Läs senare

Vem är vem i klassen?

MinnesträningEbba, Emma, Emelie och Elin – alla med utsläppt långt hår. Hur ska man snabbt kunna lära sig alla namnen? Ulrika Bergenfeldt gör det redan på första lektionen.

Illustration: Sac Magique

Först är det upprop enligt klasslistan. Sedan går Ulrika Bergenfeldt runt i salen och betraktar varje enskild elev. Han eller hon får säga sitt namn, som Ulrika repeterar. När den sista är skärskådad backar hon samma väg tillbaka, säger namnet där hon minns och ber övriga upprepa det.

För att ge sig själv tid att memorera och mer hjälp att minnas namnen kan eleverna få i uppgift att berätta något om sig själva eller vilka förväntningar de har på kursen och mejla det till henne under lektionens gång. Om och när Ulrika Bergenfeldt är säker på att hon klarar det – men först då – avbryter hon elevernas skrivande och deklarerar att hon minsann ska kunna alla namn innan lektionen är till ända.
– Knepigast är klasser där alla tjejer har långt utsläppt hår och heter Ebba, Emma, Emelie, Ellen, Ella eller Elin. Då kan jag ta fel på något namn. När det händer ber jag om ursäkt – och glömmer det aldrig mer. Men oftast går det bra, vilket gör eleverna väldigt imponerade. De uppskattar att lärare vågar ta risker inför dem och anstränger sig lite extra för deras skull. Ibland får jag en spontan applåd, säger Ulrika Bergenfeldt som undervisar i svenska och sociologi på Stagneliusskolan i Kalmar.

Men hennes skäl till att lära in namnen snabbt är inte främst att få motta klassens hyllningar. Namnkunskapen är en rättssäkerhetsfråga vid betygsättning. Plus att det är viktigt för varje elev att bli sedd som en individ.
– Det sker bland annat genom namnet. Att lära sig det och att använda det visar på respekt och ett genuint intresse för en annan person. Det är så en relation börjar byggas och förtroende skapas. Namnet är jätteviktigt för alla. Jag vill själv bli kallad vid mitt på min arbetsplats.

Ulrika Bergenfeldt.

Men det finns fler fördelar – även sådana som mer direkt gynnar läraren, menar Ulrika Bergenfeldt. Visst är det mentalt ansträngande att snabbt lära in namnen, men dels är det skönt att slippa traggla med det resten av läsåret, dels underlättar det arbetet.
– Jag kan ta kommandot och äga mitt klassrum på ett helt annat sätt när jag känner till eleverna som personer. Det är väldigt ineffektivt att försöka hyssja en grupp jämfört med att säga ”Lisa, Anton och Anna, var tysta nu”. Det är också alltid bra att kunna lyfta personer via namn, till exempel genom att uppmärksamma deras resonemang under diskussioner. Det visar övriga elever att det lönar sig att delge andra sina kunskaper.

Ulrika Bergenfeldt rekommenderar därför andra lärare att anstränga sig för att lära elevernas namn så snabbt som möjligt – om än inte under första lektionen.
– Man får väl ge det lite tid. Olika människor har olika lätt att minnas ansikten och namn och det kan naturligtvis vara stökigt om man får väldigt många nya elevgrupper. Men vissa lärare jag mött har nästan koketterat med hur omöjligt det är att klara det före jul. Det är det inte. Man får väl hitta sina knep.

”Tekniken går att träna upp”

Yanjaa Wintersoul.

Att snabbt lära in namnen på elever i ett tiotal klasser ska inte vara något problem för en vanlig lärare, tycker Yanjaa Wintersoul.

Responsen på det påståendet kan nog variera, från ”ja, hon borde ju veta” till ”det är ju lätt för henne att säga”. Yanjaa Wintersoul är nämligen världsmästare i minne och för ett par år sedan satte hon världsrekord genom att komma ihåg 187 namn på personer som hon fått betrakta på bilder under 15 minuter.

Minnesmästarens tips är att associera namnet och utseendet till något redan välkänt.
– Om eleven heter Klara Jansson kan man notera hennes klarblåa ögon, om hon har det, eller tänka på en Klara man redan känner och vad de har gemensamt, eller inte. Det finns jättemycket att notera i utseende eller beteende om man bara vill. Ett annat sätt är att hitta på en mening som ”Kommer hon Klara att läsa Tove Janssons böcker om Mumintrollen?”.

Att skapa den typer av minnesbilder och koppla dem till personen är mycket mer effektivt än att bara försöka trycka in namn i huvudet, menar Yanjaa Wintersoul.
– Den kreativitet som minnestekniken kräver går att träna upp. Man kan till exempel lära in tio glosor på ett nytt språk genom att se hur de kan bindas till ord i språk man redan behärskar.

När det sedan är skarpt läge vid uppropet kan associationerna noteras intill namnet i klasslistan.
– Det viktigaste för den som tycker sig ha dåligt minne är att ändra inställning och börja tänka att det är möjligt och kul att lära in och komma ihåg namn.

ur Lärarförbundets Magasin