Ingår i temat
Yrkeshögskolan
Läs senare

Tandsköterskor på hugget

Yrkeshögskoleutbildningen för att bli tandsköterska är populär – i Oskarshamn hade ingen antagen lägre meritvärde än 15.0. Men det gäller att utbildningen lever upp till förväntningarna.

09 Nov 2010

Foto: Jan Nordström
Folktandvården i Oskarshamn har just stängt för dagen när sju förväntansfulla tjejer i 30-årsåldern kliver in i lokalerna. De är förstaterminsstuderande på yh-utbildningen till tandsköterska, och nu ska de göra sina allra första övningar i tandläkarstolen.

– Ikväll ska ni få prova några enklare moment på varandra – torrläggning och sugteknik, säger Kerstin Ingvarsson, som är ansvarig för alla praktiska kurser på utbildningen.

Kerstin är också den lärare som ska examinera de studerande under LIA-kurserna (Lärande i arbete), som är benämningen på praktikperioderna, så hon är mån om att lära sig namnen och höra lite om deras bakgrund. De flesta i den här gruppen har jobbat med människor tidigare, men av olika skäl har de fått lust att omskola sig. Flera är undersköterskor, men här finns också en hårfrisörska, en hotellreceptionist och ett butiksbiträde.

– Det gäller att kunna ställa om sig snabbt för att ge varje patient rätt bemötande. Från att prata med åttioårige Arvid om hans blodtryck till att morsa på internen från fängelset, som har två vakter med sig, och direkt därpå berömma femåringen för hans fina skor. Ibland är man nästan som en skådespelare. Men det är en viktig uppgift för en tandsköterska att få patienterna att känna sig trygga, förklarar Kerstin Ingvarsson.

Metodlektionerna ligger på kvällstid när patienter och personal har gått hem, och de studerande är indelade i mindre grupper för att alla ska få göra alla övningar. Och det märks att de tycker att det är kul.

– Det är jätteroligt att få sitta där och prova själv och se hur man gör, säger Maria Wahlström.

Yh-utbildningen i Oskarshamn är helt ny – första kullen tandsköterskestuderande började i november förra året och sedan kom årets kull i augusti.

– Vissa tandsköterskeutbildningar har först varit påbyggnads- eller ky-utbildningar, men här blev det en yh-utbildning från början, berättar Eva Lindberg Petersson, utbildningsledare på Nova Högskolecentrum som anordnar utbildningen i Oskarshamn.

Förutom tandsköterskeutbildningen finns här en yh-utbildning för drift- och underhållstekniker och flera högskoleprogram, där Nova är en knutpunkt för studenter som läser på distans.

Det är behovet av samhällsutveckling i regionen som styr vilka utbildningar Nova startar. Eftersom kärnkraftsverket finns i Oskarshamn och orten varit aktuell för slutförvaring av kärnbränsle, har många utredningar gjorts om kommunen. Hur ser arbetsmarknaden ut? Vilka utbildningsmöjligheter finns för den som vill bo kvar eller flytta hit?

Då ingen tandsköterskeutbildning hade funnits i Kalmar län på ungefär femton år och medelåldern på de tandsköterskor som arbetar nu är hög, föreslog tandvårdschefen i Kalmar län att en sådan utbildning skulle startas och Nova antog utmaningen.

– Det visade sig att även Blekinge, Gotland och Östergötland väntar sig stora pensionsavgångar inom fem-tio år och välkomnade en utbildning i Oskarshamn, säger Eva Lindberg Petersson.

Och gensvaret blev större än väntat. Till första omgången fanns 90 sökande till de 20 platserna och till den andra inte mindre än 140 sökande. För att täcka upp för avhopp har Nova tagit in något fler än 20 studerande per gång, men bara tre har hoppat av hittills. Alla är tjejer utom en, de flesta bor i trakten och har familj här, men några av de studerande har flyttat dit just för utbildningen.

– Vi vill gärna se fler män, men det är få män som vill ha en assistentroll. Däremot är det många kvinnor som blir tandläkare idag, förklarar Monica Palmö. Hon är tandläkare och tandvårdschef på Gotland och ingår i ledningsgruppen för tandsköterskeutbildningen i Oskarshamn.

