka kommun.

Aktuell: Med utredningen Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet.

Bakgrund: Läste till SO-lärare men avbröt studierna för att engagera sig i kårpolitiken på lärarhögskolan och senare som ordförande i Sveriges förenade student­kårer. Har varit studerandeombudsman på Lärarförbundet.

Hårda prioriteringar redan i grundskolan är nyckeln enligt dig. Vad är det du vill se där?
– Ett av mina förslag är att elever som kommer hit i grundskolans senare årskurser bara ska läsa tio till tolv ämnen i stället för sexton eftersom de har begränsad tid för att bli gymnasiebehöriga.

Vilka ämnen ska bort då?
– Det kan se olika ut. Utgångspunkten är att skolan ska göra en individuell studieplan där det framgår vad eleven vill läsa i gymnasiet. Sedan får det styra urvalet av ämnen i grundskolan.

Är det inte lite tidigt att göra sådana val redan i början av högstadiet?
– Om det nuvarande systemet fungerade skulle jag hålla med om den kritiken. Problemet nu är att vi inte ger nyanlända möjlighet att lyckas i något ämne för att de ska läsa alla.

Du menar att språkintroduktion i praktiken har blivit den enda vägen in i gymnasiet för nyanlända. På vilket sätt?
– Det var nog inte lagstiftarens mening, men det verkar som att alla nyanlända som saknar godkända betyg i svenska som andraspråk börjar på språkintroduktion, oberoende av om de har gått några år i svensk grundskola eller är helt nya i skolsystemet.

Och vad är problemet med det?
– Det har kommit fram i intervjuer med elever att de som har gått i förberedelseklass i grundskolan tycker att de får tjata om samma saker på språkintroduktion. De upplever inte att de får nya utmaningar.

Förslag ur Ebba Östlins utredning

  • Ungdomar ska få tas emot på programinriktat individuellt val trots att de inte har godkänt i svenska eller svenska som andraspråk om de uppfyller övriga behörighetskrav och det finns synnerliga skäl. Det kan det göra om eleven bedöms ha mycket goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen på programmet och ligger mycket nära ett godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk.
  • Det ska bli tydligare att yrkesintroduktion och individuellt alternativ står öppet för nyanlända ungdomar som har tillräckliga språkkunskaper för att tillgodogöra sig utbildningen.

Men hur ska de klara andra introduktionsprogram utan godkänt i svenska?
– Med studiehandledning på modersmålet tror jag att många har större chans att lyckas på andra program eftersom de får den utmaning de behöver där.

Du vill bland annat öppna programinriktat individuellt val för nyanlända elever. Varför?
– Här i Botkyrka har vi länge jobbat med olika spår inom språkintroduktion där vi blandar in kurser från nationella program. Det har gett god effekt och kortat elevernas utbildningstid. Jag trodde att fler jobbade så men min utredning visar att det är ganska ovanligt.

Hur kommer det sig?
– På många mindre orter är språkintroduktion den enda gymnasieutbildning som finns kvar i kommunen. Alla andra utbildningar är förlagda till den stora grannkommunen och då läser du bara med andra nyanlända och kan inte flika in andra ämnen.

Skolinspektionen skriver i sitt remissvar att man borde styra upp språkintroduktion i stället för att slussa nyanlända till program som inte är anpassade för dem. Vad säger du om den kritiken?
– Jag tror att vi får vänja oss vid att det kommer att behövas flera olika lösningar för denna differentierade grupp av elever. Den enda gemensamma nämnaren är att de har mindre kunskaper i svenska språket. I övrigt kan de ha väldigt olika förutsättningar.

Alla artiklar i temat Introduktionsprogram (9)

ur Lärarförbundets Magasin