Ingår i temat
Elevmakt
Läs senare

Värnar det fria ordet

Skoltidningen Frizon står upp för elevernas yttrandefrihet. Redaktionen bevakar korridorens ”snackisar” och granskar bland annat avhopp och IT-satsningar.

av Per Bengtsson
10 Feb 2017
10 Feb 2017
Hemliga rum. Frizons redaktion ligger i källaren. Redaktionen har tillgång till en egen datorsal, fotostudio och möteslokal. Foto: Lisa Arfwidson

Redaktionen ligger i skolans källare. Här finns tre rum med kontor, möteslokal, fotostudio och en liten datorsal. Alltihop tillhör Frizons medarbetare.

– Det ligger här nere för att det ska vara lite hem­ligt, säger chefredaktör Adela Johansson som går sista året på samhällsvetarprogrammet med inriktning media.

I år är det hon och fyra klasskompisar som jobbar med tidningen. Under ett antal veckor får de lägga alla medielektioner på arbetet, och de ska ge ut ett nummer per termin.

Tidningen ska vara en zon för elev­ernas fria åsikter och tankar.

– Det brukar vara 20–25 personer, men vi 98:or är få, i alla fall här. Så vi får jobba extra hårt, säger Adela Johansson.

Tvåorna har i och för sig fått hjälpa till med att skriva notiser till senaste numret.

– De hade jobbat med statistik i matematiken så det blev ganska mycket siffror. En tjej hade ställt sig i skolans ”kramring” i 30 minuter och räknat hur många kramar hon fick på den tiden. En annan hade undersökt hur många elever som tar översta tallriken i matkön, säger Adela Johansson.

Hon skriver själv en ledare och ser till så att arbetet flyter för medarbetarna.

Talande omslag. Senaste numret av Frizon handlar om yttrandefrihet. Foto: Lisa Arfwidson

– Eftersom vi bara är fem personer så har alla fått bli ”chef” över var sitt område. Men jag har det övergripande ansvaret och försöker stötta om någon annan kör fast. Jag informerar också om tidningen för elever som vill söka till medieinriktningen på samhällsvetarprogrammet och berättar om vad vi gör här.

Senaste numret hade tema yttrandefrihet. Anledningen var att redaktionen ville uppmärksamma tryckfrihetsförordningens 250-årsjubileum.

– Vi har många elever från olika länder på skolan och vi trodde att det fanns ett intresse av att läsa om hur det ser ut med yttrandefrihet runt om i världen. Till exempel hur många journalister som sitter i fängelse. Jag tror att Eritrea hade flest enligt Reportrar utan gränsers lista. Det är många som sagt att de inte kände till det.

Adela Johansson berättar att omslaget var helt vitt. Bara tidningens logotyp fanns tryckt på framsidan, men ordet ”Fri” var överstruket.

– Min ledare handlade om hur viktigt det är att få yttra sin åsikt offentligt, säger hon.

Det är också grundtanken med tidningen Frizon.

– När den startades utlystes en namntävling bland eleverna. En tjej kom på det här namnet och motiverade det med att tidningen skulle vara en zon för fria åsikter och tankar. Det tycker jag också att den är, säger Adela Johansson.

Vi vet att rektorerna läser tidningen och det har vi alltid i bakhuvudet.

Lärarna finns bara med som stöd i bakgrunden. Enda förhållningsordern är att skribenterna ska följa de pressetiska reglerna, till exempel att inte kränka någon. Annars har de helt fria händer.

– Vi kan ställa frågor till lärarna när vi behöver hjälp. Men jag tycker att det är jättebra att de inte lägger sig i vad vi skriver om. Jag hade nog blivit begränsad av det. Lärarna har ju alltid ”rätt” i skolan och om de hade haft åsikter om hur vi gjorde tidningen så skulle jag nog tycka att mina egna åsikter var mindre värda. Det är bra att vi får vara kreativa och tänka själva.

Tidningen har ett postfack i receptionen där elever kan lämna tips och synpunkter. Medarbetarna försöker också känna av stämningen i korridorerna och lyssna på vad folk i skolan pratar om. Vad som är så kallade ”snackisar”.

Adela Johansson. Foto: Lisa Arfwidson

– I senaste numret hade vi en intervju med en tjej som går i nian och som precis har blivit mamma. Hon ska ju snart börja gymnasiet och eftersom Vimmerby är en liten stad så är det många som pratar om det här. Hon var väldigt positiv till att vara med i tidningen och berättade om sin plan för att komma in på gymnasiet och klara av skolan samtidigt som hon tar sitt ansvar som mamma, säger Adela Johansson.

Målgruppen är elever i årskurs nio till och med trean i gymnasiet, så Frizon distribueras även till Vimmerbys två högstadieskolor. Tryckkostnaden finansieras via annonser, som redaktionsmedlemmarna själva säljer. En helsida kostar 3 100 kronor, och de billigaste kvartssidorna 900 kronor. Det är mest lokala företag som annonserar, och hittills har det inte varit några problem att få ihop budgeten.

En del artiklar handlar om vad som händer i Vimmerby. Men det viktigaste bevakningsområdet är förstås skolan. De många avhoppen från fotbolls­inriktningen har varit ett hett ämne den här terminen. Frizon har också skrivit många artiklar om elevernas arbetsmiljö. Bland annat om ledningens vilja att skapa en rök­fri skola, något som tidningen stöttar.

– Men vi försöker se det ur olika perspektiv. Vi har till exempel en sida där vi ”hissar” och ”dissar” saker. Den här gången skrev vi om för- och nackdelar med en rökfri skola. Det negativa är att så fort man lämnar skolans område så kliver man in i ett moln, eftersom rökarna står där utanför.

Det händer att skoltidningen åstadkommer förändring. För ett par år sedan fanns ett stort missnöje med IT-systemet, som inte fungerade. Elever förlorade texter de skrivit när ordbehandlingsprogrammet plötsligt kraschade.

– Då pratade Frizon med drabbade elever och ställde de ansvariga till svars. Efter det försvann det där programmet. Vi vet att rektorerna läser tidningen och det har vi alltid i bakhuvudet när vi skriver artiklar, säger Adela Johansson.

Alla artiklar i temat Elevmakt (8)

ur Lärarförbundets Magasin