Läs senare

”Viktigast att få fler att klara gymnasiet”

IntervjunEn före detta gymnasielärare har blivit högsta chef på Skolverket. Han gillar ämnesbetyg men menar att mer pengar inte kan lösa skolans alla problem.

av Björn Andersson
27 Okt 2017
27 Okt 2017
”Viktigast att få fler att klara gymnasiet”
Foto: Christopher Hunt

Med snabba steg kommer Peter Fredriksson uppför trappan i det stora kontorshuset på Kungsholmen. Han hälsar på mig, letar febrilt i sin väska men kan inte hitta sitt id-kort för att komma vidare in i byggnaden. Vakten är hjälpsam och släpper in kontorets högste chef till hans arbetsrum.
– Jag var här tidigt i morse också så kortet finns nog på mitt rum, säger han.

Kursbetygen är stress­framkallande för både lärare och elever.

Peter Fredriksson kommer från ett möte på Rosenbad. Han har träffat Ibrahim Baylan (S), tidigare utbildningsminister och nu samordningsminister, samt företrädare för näringslivet. Temat för mötet har varit lärlingsutbildning.
– Jag tror att man måste hitta nya former i gymnasieskolan då många inte slutför sin utbildning på tre år. Lärlingsmodellen är en intressant väg men en fråga att lösa är finansieringen, fördelningen mellan staten och näringslivet, säger han.

Totalt har Peter Fredriksson en drygt 30-årig yrkesbakgrund inom skolans värld. I tio år var han gymnasielärare i Göteborg i svenska och historia. Därefter har han arbetat som skolchef i Stockholmsområdet och senast som utbildningsdirektör i Södertälje. Lagom till höstterminen i år tillträdde han som generaldirektör på Skolverket.

Vilken är den viktigaste utmaningen för gymnasieskolan?
– Jag tycker att den frågan är ganska lätt att svara på. Det är att få fler att passera gymnasiet så att de blir anställningsbara eller kan studera vidare. För dem som fullföljer gymnasieskolan finns det knappt någon arbetslöshet.

Peter Fredriksson

Yrke: Generaldirektör på Skolverket.

Ålder: 55 år.

Därför fotbollslaget Arsenal: De tog dubbeln 1971 då jag var jag nio år. Det var då man skulle lära känna världen och hitta ett bra lag.

Därför inte Twitter: Jag talar hellre med människor i mer än 140 tecken.

Regeringen föreslår att även yrkeslärare ska vara behöriga för att få fast anställning. Är det rimligt att utbilda alla dem som nu är obehöriga, kanske hälften av lärarna på vissa program?
– Det här är en fråga som Skolverket inte bestämmer över. Men fler behöriga lärare är förstås bra för eleverna. Det blir en svår utmaning då det saknas många yrkeslärare. Vårt ansvar blir att hantera legitimationsfrågan också för den här gruppen. Nu fungerar den hanteringen bra även om Skolverket hade stora problem i början.

Vad kan Skolverket göra för att locka fler till läraryrket?
– Jag tycker att Skolverket ska tala gott om skolan och lärarnas arbete. Det hindrar inte att vi också pratar om svårigheter. Vi ska också synliggöra de faktorer som bidrar till att man kan göra ett bra jobb som lärare. Vi ska få huvudmän och rektorer att ta till sig det som utifrån forskning och beprövad erfarenhet är rätt. Det som krävs för att det ska blir bra i klassrummen.

Skulle ämnesbetyg minska stressen bland gymnasieelever?
– Ja, det skulle vara alldeles utmärkt om vi återinförde ämnesbetyget. Det är stressande att veta att det man som elev gör under en termin påverkar vad man har för möjligheter att studera vidare om tre år. Kursbetygen är stressframkallande inslag i skolan och drabbar både lärare och elever, främst kanske många flickor med höga ambitioner.

Du har i Lärarnas tidning sagt att mer pengar inte behöver betyda bättre skola. Vad tänkte du på då?
– Jag har jobbat 30 år i skolan och sett mycket ”hitte på”, som inte gynnar elever och lärare. Ett exempel kan vara inköp av datorer innan man vet vad man ska använda dem till i undervisningen. Jag har valt att säga att mer pengar inte självklart gör att skolan blir bättre. Det är en uppmaning att ta ansvar för att använda pengarna rätt. För att det ska bli bra i klassrummen är det avgörande vad som görs med pengarna. På skolorna måste man ha dialog om vad som skulle gynna kvaliteten i undervisningen och samlas kring de satsningar som ger effekt.

Hur var du själv som gymnasielärare?
– Det var på 80-och 90-talet och nästan som ett helt annat jobb jämfört med nu. Då skulle lärare klara sig själva. Jag hade inte utvecklingssamtal eller individuell lönesättning och jag hade aldrig besök av någon rektor under mina tio år som lärare. Jag tror nog att de flesta elever tyckte att jag var en bra lärare och jag var nöjd med det arbetet jag gjorde. Jag var engagerad, seriös och tydlig men jag hade också bra förutsättningar på en väl fungerande skola med duktiga skolledare.

Hur ska man rekrytera lärare till utsatta områden?
– Man kan ge mer i lön men det räcker inte. Jag har själv prövat detta. Det behövs bättre förutsättningar organisatoriskt för lärare i de här områdena, till exempel att man är fler lärare på en elevgrupp. Om det till exempel finns många nyanlända i en klass kan det vara en stor utmaning att som ensam lärare få alla att klara sig igenom ett nationellt program. Jag har prövat modellen med tvålärarskap i Sollentuna och Södertälje och det har varit uppskattat.

Hur vill du förändra Skolverket?
– Jag ska förändra Skolverket utifrån det politiska uppdraget, det är bäst att säga det. Vi ska vara politikens verkstad. Mitt uppdrag är bland annat att skapa en bra dialog där politiker och våra tjänstemän lyssnar på varandra. Det ska bidra till beslut som gynnar lärare och elever.

ur Lärarförbundets Magasin