Läs senare

Vill ge lärarna makt över ämnesplanerna

Lärarna måste få större inflytande när styrdokumenten utformas. Det skulle ge bättre undervisning och större arbetsglädje, anser nya gymnasieministern Anna Ekström.

28 Okt 2016

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Tidningen Gymnasiets besök på utbildningsdepartementet sammanfaller med Världslärardagen, vilket inte har undgått Anna Ekström (S), ny gymnasie- och kunskapslyftsminister.

– Släng er i väggen alla kanelbullar. Den här dagen är viktig på riktigt, säger hon med en passning till gårdagens högtid, kanelbullens dag.

Det har bara gått ett par veckor sedan Anna Ekström lämnade sin post som generaldirektör på Skolverket. Hon har fortfarande svårt att hitta i departementets vindlande korridorer och även yrkesmässigt har det varit en stor omställning.

– Jag jobbar visserligen med samma sakfrågor. Men som myndighetsföreträdare hade jag mitt uppdrag och mina instruktioner att följa. Nu är det mitt ansvar att staka ut vägen framåt.

Och vart ska Anna Ekström leda gymnasieskolan? Blir det någon kursändring med henne vid rodret? Än så länge är hon ganska hemlighetsfull på den punkten. Svaret på många frågor är att hon vill avvakta den stora gymnasieutredningen som snart presenteras.

Men en sak är klar. Hon ser ett behov av att se över ämnes- och kursplanerna.

– Vi fick en ny läroplan för fem år sedan och det börjar bli dags att se om det behöver göras justeringar i vissa ämnen. Och där tycker jag att man ska ha ett underifrånperspektiv och ge lärarna ganska stort inflytande.

Har lärarna haft för lite att säga till om tidigare?

– Man kan se att andra akademikergrupper har ett mycket större inflytande över sina arbetsverktyg. Som jurist känner jag ett stort ansvar för hur lagstiftningen utvecklas och på samma sätt tycker jag att lärare ska ha ett stort ansvar för innehållet i ämnes- och kursplaner.

Hur ska det gå till?

– Jag har inget klart svar i dag men det finns olika sätt. Finland har ett system, Singapore ett annat och Ontario i Kanada ett tredje. Det de har gemensamt är att det finns en struktur där lärarna är med och utformar kursplanerna.

Vad är fördelen med det?

– Jag tror att det leder till bättre undervisning och till större arbetsglädje för lärarna.

I Lärarförbundets enkätundersökning lyfter lärarna fram administration och dokumentation som främsta orsaker till stress i jobbet. Vad kan du göra åt problemet?

– Många lärare talar om de nationella proven som betungande och där har vi precis fått en utredning som innehåller förslag om att minska antalet prov.

Tycker du att proven ska bli färre?

– Jag har ingen bestämd uppfattning utan vill invänta remissvaren på utredningen. De nationella proven är ett viktigt statligt styrmedel och om vi ska göra ändringar så måste det ske med stor noggrannhet.

Kan du tänka dig ett statlig bidrag för att skolorna ska kunna anställa lärarassistenter som avlastar lärarna?

– Det är något som vi diskuterar med arbetsmarknadens parter i nationell samling för läraryrket. Vi får återkomma till det.

En stor utmaning för gymnasieskolan är den stora gruppen nyanlända elever. Hur vill du rusta gymnasielärarna för den utmaningen?

– Jag vet att det finns ett stort sug bland lärare efter kunskap i språkutvecklande arbetssätt. Och den kunskapen blir avgörande när elever kanske har goda ämneskunskaper men saknar det svenska ämnesspråket.

Kommer det statliga pengar för kompetensutveckling på det området?

– Ja, i budgetpropositionen föreslår vi att den satsning som redan nu görs inom språkintroduktionen ska utvidgas till hela gymnasieskolan.

På tal om språkintroduktion så har din gamla myndighet Skolverket sagt att politikerna måste göra något åt det programmet. Bara en bråkdel av eleverna går vidare till en gymnasieexamen. Nu får du själv ta emot den passningen. Vad tänker du göra?

– Vi kan nog inte förlita oss enbart på språkintroduktion för att nyanlända ska få en bra start i yrkeslivet eller gå vidare till fortsatta studier. Vi måste titta utanför gymnasieskolan på bland annat folkhögskolor och arbetsmarknadsutbildningar. I budgetpropositionen gör vi också en stor satsning på yrkesvux.

Ska språkintroduktion finnas kvar som program?

– Jag måste nog passa på den frågan tills gymnasieutredningen kommer och kanske även ett tag efter det. 

Anna Ekström

Yrke: Gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Ålder: 57 år.

Bor: I Stockholm.

Familj: Man och två vuxna barn.

CV i urval: Jurist, statssekreterare under Mona Sahlin, ordförande i SACO, generaldirektör för Skolverket.

På spåret-kollegan gratulerar gymnasielärarna

Göran Hägglund, tidigare socialminister (KD), förlorade Anna Ekström som parhäst i På spåret när hon utsågs till gymnasieminister.

– Bra för gymnasielärarna men sämre för mig. De har fått en kunnig och omdömesgill minister och jag har gått miste om en lagkamrat med samma egenskaper, konstaterar han.

Har hon det som krävs för jobbet?

– Ja, hon har ett vinnande sätt, lätt för att samarbeta och att lyssna på andra. Det är viktiga egenskaper oavsett om man sitter i dressinen på SVT i Göteborg eller på utbildningsdepartementet. Du har själv lång ministererfarenhet.

Vilka råd ger du henne?

– När interpellationsdebatten går på tomgång en sen tisdagskväll i en öde kammare är det bara att bita ihop. Men Anna är tävlingsinriktad precis som jag så hon kommer nog alltid hitta utmaningar i debattsituationen.

ur Lärarförbundets Magasin