Läs senare

Tävling vässar yrkeskunnandet

Yrkeslärarna Björn Gudmundson och Eva Lönn vet hur skickliga trädgårdsanläggare och hotellreceptionister jobbar. Nu gör de sig klara för EM i Göteborg, det första internationella yrkesmästerskapet som anordnas i Sverige.

28 Okt 2016

Foto: Marit Lissdaniels
I träbyggnaden på Stora Holm utanför Göteborg breder materialet ut sig från vägg till vägg. Mursten, grus, armeringsjärn. Rikard Sjöberg lastar skottkärran med granitgrå knott, ett slags gatsten, och styr mot klasskompisarna Emil Lundberg, Caroline Augustsson och Emma Andersson. Det är lektion för Bräckegymnasiets anläggningselever.

– De ska bygga en vägbula som var med på SM. Vi använder ofta tävlingsövningar, säger läraren Björn Gudmundson.

Den 30 november invigs Yrkes-EM. Då växlar han roll till vice chefsexpert i trädgårdsanläggning med ansvar för att tävlingen flyter på. Inför EM har Björn Gudmundson samordnat tävlingsuppgiften. Han vecklar upp en ritning. Illustrationen visar en yta med plattor, murar, växter, vattenfall och en träbro som leder över en damm. Ett hörn lyser vitt. Där ska lagen fylla på med valfritt innehåll.

– De behöver vara duktiga på många olika saker. Det svåraste är att hinna göra allting utan att kvaliteten blir lidande.

I dag har många yrkesskolor få sökande, samtidigt som branscherna skriker efter utbildad personal. Yrkesmästerskap handlar till stor del om att locka unga att välja en yrkesutbildning. Björn Gudmundson är dock inte säker på att tävlingar höjer utbildningarnas status. Först och främst måste lärarna visa att yrket är något att vara stolt över. Och höja kraven.

– Att göra sitt bästa duger inte i en yrkesskola om det bästa inte når upp till branschreglerna. Vi måste bli tuffare och få med eleverna till en högre nivå.

Foto: Marit Lissdaniels

Mästerskapen sprider kunskap och är som en gigantisk jobbmässa. Internationella tävlingar kan också fungera som ett uppvaknande. Ibland stöter Björn Gudmundson på uppfattningen att utlänningar tar svenska jobb, trots att de egentligen inte kan jobba.

– På EM ser de att det inte alls är så. Det finns stor kunskap och de tävlande gör ett bra jobb. Det är viktigt för våra ungdomar att se att det är den kunskapen och det engagemanget de har att kämpa mot på arbetsmarknaden.

Ljudet av stålverktyg som möter gatsten stiger mot hallens tak. Det smäller och slamrar innan larmet lägger sig lika hastigt. Eleverna tittar först på varandra, sedan på knotten i vägbulan. Björn Gudmundson kliver fram och granskar raderna.

– Stenarna ska passa in i mönstret. De här ligger rätt, de andra vill vi däremot inte ha.

– Den stenen har jag lagt. Men nu var det bara på fejk, jag gjorde så för att du skulle ha något att lära ut, skämtar Emil Lundberg.

Björn Gudmundson skrattar till och vänder sig om.

– Då var det ju smart av dig! Men varför ska vi inte ha en sådan yta? Jo, för att funktionen blir sämre och det vill vi inte.

Alla deltagare i yrkestävlingar går eller har gått en yrkesutbildning. I SM och VM är de tävlande upp till 22 år. I EM är åldersgränsen 25 år, vilket betyder att många kan ha flera års yrkesvana. Björn Gudmundson tycker att det är viktigt att ta ut tävlande med erfarenhet till EM. Pressen kan annars knäcka självförtroendet.

– Vi har ett bra team i år. Rasmus Westlund är verkligen duktig på sten och Simon Johansson är imponerande snabb i sina uträkningar.

Men hur går då själva tävlingarna till? Trädgårdsanläggarna får ritningen månader i förväg. På tävlingsdagen får de en ny, som skiljer sig från originalet med runt 30 procent. De har drygt 15 timmar på sig att fylla den 30 kvadratmeter stora ytan.

De tio domarna, en från varje tävlingsland, tittar på hur lagen behandlar växter och sten, om de använder skyddsutrustning, har god teknik och samarbetar väl. Den sista bedömningen görs på det färdiga arbetet. Då handlar det mesta om millimeterrättvisa, bokstavligt talat.

