Läs senare

”Vi ska utbilda för framtiden”

Det finns ett samband mellan hög ungdomsarbetslöshet och bristfälliga kontakter mellan skola och arbetsliv. Det anser representanterna för skola, arbetsgivare och forskning.

30 Jun 2014

Bild: Marianne Danielsson.Arbetsplatsförlagt lärande, apl, kan vara en väg till arbetsmarknaden. Men också en återvändsgränd. Ibland har praktiken ett lågt värde och blir ett sätt för en skola att spara på kostnader för personal, verkstäder och verktyg.
Gapet mellan ungdomars och vuxnas arbetslöshet i Sverige har ökat markant i förhållande till andra länder de senaste åren. Ungdomsarbetslösheten är över 20 procent medan arbetslösheten för vuxna är under åtta procent. Skillnaden är svår att förstå eftersom Sverige aldrig har haft så många välutbildade ungdomar. Dessutom har det blivit billigare att anställa personer under 26 år eftersom deras sociala avgifter har halverats.

Peter Håkansson är arbetslivsforskare vid Malmö högskola och försöker förklara sammanhangen kring den höga ungdomsarbetslösheten. Han anser att en starkt ensidig utbildningslinje gjort att ungdomarna hamnar utanför arbetsmarknaden. Förbindelsen mellan skola och arbete är ofta en vallgrav. Ungdomar som saknar nätverk och personliga kontakter i arbetslivet riskerar att sjunka innan de når fram till jobbet. Arbetsgivarna tycker det är dyrt och riskabelt att anställa okända unga personer.

 

Bild: Marianne Danielsson.Hur ser ”brobryggarnas folk” på detta? Lärare och arbetsgivare som har elevernas framtid i sin hand. Är det för mycket skola och för lite samarbete med arbetslivet?

Två yrkeslärare och en representant för en arbetsgivare träffas tillsammans med Peter Håkansson på hans arbetsplats vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering i Kockums gamla U-båtshall för ett samtal. Ulf Österlindh är el-lärare vid Universitetsholmens kommunala gymnasium i Malmö, Bent Nielsen är VVS-lärare vid samma skola och valdes nyligen till Årets yrkeslärare VVS. Kerstin Holen, personalansvarig på Rörläggaren, som har hand om lärlingar och ansvarar även för Bent Nielsens elever på sin arbetsplats.

– Det är spännande för mig att träffa folk som lever i verkligheten. Hur ser det ut för era ungdomar? frågar Peter Håkansson.

 

Bild: Marianne Danielsson.Bent Nielsen och Ulf Österlindh svarar att de båda lyckas placera de flesta elever som vill satsa på sitt yrke tack vare skolans långsiktiga satsning på apl och ett fungerande branschråd.

– VVS-utbildningen har ett fyrtiotal praktikplatser. Jag besöker företaget och eleven minst en gång under varje praktikperiod. Men det finns skolor, som startar utbildningar utan erfarenhet och ett långvarigt kontaktnät med praktikplatser. För tio år sedan utbildades årligen 40 rörmokare i Malmö/Lundområdet. I dag är siffran uppe i minst 150. Det måste finnas ett samband mellan utbildning och behov. Det fria valet är en katastrof. Många skolor utbildar för att tjäna pengar, säger Bent Nielsen.

– Våra verkstäder är uppbyggda för två hela klasser med sammanlagt 36 elever. Söktrycket är så stort att vi tar in ytterligare en klass. Vi klarar ensamma av att utbilda installationselektriker för regionens behov, men det finns ju fler aktörer, säger Ulf Österlindh.

Bild: Marianne Danielsson.– Vi känner också av överintaget. Varje vecka ringer otroligt många ungdomar, som har gått ut VVS-linjen från gymnasiet. Men även elever från andra utbildningar vill ha en plats samt vuxna arbetslösa. Vissa elever känner sig lurade. De kan gå en VVS-utbildning som saknar lämpliga yrkeslärare. Där VVS-läraren är ersatt av en ellärare, säger Kerstin Holen.

Peter Håkansson tycker att svensk skolpolitik i dag är lite väl mycket vilda västern. Den kommunala skolan i det gamla systemet var mer av en planekonomi. Kommunen bestämde hur många elever som skulle söka och var.

– Nu kan en friskola starta en VVS-utbildning. Om kommunen yttrar sig och säger nej, kan skolan ändå öppna eftersom Skolverket inte avstyrker med överetablering som argument, säger han.

 

Mängden elever gör att praktikekvationen blir svår att få ihop. Bent Nielsen betonar vikten av fungerande sociala nätverk. Eleverna måste skapa kontaktnät genom praktiken på en arbetsplats för att få jobb.

– Men lärarnas nätverk är minst lika viktiga. Vi är länken mellan skola och arbetsliv. Vi vet var de olika eleverna passar in. Det är tyvärr allt för vanligt att lärarna har dålig kontakt med företagen och stora problem med att få ut eleverna i praktik, säger han.

Hos Kerstin Holen på Rörläggaren är man mån om att ta in apl-elever och lärlingar.

– Vi bygger ju vårt företag för framtiden och i den ska våra ungdomar finnas med, säger hon.

– Många firmor åker snålskjuts på de seriösa företagen som tar emot praktikanter. De kontaktar de bästa eleverna efter utbildningen och erbjuder ett par tusen kronor extra i månaden för att få över dem till sig, säger Ulf Österlindh.