Eva Lindberg Petersson välkomnar möjligheten att väga in andra faktorer i antagningen än betyg, för att få ännu fler studerande som gått omvårdnadsprogrammet eller jobbat med människor. Det är en bra grund för att bli en kompetent tandsköterska och kan underlätta för sökande med lägre meritvärden.

Men för att kunna starta en yh-utbildning behövs inte bara studerande. Undervisningslokaler för den teoretiska delen finns på Nova och såväl Folktandvården som olika privattandläkare tar emot studerande under LIA-kurserna. Den stora svårigheten har däremot varit att hitta kvalificerade lärare.

– Det finns väldigt få tandvårdslärare i regionen idag eftersom tandsköterskeutbildningen på gymnasiet försvann på 90-talet. Och det är ovanligt att tandvårdspersonal utbildar sig till yrkeslärare, tror Eva.

Så i brist på behöriga lärare satsar Nova på att hitta erfaren tandvårdspersonal som kan hålla i undervisningen.

– Det viktigaste är att de har ämneskompetensen. I bästa fall har de också någon erfarenhet av att lära ut. Vissa är vana att informera på skolor och äldreboenden och några har läst lite pedagogik. Men vi hoppas att de studerande har överseende med att föreläsarna är ovana i lärarrollen – huvudsaken är att de får de kunskaper de behöver, säger Eva Lindberg Petersson.

– En del lärare på tandläkarhögskolan har inte själva varit ute i yrkeslivet på många år. Det är inte heller bra, flikar Monica Palmö in.

Upplägget på yh-utbildningen underlättar inte precis rekryteringen av lärare. Studenterna är bara på skolan tre-fyra dagar i veckan, och på den aktuella kursen i termin två är bara 13 timmar av de 40 veckotimmarna lärarledda lektioner. Resten är grupparbeten och självstudier, då de studerande kommunicerar med varandra och med lärarna i ett digitalt klassrum på nätet.

Totalt anlitar Nova ett tiotal tandsköterskor, tandhygienister och tandläkare, som kommer in och håller i specifika kurser, ibland bara ett kursavsnitt. Antingen är de timanställda eller konsulter som fakturerar timmar, ingen är fast anställd på Nova.

Annica Rooth har jobbat länge inom tandvården och är nu på Nova en dag i veckan för att lära ut ämnena Material och miljö och Pedodonti, barntandvård. Hon är van att möta människor, särskilt rädda barn, och tycker att det är roligt att nu få undervisa tandsköterskestuderande. Men hon har inte haft några planer på att bli yrkeslärare.

– Det skulle vara kul att jobba bara med detta om det gick. Men det är en så liten del av min arbetstid och dessutom är det en osäker situation. Skolan får bara tillstånd för en yh-utbildning två år i taget, sedan ska det utvärderas om det finns behov av fler tandsköterskor innan de får nytt tillstånd, säger Annica.

Processen att bli godkänd som utbildningsanordnare är inte enkel. Eva Lindberg Petersson berättar om hur ansökningsformulären ändras från gång till gång, vilket gör det svårt att veta vilka uppgifter yh-myndigheten vill ha. Väntetiden är lång – när Nova ansöker i september om en ny utbildningsperiod får de besked först i januari. Om de då skulle ta in en ny kull studerande nästa höst blir det snävt om tid för marknadsföring när ansökningstiden för dem som söker går ut i april. Så nu siktar man på antagning våren 2012 istället.

Att Oskarshamn var först ut med sin tandsköterskeutbildning inom ramen för Yrkeshögskolan medförde också vissa problem. Yh-myndigheten hade bara funnits i några månader när utbildningen startade, så den nationella utbildningsplanen för tandsköterskeutbildningen kom inte förrän mitt i terminen. Därför kommer första kullen studerande läsa fyra terminer, medan alla som är nya från och med i höst bara kommer att gå tre terminer.

– I början märktes det att det var en ny myndighet. Det är en hel del byråkrati, men det är bra för rättssäkerheten att det finns nationella riktlinjer. Och det administrativa blir bättre och bättre, tycker Eva Lindberg Petersson.

