Ingår i temat
Digitalt
Läs senare

Strategierna ska öka likvärdigheten

DigitaltDe digitala klyftorna ska byggas bort. För att lyckas krävs kompetensutveckling, vassare verktyg och en tydlig pedagogisk plan för digitaliseringen, menar experter.

26 Okt 2017
Strategierna ska öka likvärdigheten
Illustration: Spektra

Skolverket presenterade för drygt ett år sedan sin IT-strategi för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. Läroplanen och andra styrdokument kompletteras med anvisningar om vikten av att lärare och skolledare får tillräcklig digital kompetens.

Lärare ska kunna prata om algoritmers betydelse. Det kräver digital kompetens.

Lars Lingman, undervisningsråd på Skolverket, framhåller att behovet av vidareutbildning i digitala frågor är särskilt stort i gymnasieskolan.
– Matematiklärare kommer att få hålla på med avancerad programmering. Samhällskunskapslärare ska kunna prata om algoritmers betydelse för mediekonsumtion. Det kräver digital kompetens, säger han.

Regeringen har ännu inte klubbat strategin – eller snarare strategierna – men väntas göra det inom kort. Skolverket har också redovisat förslag till en nationell strategi för digitaliseringen i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola.
– Förslagen innebär en höjd ambitionsnivå när det gäller att skapa likvärdiga förutsättningar för alla elever oavsett var i landet de bor, säger Lars Lingman.

Lars Lingman.

Den digitala utvecklingen är ett område där det inte råder likvärdighet, konstaterar han. Den digitala klyftan skiljer de huvudmän och skolor som har möjligheterna från dem som inte har.
– En del har inte börjat tänka medan andra har jobbat med det här i tio år.

Lars Lingman ser inga tydliga mönster, annat än att de som har det tufft ekonomiskt ofta har svårt att komma i gång. I starten behövs digitala verktyg och en infrastruktur för att kunna använda dem – och det innebär kostnader.

Han tror också att tekniken kommer att bidra till att socioekonomisk bakgrund och kön får mindre betydelse för elevers möjlighet att utveckla digital kompetens.

När utrustning och kompetent personal är på plats kan elever med annat modersmål än svenska få tillgång till digitala verktyg som gör det lättare att lära sig språket. Tack vare tekniken blir det också möjligt att ta del av innehållet på det egna modersmålet, samtidigt som undervisningen bedrivs på svenska.

Även elever med behov av särskilt stöd har stor nytta av digitala verktyg. Dessutom väntas satsningarna på vidareutbildning göra att de får möta personal med en bredare kompetens att stödja.

Björn Sjödén, forskare och universitetslektor vid Högskolan i Halmstad, undervisar lärarstudenter och pratar regelbundet om skolans digitalisering med yrkesverksamma lärare. Han möter ofta en ovana vid att fundera över på vilket sätt digital teknik kan vara ett stöd i undervisningen.

Björn Sjödén.

Han ser också många tecken på att tekniken föregått pedagogiken.
– Man har skickat ut en massa datorer i skolorna innan man haft en pedagogisk plan för hur de ska användas, säger han.

Björn Sjödén är också bekymrad över att det sätt tekniken används på i skolorna i hög grad är beroende av eldsjälar.
– Jag har inget emot enskilda entusiaster, men utvecklingen kan inte hänga på dem. Även lärare som inte alls är intresserade av att använda digital teknik måste snart göra det eftersom det nu skrivs in i läroplanerna.

Björn Sjödén är kognitionsvetare. I sin doktorsavhandling, som han för två år sedan lade fram vid Lunds universitet, granskar han digitala lärverktyg, som till exempel appar och andra mjukvaror. Under arbetet har han bland annat sett att en snabbt växande bransch marknadsför sig mycket hårt, inte minst gentemot lärare.

Få av de nya lärverktygen uppfyller dock de kriterier Björn Sjödén satt upp; att det ska vara interaktiva datorprogram som ger feedback för att uppnå vissa kunskapsmål inom klart definierade ämnen.

Eleverna vill kunna använda digitala verktyg för att kommunicera med sin målgrupp.

Han uppskattar att nio av tio av de digitala lärverktyg som finns på nätet ger dålig feedback och enbart testar kunskaper som eleverna redan har.
– En sak man flagrant missar är att skapa möjligheter för meningsfull återkoppling till eleverna. Ska de lära sig något måste de få återkoppling när de gör fel.

Även när möjligheten till feedback finns blir den ofta begränsad och ensidig. När läraren ska återkoppla till 25–30 elever tar det väldigt mycket tid.
– Det kan också vara viktigt att låta eleven själv välja vilken typ av feedback den vill ha. Forskningen visar att de elever som är benägna att välja negativ återkoppling lär sig bättre än de som bara är ute efter positiv respons.

I sina kontakter med lärare och lärarstudenter noterar Björn Sjödén en utbredd omedvetenhet om hur digitala lärverktyg och läromedel kan användas i undervisningen.
– De behöver se bra exempel som frigör resurser i stället för att belasta dem med ännu mer arbete. Lyckligtvis finns tecken på att branschen börjar tänka på dessa frågor, säger han.

När gymnasieskolan nu tar ytterligare kliv in i den digitala eran väntar flera nya inslag för både lärare och skolledare.

Marianne Vifell Waters.

De nationella proven blir digitala från höstterminen nästa år. För några veckor sedan lade regeringen en proposition om att digitalisera proven, bland annat med målet att öka likvärdigheten i betygssystemet. Ett annat syfte är att minska lärarnas arbetsbörda och frigöra mer tid till undervisning.

Regeringen föreslår också att de nationella proven avidentifieras och att någon annan än den undervisande läraren ska bedöma elevernas provsvar.

Lagen är tänkt att träda i kraft den 29 juni 2018. Första steget är att uppsatsdelarna i de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk och engelska skrivs på dator redan från och med höstterminen nästa år.

Nytt är också att alla elever som går ett nationellt program i gymnasieskolan nu kan läsa ett helt nytt ämne: tillämpad programmering – som ska koppla ihop programmering med de ämnen eleverna läser.

Till exempel får elever på estetiska programmet lära sig att programmera musik medan elever på industritekniska programmet får chansen att programmera robotar.

Hultsfreds gymnasium erbjuder sedan höstterminens start 200 poäng i programmering som individuellt val på alla program.
– Våra elever kanske inte alltid är intresserade av att lära sig programmeringsspråket, men de vill kunna använda digitala verktyg för att kommunicera med sin målgrupp. Det kan till exempel vara via en app eller en hemsida för turism, säger Marianne Vifell Waters, arbetslagsledare och lärare på hotell- och turismprogrammet.

Tillämpad programmering för elever på hotell och turism handlar bland annat om att skapa bokningsdialoger och hitta olika sätt att erbjuda digitala tjänster.

Gymnasieeleverna i Hultsfred kan i årskurs två och tre välja programmering som en del av sina individuella val.
– Med elever från sex olika program i en klass blir det förstås många önskemål. Därför är det också viktigt att lärarna i programmering har bra kontakt med de program eleverna kommer från och vet vilken inriktning de har i sina gymnasiestudier.

För Marianne Vifell Waters och hennes kollegor gäller det att hänga med i den digitala utvecklingen.
– Vi måste försöka se vilken värld som väntar våra elever, säger hon.

Alla artiklar i temat Digitalt (8)

ur Lärarförbundets Magasin