Läs senare

Större chans bli behörig på friskola

Andelen yrkeselever som läser in högskolebehörighet är högre på fristående gymnasier än på kommunala.
– En förklaring kan vara att de helt enkelt kommer från hem med större studievana, menar forskaren Håkan Forsberg.

27 Maj 2016

Foto: TT Nyhetsbyrån

Långt ifrån alla yrkeselever väljer att läsa in grundläggande behörighet till högskolan. 35 procent av yrkeseleverna går ut gymnasiet med en sådan.

Statistik som Tidningen Gymnasiet tagit fram visar att skillnaden är stor mellan elever på fristående och på kommunala gymnasieskolor. Förra året lyckades drygt 42 procent av avgångseleverna på yrkesprogram i fristående gymnasieskolor nå grundläggande behörighet till högskolan. Bland yrkeseleverna på landets kommunala skolor var motsvarande siffra 32 procent.

Enligt Håkan Forsberg, universitetslektor vid Uppsala universitet, kan skillnaden bero på att friskoleelever helt enkelt presterar bättre – mycket tack vare att de kommer från hem där det är vanligare med högre studier.

– Föräldrarnas utbildningsbakgrund slår igenom överallt, säger han.

Håkan Forsberg disputerade nyligen på en avhandling om skolmarknadens framväxt i Stockholm åren 1987–2011. Han spekulerar i att en ytterligare förklaring till skillnaden i behörighetsgrad kan vara betygsinflationen.

– Att friskolorna i konkurrensen om eleverna så att säga gör det lättare för dem att få bättre betyg där, att man alltså använder betyg som ett konkurrensmedel.

Men, understryker han:

– Det här är bara två tänkbara förklaringar. För att veta måste man förstås undersöka saken närmare.

Störst skillnad i behörighetsgrad är det på det industritekniska programmet: 64 procent för elever på fristående skolor respektive 17 procent för dem på kommunala.

Thomas Furusten står bakom den uppföljningsrapport om gymnasieskolan som Skolverket nyligen gav ut. Han ser ingen självklar förklaring till de olika behörighetsnivåerna.

– Sannolikt är det ett utslag av att elever som söker till fristående skolor är mer inriktade på att läsa vidare till högskolan, och därför läser utökat program för att få högskolebehörighet i högre utsträckning, säger han.

– Men det vet vi inte. Anledningarna till detta är föremål för en utredning i sig.

På endast ett program är behörighetsgraden högre på kommunala gymnasier: bygg- och anläggningsprogrammet. Där uppnådde 23 procent behörighet, medan motsvarande siffra för fristående var 20 procent.

Högskolebehörigheten 

– Så ser det ut i din kommun

Klicka dig fram i kartan och jämför.

 

Kartan visar hur många yrkeselever som tog examen från kommunala respektive fristående skolor i var och en av landets kommuner, och hur stor andel av dem som gjorde det med allmän behörighet till högskolan. Siffrorna gäller läsåret 2014/15 och utgår från folkbokföringen.

Källa: Skolverket

 

Så många fixar högskolebehörighet

Andelen elever per program på fristående gym­nasieskolor som läser in högskolebehörigheten. Siffror för kommunala gymnasier inom parentes.

  • Bygg och anläggning: 20 (23)

  • Fordons och transport: 9 (9)
  • Barn och fritid: 58 (52)
  • El och energi: 38 (35)
  • Handel och administration: 42 (39)
  • Hantverk: 34 (30)
  • Hotell och turism: 51 (47)
  • Industritekniska: 64 (17)
  • Naturbruk: 59 (37)
  • Restaurang och livsmedel: 43 (24)
  • VVS och fastighet: 24 (19)
  • Vård och omsorg: 63 (58)

ur Lärarförbundets Magasin