Ingår i temat
Digitalt
Läs senare

”Vi måste testa oss fram”

DigitaltNästa år ska elever på alla nationella program kunna läsa tillämpad programmering. Mikael Littwold, förstelärare på Tibble gymnasium, har hållit i workshops för lärare.

av Per Bengtsson
26 Okt 2017
26 Okt 2017
Foto: Anders G Warne

Vad är tillämpad programmering?
– Det är lite luddigt, särskilt var den här kursen ska hamna i de olika programmen. I ämnen som matte och teknik är det ganska självklart att tillämpad programmering handlar om kodning. I musik, som jag undervisar i, är det inte lika givet.

Varför inte?
– Det är en utmaning att skilja musikprogrammering från musikproduktion, en kurs som redan finns. Musikproduktion handlar om att klä redan existerande musik i en dräkt och ta hänsyn till lokal, mikrofonteknik och så vidare. Musikprogrammering är när skaparen av musiken kan få en datamaskin att spela upp ett tänkt musikstycke utan att ha tillgång till en ensemble. Det kan också innebära att skapa ett visst ljud, till exempel en bastrumma, i ett datorprogram. Kodning i traditionell mening tror jag inte är något som hjälper elever i en framtida professionell karriär.

Vad är egentligen skillnaden mellan att använda digitala hjälpmedel eller datorprogram och att programmera?
– Många av de moderna programvarorna som används inom musikproduktion har flera funktioner. En kan vara att man genom att klicka och dra med musen skapar olika rytmer. Då anser jag att man programmerar datorn att utföra något, utan att för den skull skriva kod själv. Inom ekonomiämnet finns det exempel på hur man använder Excel för att skapa egna kundregister. Det här är ett område där vi måste testa oss fram.

Vad krävs för att tillämpad programmering ska implementeras på ett bra sätt i gymnasieskolan, tror du?
– Oavsett ämne så krävs det nog att den som undervisar har hållit på med den digitala biten i sitt eget utövande tidigare. Som lärare bör man också ha inställningen att vi gör det här tillsammans med eleverna. De har nog väldigt mycket att tillföra.

Du har hållit i workshops för lärare, anordnade av Skolverket. Vilka farhågor uttryckte lärarna där?
– Många är oroliga för att inte ha tillgång till rätt teknik. Det skiljer ju väldigt mycket mellan olika skolor. En annan farhåga är att styrdokumenten är för öppet formulerade. Jag uppfattar det som att Skolverket fått ganska luddiga direktiv från utbildningsdepartementet. Ska det bli kvalitet från början så krävs tydlighet.

Tror du att det blir svårt att hitta rätt nivå på undervisningen?
– Ja, som alltid med nya kurser så kommer det att ta tid innan det sätter sig. Som lärare i gymnasiet kan vi inte förvänta oss att eleverna har några förkunskaper från grundskolan. Allt de kan har de lärt sig på egen hand. Så ska vi vara rättvisa får vi utgå ifrån att de startar på noll, med risk för att vissa tycker att det är alldeles för lätt. Det kan bli lite skevt.

Alla artiklar i temat Digitalt (8)

ur Lärarförbundets Magasin