Läs senare

Veto kan stoppa fyra av tio gymnasieskolor

Om kommunerna fått bestämma hade de satt stopp för fyra av tio tillstånd till nya fristående gymnasieskolor. Allra störst är motståndet i S-ledda kommuner.

22 Okt 2015

Regeringen har gett en statlig utredning i uppdrag att se över hur kommuner kan få ett ”avgörande inflytande” när skolor som drivs i vinstsyfte vill etablera sig. För att se hur ett kommunalt veto skulle slå har Tidningen Gymnasiet gått igenom alla ärenden under åren 2011–2014 där nya fristående gymnasieskolor fått tillstånd av Skolinspektionen.

I 31 av totalt 71 ärenden avstyrkte kommunen eller hade negativa synpunkter på en etablering. Vanliga invändningar var att det råder överetablering inom de sökta programmen eller att den nya gymnasieskolan inte skulle tillföra något nytt.

Om kommunerna hade fått avgöra hade de alltså satt stopp för drygt 40 procent av tillstånden. Men i nuläget kan Skolinspektionen köra över kommunerna och bevilja tillstånd mot deras vilja.

– Det räcker inte att kommunen pekar på negativa effekter av en nyetablering. Effekterna måste dessutom vara påtagliga och långsiktiga för att vi ska säga nej, förklarar Andreas Spång, chef för tillståndsenheten på Skolinspektionen.

Tidningen Gymnasiets genomgång visar att motståndet är starkast i kommuner som leds av Socialdemokraterna.

De S-ledda kommunerna var negativa till nya gymnasieskolor i 8 av 10 fall medan Allianskommunerna var negativa i bara 1 av 4 fall.

Andreas Spång bekräftar att kommunernas yttranden i stor utsträckning speglar den politiska majoriteten.

– Men de senaste åren har vi sett att också borgerliga kommuner börjat avstyrka ansökningar eftersom de upplever en överetablering av skolor, säger Andreas Spång.

Att borgerliga lokalpolitiker ibland motsätter sig nya friskolor betyder inte att de stödjer det politiskt laddade förslaget om ett kommunalt veto.

Uppsalapolitikern Mohamad Hassan (FP) har varit med och avstyrkt ansökningar från flera fristående gymnasieskolor men är skeptisk till ett veto.

– Jag tror inte på ett veto eftersom det leder till att kommuner cementerar det som redan finns. Det blir svårt för nya aktörer att komma in på skolområdet, säger han.

Förslaget om veto bygger på ett kongressbeslut från Socialdemokraterna om att kommuner ska ha rätt att säga nej till nya friskolor.

En av dem som drivit frågan inom partiet är Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö.

Hon menar att vetot inte handlar om att vara för eller emot friskolor.

– Det handlar om att vi måste kunna säga nej till etableringar som förstärker segregationen eller leder till halvfulla skolor på en överetablerad marknad, säger hon.

Hur förklarar hon då att motståndet mot nyetableringar är så mycket större i S-kommuner än i Allianskommuner?

– Jag kan bara tala för mig själv. I Malmö har vi haft en kraftig överetablering på gymnasiesidan och då har det inte varit aktuellt att säga ja till nya skolor, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Tillstånd till fristående gymnasieskolor

Så stor andel hade stoppats om kommunen fått bestämma:

3 av 10 i kommuner med blandstyre.

2,5 av 10 i Alliansstyrda kommuner.

8 av 10 i S-styrda kommuner.

6 frågor till Nicholas Prigorowsky

Nicholas Prigorowsky utreder hur kommunerna ska få inflytande vid etablering av nya friskolor.

Blir det ett veto eller inte?

– Ingenstans i direktiven till vår utredning står det något om ett kommunalt veto. Så det återstår för oss att definiera vad ett avgörande inflytande innebär.

Men syftet är väl att kommunerna ska få mer att säga till om?

– Ja, och där finns olika vägar att gå. Det kan bli så att Skolinspektionen även i fortsättningen fattar det avgörande beslutet men att kommunens inställning ges större tyngd än i dag.

Och vad finns det för alternativ?

– Man kan till exempel ändra beslutsprocessen så att det blir kommunen som bestämmer om en friskola ska få etablera sig. Då får man också fundera på om det beslutet ska kunna överklagas.

Det här gäller bara vinstdrivande skolor. Hur ska ni dra gränsen mellan vinstdrivande och icke-kommersiella skolor?

– Vad jag vet så finns det inga andra sammanhang där man gjort den skillnaden så vi behöver komma på en egen lösning i utredningen.

Har ni några uppslag?

– Ett sätt är att utgå från associationsform.

Är det ett aktiebolag, en stiftelse eller en ideell förening som ska driva skolan?

Aktiebolag med begränsad vinstutdelning är ytterligare en variant.

Ska en kommun kunna stoppa en nyetablering i en grannkommun?

– Det är något vi måste fundera på eftersom en skola kan ta emot elever från flera kommuner. Det gäller inte minst gymnasieskolor och så kallade resursskolor för elever i behov av särskilt stöd.

ur Lärarförbundets Magasin