Läs senare

Uppmanar till ögontjäneri

ForskningFörstelärarreformen gjorde att nya förvirrande hierarkier uppstod på skolorna. Nu har lärarkåren anpassat sig – men fortfarande finns missnöjet kvar, enligt forskarna Peter Erlandson och Mikael R Karlsson.

09 Feb 2018

Numera är det inte bara skolorna som betraktas som varumärken. Sedan förstelärarreformens införande har den här tendensen även spridit sig till de enskilda lärarna, enligt forskarna Peter Erlandson och Mikael R Karlsson.
– Förstelärarreformen har skapat ett stort missnöje hos lärarna som redan tidigare upplevde att den individuella lönesättningen uppmuntrar till konkurrens mellan kollegorna. Och att det i sin tur har lett till en hierarkisering av lärarkåren, säger Mikael R Karlsson.

Forskarna har studerat effekten av förstelärarreformen på en stor gymnasieskola i södra Sverige genom intervjuer och observationer.

Tidigare fanns det huvudlärare på skolan som utnämndes mer eller mindre med stöd av de övriga lärarna i ämnesgruppen. Nu ersattes den positionen av förstelärare, utsedda av skolledningen. Huvudlärarens arbetsuppgifter var mer obestämda medan förstelärarens till stor del rörde skolutveckling och utvärdering.
– Reformen förändrade lojaliteten hos de nu utsedda lärarna, från att tidigare i första hand gälla lojalitet mot personalgruppen till att få rollen som skolledningens förlängda arm i många frågor, oavsett om de själva ville det eller inte, säger Mikael R Karlsson.

Under intervjuerna framkom det att lärarna tyckte att reformen uppmanade dem att bli ögontjänare.
– Det kunde exempelvis handla om att läraren ställde sig frågan om man skulle dela med sig av ett bra undervisningsmaterial, eller spara det tills rektorn såg det, säger han och fortsätter:
– Den här karriärtjänsten bygger ju på en paradox. Den som ger en bild av att vara ”bäst” kan bli belönad även om man inte är det, vilket lätt kan skapa en osämja bland lärarna.

Vem?

Peter Erlandson och Mikael R Karlsson vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.

Vad?

Artikeln From trust to control – the Swedish first teacher reform.

Hur?

Forskarna har gjort intervjuer och observationer av personalmöten på en gymnasieskola i södra Sverige.

Samtidigt var det inte en avundsjuka lärarna sinsemellan som beskrevs som det största problemet, berättar Mikael R Karlsson. Ilskan var snarare kopplad till skolledningen.
– Många gav uttryck för en slags vantrivsel. Flera av lärarna berättade att de älskade sitt jobb men gjorde uttalanden i stil med ”att det var inte därför jag blev lärare”. De hade inte trott att de skulle bli tvungna att konkurrera med sina kollegor.

I dag är det fem år sedan förstelärarreformen infördes. Hierarkierna finns kvar men nu har lärarna återerövrat den tidigare mer jämlika kulturen.
– De har insett att de är tvungna att hitta nya arbetssätt för att få det sociala att fungera och just det är lärare förbannat duktiga på. På ytan ser det ut som att de genomför de förändringar som rektorerna och politikerna vill, men i själva verket löser de problemet på sitt eget sätt, säger Mikael R Karlsson.

Han nämner en lärare som deltog i ett projekt om learning study, en metod som hon egentligen inte tyckte var bra, ”för om man ska få lönehöjning måste man ju hänga med …”.
– Efteråt valde hon ändå att utforma sin undervisning som hon själv ville, efter elevernas behov. Om man är öppen med det inför kollegorna så betraktar nog de flesta det som en legitim strategi. Man både hanterar systemet och gör motstånd.

Just nu arbetar Mikael R Karlsson och Peter Erlandson med en artikel om Lärarlönelyftets påverkan på lärarkåren; en reform som har väckt ännu starkare reaktioner.
– Kriterierna för den löneökningen har i princip varit att man ska vara ”en speciellt duktig lärare”. Jag var på plats på skolan den dagen då lärarna hade fått sina lönebesked och det var helt tyst i korridorerna. Ingen visste vem som hade fått påslag eller inte och båda lägren skämdes.

I stort handlar deras forskningsprojekt om de senaste 30 årens skolförändringar. En av de mer genomgripande slutsatserna är att kommunaliseringen, friskolereformen, förstelärarreformen och Lärarlönelyftet har bidragit till en neoliberal styrning av skolan; en marknadifiering som bygger på konkurrens.
– Skolan har gått från att vara en del i ett välfärdssystem till att bli en arena för politiker att göra karriär, vlket är ett indirekt svar på Sveriges sjunkande elevresultat. Om skolorna ska kunna tävla på skolmarknaden måste eleverna få bättre resultat och därför inför politikerna reformer som uppmuntrar till konkurrens mellan både lärarna själva och skolorna i sig, säger Mikael R Karlsson.

ur Lärarförbundets Magasin