Peter Håkansson varnar för en ny retorik, som säger att ungdomsarbetslösheten beror på att Sverige saknar lärlingssystem.

– Ska vi kopiera Tyskland eller Danmark måste arbetsmarknadens parter medverka och systemet behöver kompletteras med institutioner utanför skolan, som ännu inte finns, säger han.

Peter Håkansson frågar hur hans samtalspartners ser på den nya arbetsplatsförlagda lärlingsutbildningen?

– Nu börjar danska fack och arbetsgivare kolla vårt apl-system för att så många danska lärlingar hoppar av sin utbildning, säger Ulf Österlindh.

Bent Nielsen och Ulf Österlindh betonar båda att deras teknikinriktade ämnen kräver avancerad teoriutbildning, som endast bör göras inom skolans väggar. De är kritiska till att deras utbildningar inte längre ger automatisk högskolebehörighet.

 

Kerstin Holen ser ingen fördel med att överta utbildningsansvaret från skolorna.

– Vi är inte pedagoger utan VVS-montörer. Om vi är tio anställda på en arbetsplats är kanske en av oss bra på att lära ut. Ska vi ta emot en 16-åring, som inte har någon teorigrund alls och utveckla den personen? Fördelen med apl, är att elever kommer ut i verkligheten, men med tryggheten från skolan. De har dessutom med sig färska teoretiska kunskaper som kan ge oss ett nytänkande, säger hon.

Ulf Österlind varnar för att praktik inte alltid är av godo. Det är inte säkert att en elev får en bred utbildning bara för att han har många praktiktimmar inom apl-systemet.

– Friskolor gör det svårt för oss att hitta praktikplatser eftersom de lägger ut långt fler apl-timmar än lagen kräver, upp till 1 300 timmar istället för 600 timmar. Genom att låta eleverna vara ute i praktik hela terminen kan skolan dra ner på antalet lärarledda lektioner och spara på lokaler, verktyg och personal. Och det finns ingen garanti för att de verkligen blir utbildade, att de inte bara blir satta på att fästa kabelstegar och dra kabel för att hjälpa till att höja ackorden, säger Ulf Österlindh.

– Och vem betygsätter eleverna, undrar Bent Nielsen?

 

De båda yrkeslärarna berättar hur det brukar gå till: Det finns inga utbildade handledare som kan vara medbedömare vid betygsättningen. Utlåtandet från arbetsplatsen är inget kvalitetsdokument. Arbetsgivaren fyller ofta endast i en ruta med ”mycket bra” på alla moment.

– I höst tänker vi nu starta en utbildning för handledare, där vi bjuder på någon form av kompetensutveckling, som tack för hjälpen att de ställer upp och tar emot praktikanter, säger Ulf Österlindh.

Alla i samtalsgruppen beklagar att slumpen ofta avgör om en elev får en bra praktik. Dagens utbildningssystem är orättvist och saknar rättssäkerhet.

– Det är inte rättvist att vissa skolor lägger tid och har ett strukturerat arbete med att få ut eleverna på praktik medan andra låter bli, säger Peter Håkansson.

Bent Nielsen har sin vision om hur ordningen kan förbättras:

– Det är sällsynt att elever har kontakt med arbetslivet under sin skoltid. Satsa på en fungerande praoverksamhet. Kvalitetssäkra apl. Och lagstadga att praktikplatser ska ingå i alla större upphandlingar. Stat och kommun kan ju börja med att ta sitt ansvar. Det ska inte få byggas en ny skola utan att entreprenören tar in praktikanter räknat efter omsättningens storlek.

Bent Nielsens och Ulf Österlindhs utbildningar är certifierade och kvalitetssäkrade av fack och arbetsgivare. VVS-utbildningen via Förstklassig skola och el-utbildningen via Elteknikbranschens gymnasium. Men endast några få skolor i landet är kvalitetssäkrade på liknande sätt. Skolinspektionen kritiserar praktiksystemet i två undersökningar, 2011 och 2013. Bent Nielsen tycker att myndigheten inte är realistisk i sina krav på skola och arbetsgivare.

– Vi är i ett så stort behov av praktikplatser. Och är därför tacksamma när ett företag tar emot våra elever. Visar vi fram Skolinspektionens åtgärdslista om kvalitetssäkring av arbetsplatsen med mera, så kommer många att avstå från praktikanter.

Peter Håkansson tycker att samtalet bekräftar hans forskning.

– Överetablering och låg kvalitet leder till att många ungdomar inte får någon utbildning, som gör dem behöriga eller kompetenta när de går ut skolan. Efter tre år förstår de att deras utbildning inte gäller. Då har man blivit lurad. Då kan man inte backa bandet och gå på Komvux, för man kommer inte vidare i den utbildning man har gått.

 

Bent Nielsen har skrivit en lista över orsaker bakom ungdomsarbetslösheten: Bristen på praktikplatser. Industrin har flyttat från Sverige. Den industri som finns kvar har blivit mer kvalificerad och begränsar mängden outbildad personal. Den naturliga ingången till jobb och praktik finns inte längre. Utbildningar startas i obegränsad omfattning. Pengarna styr när företagen endast tänker ett kvartal framåt.

– Det krävs en helt annan attityd i samhället. Vi ska utbilda för framtiden. Inte för kortsiktiga vinster, säger Bent Nielsen.

ur Lärarförbundets Magasin