Att de studerande är motiverade går inte att ta miste på. De som går termin två har idag lektion i ämnet Endodonti, det vill säga rotbehandling. Karin Palmenfelt, som är tandsköterska och tandhygienist på Gotland och ansvarig för kursen, visar ett bildspel och går igenom olika symptom. Hon passar också på att låta Monica Palmö, som gjort ett inhopp som gästföreläsare, reda ut några begrepp.

– Tandvärk behöver inte vara rotproblem, det kan bero på ilningar, sprickor i tanden eller sinusit. Men det kan också vara en bruxare man har i stolen, förklarar hon.

De blivande tandsköterskorna har redan lärt sig vad bruxism är – tandgnissling. De ställer frågor hela tiden, även under pausen, för att få förtydliganden och kolla så att de inte missuppfattat något.

– Det är oerhört stimulerande att undervisa, de studerande är lyhörda och öppna och har även mycket egna tankar. Jag är van att lära ut saker till kollegor, men det är inte samma sak, säger Karin Palmenfelt, som inte har lärarutbildning, men 30 poäng pedagogik i bagaget.

Det som lärarna har störst problem med är bristen på bra undervisningsmaterial. Annica Rooth sitter varje kväll och gör bildspel som de studerande också får som kompendier. Karin Palmenfelt tycker att kurslitteraturen är lite föråldrad, så för att de studerande ska få lära sig de metoder som används inom tandvården idag låter hon dem söka information i sina grupparbeten som de sedan dokumenterar och delger varandra.

– Det här är en utbildning som är anpassad för vuxna elever. Min uppgift är inte att mata dem med information, utan att sätta dem på rätt spår, ge dem saker att bearbeta.

Men vad tycker de tandsköterskestuderande som är inne på sin andra termin? Alla jag pratar med säger att LIA-kurserna är det bästa med utbildningen, det är då man lär sig yrket. Men när det gäller lärarnas kompetens är reaktionerna blandade.

– Jag skulle vilja ha fler kompetenta lärare med lärarutbildning, som kan planera kurserna, betygsätta och inspirera. Som det är nu skiljer det sig mycket mellan lärarna – av de 5–6 vi har haft hittills har en varit riktigt bra, säger Martina Regnér, som flyttat hit från Helsingborg och har siktet inställt på att jobba i Köpenhamn.

Men Åse Gustafsson från Oskarshamn håller inte med.

– Vissa lärare är kanske inte så vana att prata inför folk och planera föreläsningar, men det viktigaste är att de kan yrket så att de kan ge exempel från verkligheten och vet hur det går till.

Linda Svensson tycker att det är en bra utbildning för att vara första gången den anordnas. Hon ser inga problem med de föreläsare som arbetar inom tandvården – de har varit bättre än dem som bara haft teoretiska kunskaper. Hennes funderingar rör sig istället kring den lokala anknytningen.

– Det är för många på utbildningen som är från Oskarshamn, så det kan bli svårt för alla att få jobb här.

Och hon är inte ensam om att hoppas på tidiga pensionsavgångar bland regionens tandsköterskor.

– Man måste vara flexibel om man jobbar med yh-utbildningar, det är behoven på arbetsmarknaden som styr verksamheten. Myndigheten har ju sagt att tandsköterskeutbildningarna inte bör öka, men jag hoppas ändå att vi får fortsätta med samma antal platser under nästa tvåårsperiod, säger Eva Lindberg Petersson.

Om Nova

  • Nova Högskolecentrum är en plattform för eftergymnasial utbildning i Oskarshamnsregionen.
  • Centret är en kommunal enhet som har i uppdrag att stödja tillväxt och ökad konkurrenskraft i regionen. Det görs i samarbete med näringslivet, offentliga aktörer och olika lärosäten.
  • På Nova finns högskoleutbildningar på distans, Yrkeshögskoleutbildningar och uppdragsutbildningar i egen regi samt forskning och affärsutveckling.
  • Tandsköterskeutbildningen är 60 veckor fördelat på tre terminer, vilket ger 300 yh-poäng.

Alla artiklar i temat Yrkeshögskolan (8)

ur Lärarförbundets Magasin