Läs senare

”Ungdomarnas bild är apokalyptisk”

ForskningDet är kört för miljön och jorden kommer att gå under. Den dystra framtidsbilden tecknar gymnasieungdomar i Kajsa Krammings avhandling.

av Björn Andersson
15 Sep 2017
15 Sep 2017
Foto: Mimmi Mattsson

Din avhandling visar att många gymnasieelever uttrycker en dystopisk framtidstro om miljön. Vad säger de?
– Man talar om att jorden går under och att allt dör. Det är till och med apokalyptiskt kan man säga. När det är lite mer nyanserat så uttrycker ungdomarna att utvecklingen i samhället går åt fel håll. Deras känsla är att det här är svårt att förändra. De är mer positiva vad gäller framtiden inom andra områden, till exempel jämställdhet och personlig frihet. När miljöfrågor tas upp blir det väldigt negativt med en känsla av maktlöshet.

Påverkar de här tankarna deras psykiska hälsa?
– Det kan inte jag svara på men ungdomarna visar på olika sätt att hantera det jobbiga. Ett sätt är att förtränga och blunda lite för miljöhoten. En mindre grupp engagerar sig för miljön till exempel när det gäller att satsa på hållbar konsumtion.

Hur kan skolan motverka den dystra framtidstron?
– Jag tror att fler diskussioner bör initieras om hur en bra miljöframtid kan se ut. De lösningar som tagits upp i skolorna har varit svåra att relatera till på ett personligt nära plan, till exempel refererar de till diskussioner om vindkraft och kärnkraft. Ungdomarna är inne på hur strukturerna i samhället bör ändras.
– Skolan skulle kunna ta upp mer kring konsumtionsmönster, matsvinn och vad vår livsstil betyder för miljön. Man måste också erkänna det okända: Vi vet inte hur det kommer att bli i framtiden, men vi kan diskutera olika val.

Ungdomarna kanske har rätt i sin negativa analys om framtiden?
– Så kan det absolut vara och det kan vara en klok i strategi att blunda för att härda ut. Om man börjar sätta sig in i miljöfrågorna så blir det uppenbart hur mycket fel det finns och hur svårt det är som individ att rå på de globala strukturerna. De unga vill också leva sina liv, flyga, handla, ha stora hus och bil.

Vilket är det viktigaste resultatet i avhandlingen?
– Det är att ungdomarna så starkt efterfrågar tid och rum att få prata om framtidsfrågor och miljöfrågor utifrån sina perspektiv. Det här skulle kunna göras ämnesövergripande i gymnasieskolan. Naturvetenskap i all ära men man behöver också prata om miljöfrågor som samhällsfråga och livsstilsfråga.

Din avhandling är klimatkompenserad, hur har det gått till?
– Mina resor och pappersåtgång är koldioxidkompenserat. Jag har gett pengar till ett projekt med solceller och vindkraft och till en organisation som arbetar med biologisk mångfald i haven. Jag fick betala 750 kronor för två ton koldioxid.

Vem?

Kajsa Kramming är doktor i kulturgeografi vid Uppsala universitet och tidigare gymnasielärare i geografi och samhällskunskap.

Vad?

Avhandlingen Miljökollaps eller hållbar framtid? Hur gymnasieungdomar uttrycker sig om miljöfrågor.

Hur?

I avhandlingen uttrycker 343 ungdomar sin syn på framtiden. De har bland annat arbetat med uppgifter i workshops om jeanstillverkning och om framtidens medborgare.

ur Lärarförbundets Magasin