Ingår i temat
Alternativa fakta
Läs senare

Varning för fejknyheter

Alternativa faktaGenom att jämföra artiklar från olika medier – både etablerade och alternativa – tränar Mats Anderssons elever på att bedöma hur källorna valt att vinkla verkligheten.

av Björn Andersson
02 Jun 2017
02 Jun 2017
Sant eller falskt? Eleverna på Cybergymnasiet visar rött kort när de tror att något som läraren Mats Andersson berättar är falskt. Det kan handla om foton som är manipulerade eller skrönor från olika webbplatser. Foto: Linus Meyer

Kan en elefant måla en elefant?

Frågan ställs av läraren Mats Andersson sedan eleverna fått se några snuttar av en film där en elefant hanterar en pensel med snabeln.

Nästan alla i klassen på Cybergymnasiet i Stockholm visar upp det röda kortet. Alltså att filmen är falsk. Men en elev, Sahad Samaka, visar det gröna kortet. Och hon har rätt.
– De har blivit tränade till att kunna måla. Kanske genom tortyr, motiverar hon sitt svar.
– Ja, det går faktiskt att träna elefanter till det här. Men jag trodde också att det var falskt när jag såg filmen första gången, säger Mats Andersson.

Mats Anderssons lektionstips

  1. Eleverna resonerar och läser artiklar ur till exempel DN om ”trollfabriker” där folk tjänar pengar på att få många klick. Ett exempel är när missbrukare hade kissat och bajsat i en kyrka men där information spreds om att det var muslimer som var skyldiga.
  2. En övning i att beskriva Kuba utifrån vilka källor eleverna har tillgång till. Halva klassen får prokubanska källor och den andra halvan kritiska källor om Kuba. De ska också avgöra vilken källa som är mest pålitlig. Övningen finns på Amnestys hemsida.
  3. Klassen lär sig hur man spårar webbsidor med hjälp av en film från Viralgranskaren. De får också resonera om vad partiska källor är. Till exempel om de som står bakom källan har någon ideologisk agenda och hur urvalet av information har gjorts.

Mats Andersson har samlat olika övningar i källkritik som han har i en mapp på katedern. Rubriken är ”Vad ska man tro på?”
– Jag har gjort ett litet paket. Innehållet i samhällskunskap 2 är ganska fritt men just källkritik är viktigt med tanke på filterbubblor, trollfabriker och alternativa fakta, säger han.

Han visar flera bilder som eleverna ska avgöra om de är riktiga eller manipulerade. Ett foto föreställer en ung man som står högst uppe på en byggnad i New York. I bakgrunden närmar sig ett stort flygplan. Det ska föreställa en bild som tas sekunden före attentatet den 11 september.

Nästa alla i klassen håller upp ett rött kort.

Några bevis som klassen resonerar kring är att det var över 20 grader varmt den dagen som attentatet skedde, men personen på bilden har mössa och varma kläder. Flygplanet är från ett annat bolag än det som kraschade in i byggnaden och kameran skulle knappast kunnat vara hel efter ett fall från tornet.

Nu får klassen söka på ordet ”skin” på Google. Samtliga bilder som kommer upp på skärmen visar hud på ljushyade personer.
– Är det så hud ser ut i världen? Nej, det saknas så klart personer med mörkare hudfärg, säger Mats Andersson och får medhåll av klassen.

Efter den här uppvärmningen i källkritik är det dags för dagens huvuduppgift. Tvåorna här på samhällsvetenskapliga programmet ska få öva på det som kallas tendens. Till exempel om källan företräder ett synsätt eller en åsikt men utelämnar andra.

Övningar i tendens tycker Mats Andersson är det viktigaste i källkritikens grunder.
– Det gäller att försöka genomskåda någon som framställer sanningen som sanningen inte ser ut. Det har blivit alltmer aktuellt med alternativa sanningar och klickjakt.

Mats Andersson berättar för eleverna att de ska läsa fyra artiklar från olika källor. Texterna handlar om en privatperson som stämt Expressen eftersom tidningen har avslöjat mannens identitet då han spridit främlingsfientliga inlägg på en sajt.

Fingret på källan. Mats Andersson går igenom värdeladdade ord med Fatimazahra Amin och Rihab Boucharaba. Foto: Linus Meyer

Mats Andersson delar in klassen i fyra grupper. De ska få läsa en artikel i taget men får inte veta vilken källa den kommer ifrån. Eleverna ska stryka under de värdeladdade orden, förutom det som står i citaten.
– Vad är värdeladdade ord? undrar några i klassen.
– Kommunist och Jimmie Åkesson, är några förslag som sägs ut i luften
– Nja, det är inte riktigt lätt att avgöra. Jimmie Åkesson kan vara negativt för vissa och positivt för andra. Värdeladdade ord uttrycker värdering eller ställningstagande. Till exempel kan någon skriva terrorist och andra frihetskämpe om en och samma person, säger Mats Andersson och släpper in ett tiotal personer som kommit för sent till morgonens lektion.

