Läs senare

Vikten av tystnad i formativ bedömning

ForskningBlickar och kroppsspråk är lika viktiga som ord när lärare stämmer av om eleverna förstått. Återkopplingen är ingen envägskommunikation utan bygger på ett samspel mellan lärare och elev, slår forskaren Anna Öhman fast.

Illustration: Karin Cyrén

Frisörutbildningen på gymnasiet är arenan när Anna Öhman utforskar hur lärare och elever agerar i klassrummet och hur de tillsammans stämmer av att undervisningen ger resultat.
– Jag vill se hur återkoppling går till i praktiken och vad som händer när eleverna arbetar med sina uppgifter, säger hon.

Till skillnad från flera tidigare forskningsrapporter kan hon i sin avhandling visa att eleverna själva i hög grad bidrar till återkopplingen genom att med ord, blickar och gester visa att de inte förstår eller att de behöver tydligare instruktioner. De gör också egna bedömningar av det pågående arbetet som de vill ha lärarens bekräftelse på.
– Återkopplingen sker växelvis och på många fler sätt än genom tal och text.

När Anna Öhman tidigare arbetade som specialpedagog på yrkesgymnasiet i Kristinehamn såg hon hur många av kollegorna var bra på att få eleverna att ta del i sitt eget lärande. Som forskare ville hon granska formativ bedömning och valde att göra det på gymnasiets frisörprogram.
– Frisörutbildningen är mångfacetterad. Eleverna arbetar med både kundrelationen och att starta företag. Det finns en tydlig kreativ sida av frisöryrket och det krävs även kunskaper i till exempel kemi.

För att kunna följa interaktionen mellan lärare och elever på nära håll har Anna Öhman använt videokamera. Först en handkamera, men då var det svårt att följa deltagarnas blickar. Hon ville inte vara för påträngande och hamnade då ofta lite vid sidan av med någon rygg emellan.
– Jag ville få in vad deltagarna tittar på, hur de tittar på varandra, vilka gester de använder.

Vem?

Anna Öhman, forskare vid institutionen för pedagogiska studier vid Karlstads universitet. Hon är verksam inom universitetets olika lärarutbildningar.

Vad?

Avhandlingen Återkoppling i interaktion: En studie av klassrumsbaserad bedömning i frisörutbildningen.

Hur?

Forskningen bygger på videoinspelningar från årskurs ett och tre på frisörutbildningen. Studier av hur återkopplingen sker genom ord, gester och kroppsspråk.

I sin andra datainsamling provade Anna Öhman därför en kamera som lärarna hade på huvudet. Då fick hon på ett tydligare sätt lärarnas perspektiv när de riktade blicken mot eleverna och det moment i undervisningen som de skulle bedöma och ge återkoppling på.

Som exempel nämner hon när nybörjarna arbetade med långhårsuppsättning. För att läraren ska kunna bedöma elevens arbete – och för att hon som forskare ska kunna förstå vad som händer – är det viktigt att se hur eleven arbetar med hårnålen och formar uppsättningen.
– Då fick jag ännu mer syn på hur aktiva eleverna själva var i kommunikationen. Inte sällan gjorde de en egen bedömning och påpekade att här var något de inte var nöjda med.

När Anna Öhman beskriver elevens bidrag i återkopplingen använder hon begreppet loop. Eleven behöver hjälp av läraren och då uppstår interaktivitet. Tack vare loopen får läraren ta del av elevens egna frågor och funderingar.

Lärarens del i återkopplingen kallar hon cykel. Den utgår från lärarens planering och professionalitet. Inom forskningen används cykel och loop ofta synonymt som lärarens sätt att initiera återkoppling till eleven, men Anna Öhman visar att det handlar om två olika fenomen.
– Cykler är lärarinitierade och loopar elevinitierade. Båda är viktiga för en interaktiv återkoppling. I och med fokuseringen på arbetsuppgiften är det inte eleven i sig som blir bedömd. Bedömningen blir en del av undervisningen i det aktuella momentet och det gör det lättare för eleven att förstå vad den ska kunna.

Hon understryker vikten av att läraren ibland är tyst.
– Loopen blir möjlig när läraren tar ett steg tillbaka. Det kan räcka med några sekunders tystnad för att ge eleven utrymme.

Anna Öhman framhåller att avhandlingens resultat är användbart generellt och inte bara i praktiska ämnen.
– I mina egna ämnen filosofi och franska skulle jag ha nytta av en mer mångsidig kommunikation som inte enbart bygger på skrift och tal. Om jag som lärare ibland är tyst en kort stund kan jag även ta till vara elevernas blickar, gester och tonfall. Då ger jag dem också tid för att ta egna initiativ.

ur Lärarförbundets Magasin