– Bedömningen utgår från branschreglerna, en murfog ska inte vara större än tio millimeter. Vi testar inte de teoretiska kunskaperna explicit, men nästan allt hantverksyrke innehåller mängder med teori kring funktion, hållfasthet och arbetsmiljö. Kan man inte det så syns det direkt i det praktiska arbetet, säger Björn Gudmundson.

Foto: Marit Lissdaniels

Till skillnad från trädgårdsanläggarna får hotellreceptionisterna inte veta vad de ska göra i förväg. Inte domarna heller.

– Vi får komma med idéer till en tävlingsansvarig, men vet aldrig exakt vad det blir. Men jag har varit med så länge att jag kan lukta mig till vad som kommer, säger Eva Lönn.

Hon är till vardags lärare på hotell- och turismprogrammet på Vipan i Lund men på EM tar hon på sig domarhatten.

Hotellreceptionisterna testas i teori och praktik. De praktiska passen är rollspel där skådespelare agerar hotellgäster som checkar in, vill boka restaurangbord eller klagar.

– Svårast är att lösa den oväntade situationen. Det kan vara en gäst som ska föda barn eller är lite för berusad för sitt eget bästa, säger Eva Lönn.

Det finns gemensamma bedömningsnämnare för de olika yrkena. Vissa moment är subjektiva. Är hotellreceptionisten karismatisk? Har trädgårdsanläggarna arrangerat växterna snyggt? Tävlingarna har utvecklats för att bli mer rättvisa och allt fler uppgifter kan mätas exakt eller besvaras med ja eller nej. För hotellreceptionister kan det handla om att man har hälsat korrekt på gästen som checkar in och för trädgårdsanläggarna om tjockleken på en fog.

Björn Gudmundson och Eva Lönn tror att man kan tävla i vilket yrke som helst, svårigheten är att hitta former som gör bedömningen rättvis.

Vipan deltar varje år i skoltävlingen Skånska mästerskapen, där elever från alla årskurser får delta. Enligt Eva Lönn ger tävlingarna lärarna en chans att diskutera likvärdig bedömning och sätta Skolverkets kunskapskrav i relation till elevernas prestationer. Samtidigt får eleverna nyttig insyn i branschen.

Är det lämpligt med tävlingsmoment i skolan?

– Absolut! Det är roligt, skapar gemenskap och motivation. Elevernas betyg påverkas inte utifrån tävlingsprestationerna. Vi har styrdokument att följa när det gäller betygsättning. Det finns inget negativt med att tävla, men det kräver förstås lärare med engagemang, säger Eva Lönn.

Björn Gudmundson ser heller inga större problem. Eleverna tävlar ändå alltid, om betygen och om jobben. Det gäller bara att hitta former som inte är utpekande.

– Jag kan alltid framhålla något bra eller förklara vad som drar ner betyget. Det blir tydligt och pedagogiskt. 

30 svenskar i landslaget

Euroskills i Göteborg är den första internationella yrkestävlingen i Sverige och pågår 30 november–4 december. Runt 450 webbutvecklare, hötaksläggare och andra yrkesutövare från 27 länder deltar. De har alla gått en yrkesutbildning och är högst 25 år gamla.

Hotellreceptionisten Evelyn Piros och trädgårdsanläggarna Simon Johansson och Rasmus Westlund är tre av 30 personer i det svenska yrkeslandslaget.

Varje land har en domare i alla grenar där ett lag ställer upp. Totalt 10 i anläggning och 11 i hotellreception. Dessa får dock inte bedöma tävlande från samma land.

Foto: Marit LissdanielsBjörn Gudmundson

Yrke: Lärare i anläggning, historia och samhällskunskap på Bräckegymnasiet i Göteborg.

Mästerskapserfarenhet: Domare i fem SM, fem VM och två EM sedan 2006.

 

 

 

Foto: Camilla ArvidssonEva Lönn

Yrke: Hotellärare på hotell- och turismprogrammet på gymnasieskolan Vipan i Lund.

Mästerskapserfarenhet: Lagledare i SM 2007–2014, domare i EM sedan 2012.

 

 

   

ur Lärarförbundets Magasin