Så börjar läsningen av den första artikeln. Efter en stund får grupperna säga vilka ord de hittat. Några av orden är ”hängde ut”, ”våldsbejakande” och ”vänsterextremister”.

För varje artikel ska eleverna ta reda på vad budskapet är, vems sida skribenten står på och vilken källa som ligger bakom artikeln.

Eleverna kommer överens om att källan till den första artikeln hatar Expressen. Men det är svårare att avgöra vilken källa det kan vara. Aftonbladet och Marcus Birro är några förslag. Till slut gissar grupperna att källan är högerextrem.

Så är det dags för den andra artikeln. Elliot Holmberg hittar några ord att stryka under. Han bestämmer sig för ”invandringskritiker” och ”uthängningar”.
– Källkritik är viktigt att kunna men det är inte alltid så roligt att hålla på med, säger han.

När eleverna har läst samtliga fyra artiklar ska de resonera kring vilka texter som varit mest informativa och vilka som varit mest vinklade. De får också veta vilka källorna är: Avpixlat, Nordfront, Expressen och Svenska Dagbladet. I stort sett alla menar att de två sistnämnda varit mest informativa.

Generellt tycker Mats Andersson att många ungdomar inte verkar bli så upprörda av att osanningar sprids på nätet eller i andra forum. Kanske beror det på att det är en så stor del av deras vardag att möta påhittade historier och att ibland dela sådant som man inte vet om det stämmer. En del ungdomar kan dock bli indignerade om något berör dem, till exempel om någon uttalar kritik mot hijab eller om man framställer förortsområden där de bor på ett negativt sätt.
– Det handlar nog om att det är frågor som ligger nära i deras liv.

Mats Andersson arbetade en period på Skolverket för att skriva ämnesplanen i samhällskunskap inför GY 2011. Nyligen skrev han också en bok om gymnasiearbetet tillsammans med läraren Nils Etzler.
– Jag har upplevt att många elever har svårt att skriva en text utifrån ett vetenskapligt angreppssätt och de kan också ha svårt med källor och att vara källkritiska. Därför tänkte jag att det behövdes en handbok om gymnasiearbetet.

Metoder i källkritik kan också bli mekaniska om eleverna inte förstått innebörden i att vara kritisk. Som exempel tar han närhetskriteriet; att ju närmare i tid något beskrivs, desto bättre är det.
– Ibland kan elever använda det kriteriet om någon har skrivit om vikingarna 1923 och resonera att det är bättre än om någon skrivit om dem 1962. Man följer då en källkritisk metod som man inte förstått syftet med.

Foto: Linus Meyer

Rihab Boucharaba:

Hur avgör du om något är sant eller falskt?
– Jag kollar med mina vänner vad de tror. Är det något som verkar konstigt kan jag också googla citatet och få fram källan. Jag kan också kopiera bilder och se vilken som är ursprungskällan.

Vad tycker du om att ha lektioner i källkritik?
– Det är bra men vi har det otroligt mycket. Det är viktigt att vara kritisk om det handlar om något som kan vara viktigt eller har stor betydelse. Till exempel är det viktigt att goda råd om hälsa stämmer.

Foto: Linus Meyer

Hamza Aden:

Hur avgör du om något är sant eller falskt?
– Jag kan kontrollera med olika källor och se om de skriver samma saker. Jag kan också söka var informationen kommer ifrån från början.

Vad tycker du om att ha lektioner i källkritik?
– Det är bra att få lära sig om hur man tar reda på vad som är fakta. Nu när vi gör gymnasiearbetet så är det viktigt att hitta bra källor som stämmer.

Foto: Linus Meyer

Victor Lööw:

Hur avgör du om något är sant eller falskt?
– Man får nästan utgå från att det man läser är vinklat. Det är ju sällan som något är helt objektivt och det gäller nog även större tidningar och etablerade källor. Det bästa är att själv lyssna på vad personen säger i en intervju om det till exempel är en politiker.

Vad tycker du om att ha lektioner i källkritik?
– Källkritik är ganska tråkigt i skolan men jag förstår att det är viktigt att kunna. Det är ju mycket som delas i sociala medier och andra ställen som inte stämmer.

Alla artiklar i temat Alternativa fakta (7)

ur Lärarförbundets Magasin