Läs senare

Vem behöver lärlings­utbildningen?

ForskningInnehållet i lärlingsutbildningen bestäms inte av skolan och styr­dokumenten utan av arbetsplatsen där eleverna lärs upp. Kunskapen som ges är smal och grund, konstaterar forskaren Per Kristmansson.

07 Apr 2017
Illustration: Helena Davidsson Neppelberg

Lärlingsutbildningen på gymnasiets yrkesprogram har snart tio år på nacken. Nu granskas och utvärderas den i en avhandling av Per Kristmansson.
– Tanken var att locka skoltrötta och studiesvaga ungdomar, genom att erbjuda arbetsplatsförlagd utbildning, apu. Men begreppet lärling är lite missvisande. Med det menas egentligen, sedan medeltiden, en person som mot mat och husrum arbetar hos och lärs upp av en hantverksmästare. Här handlar det om gymnasieelever som i lika delar utbildas i skolan och på företag, säger Per Kristmansson.

Utbildningen tycks ha blivit mer lik den traditionella modellen än det var tänkt. Gymnasielärlingarna bor och äter visserligen inte på sina företag men det är villkoren på arbetsplatserna som styr vad de får lära sig, inte skolan och styrdokumenten.
– Det handlar om två olika verksamheter med skilda mål – kunskap i skolan och produktion i arbetslivet – som inte lyckas bilda en fungerande enhet. Det är för lite kontakt och samverkan. Skolan har ett uppdrag som den låter någon annan utföra. Elever skickas till arbetsplatser och handledare som ibland inte har en aning om vad de förväntas lära ut, säger Per Kristmansson.

Alltså gör de vad de kan: sätter in eleverna i det dagliga arbetet. Per Kristmansson har studerat handelsprogrammets lärlingsvariant men han är övertygad om att slutsatserna gäller även de andra programmen. De lärlingar som jobbar i affär ägnar större delen av dagarna åt att packa upp och ställa varor på hyllorna. En del elever får också stå i kassan, men i stort sett ingen tilldelas mer avancerade uppgifter som att beställa varor.
– Yrkeskunnandet blir smalt och arbetsplatsspecifikt, vilket kan göra det svårt för eleverna att få jobb på andra arbetsplatser efter skolan. Just anställningsbarheten är samtidigt det avgörande när lärarna kommer för att göra sin bedömning. Säger handledaren att eleven är jätteduktig och gärna skulle få jobb i butiken blir det högsta betyg.

Skolans bristande insyn i och inflytande över den arbetsplatsförlagda utbildningen beror till stor del på tidsbrist. En yrkeslärare kan ha upp till 20 butiker och lärlingar att hålla kontakt med samtidigt som andra elever ska undervisas i skolan. Men enligt Per Kristmansson handlar det också om att lärarna ogärna kritiserar eller försöker styra arbetsplatserna.
– Det är svårt att hitta lärlingsplatser och lärarna är därför väldigt måna om de butiker de har tillgång till. De vill inte ställa krav på att handledarna ska ändra sina arbetssätt för att eleverna ska kunna nå kursmålen.

Rejäla förändringar är dock just vad som behövs för att lärlingsutbildningen ska bli bra, enligt Per Kristmansson. Yrkeslärarna måste ges mycket mer tid att organisera utbildningen på arbetsplatserna. Alla handledare behöver gå den kurs som Skolverket numera erbjuder på nätet. Varje elev bör vara på flera arbetsplatser.

Per Kristmansson frågar sig om lärlingsutbildningen alls har något berättigande, som den är nu. Han menar att den skolförlagda yrkesutbildningen på gymnasiet fungerar bättre och rankas högre av både elever och arbetsgivare.
– Men kanske fyller lärlingsvarianten ändå sin funktion för vissa studiesvaga elever – de som paradoxalt nog samtidigt är tillräckligt driftiga och handlingskraftiga för att kunna tillägna sig goda kunskaper på arbetsplatserna.

Vem?

Per Kristmansson är lektor på institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. Han är också ämneslärare i historia och geografi och har arbetat på skolans alla stadier.

Vad?

Avhandlingen Gymnasial lärlingsutbildning på Handels- och administrationsprogrammet – en studie av lärlingsutbildningens förutsättningar och utvecklingen av yrkeskunnande.

Hur?

Intervjuer med totalt 51 yrkeslärare, lärlingselever och handledare på arbetsplatser. Observationer av lärlingar och handledare i arbete. Deltagande i trepartssamtal med lärare, lärling och handledare.

ur Lärarförbundets Magasin