Läs senare

Stöd i liten grupp gör stor skillnad

09 Dec 2016
Att räkna med. Linnea Lägermo, Iza Svensson Rosander och Tilda Davidsson har extra matematik för att bli säkrare på ekvationer.
Att räkna med. Linnea Lägermo, Iza Svensson Rosander och Tilda Davidsson har extra matematik för att bli säkrare på ekvationer. Foto: Tomas Magnusson

Man nästan hör hur de tre eleverna tänker så det knakar när de ska få fram lösningen till den räta linjens ekvation. De ska utgå från koordinaterna (3,6) och (4,1).

Efter flera steg och resonerande tillsammans kommer svaret: Y = – 5x + 21.

– Ni är grymma. Nu kan ni snart det här, säger Marie Hagman.

Hon är lärare i matematik och ingår i det special­pedagogiska teamet här på Holavedsgymnasiet i Tranås. I det här passet har hon matematik för årskurs två på samhällsvetenskapliga programmet. Eleverna har fått betyg i kursen 1 B och behöver nu extra stöd för att klara 2 B.

Gymnasieutredningens förslag för att öka genomströmningen

  • Strängare krav. Det ska skrivas in i skollagen att alla ungdomar ska påbörja och nå målen för en gymnasieutbildning.
  • Koll på närvaron. Rektorn ska få tydligare ansvar att utreda upprepad eller längre frånvaro.
  • Ämnesbetyg. Övergång till ämnesbetyg för att bland annat minska stressen och öka kunskapsdjupet.
  • Fler godkända betyg. Ökade krav på behörighet till yrkesprogrammen: tolv godkända ämnen från grundskolan i stället för dagens åtta.
  • Rätt att gå om. Det ska bli tydligare att eleverna har rätt till gymnasieutbildning längre än tre år för att nå målen. Det ska även skrivas in i skollagen att elever ska få gå om en kurs eller göra om gymnasiearbetet.

De tre eleverna tycker att lärarna ofta går för fort fram under de vanliga lektionerna.

– Jag lär mig bättre när det är muntligt. Det borde vara mer så i matten och i andra ämnen, säger Iza Svensson Rosander.

– Alla har inte förmågan att efter en kort genomgång räkna på egen hand. Jag kom in med F i matte från grundskolan men nu är jag klar med ettans matte, säger klasskompisen Linnea Lägermo och ser lite nöjd ut.

Läraren Marie Hagman menar att självförtroendet är mycket viktigt.

– Jag tänker att de här eleverna när de kört intensivt med mig och fått prata mycket matematik också kan våga ta större utrymme i sina klasser. Att de vågar räcka upp handen. På så vis jobbar vi för inkludering i stor grupp genom att ibland undervisa i smågrupper, säger hon.

Skrivövning. Abdulsamad Ahmad, Nguyen Van Hai och Ehsamn Ramezani skriver på engelska om olika karaktärer i en film. Deras lärare Lars Hollén hjälper till när det behövs.
Skrivövning. Abdulsamad Ahmad, Nguyen Van Hai och Ehsamn Ramezani skriver på engelska om olika karaktärer i en film. Deras lärare Lars Hollén hjälper till när det behövs. Foto: Tomas Magnusson

Holavedsgymnasiet ligger bra till när det gäller genomströmning, det vill säga att elever klarar examen inom tre eller fyra år. Med hänsyn till elevunderlaget är genomströmningen 17 procent bättre än förväntat. Totalt är det drygt 80 procent av eleverna som klarar gymnasieexamen inom fyra år, enligt rapporten Gymnasieskola 2016 från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Det specialpedagogiska teamet är viktigt för att så många elever som möjligt ska nå upp till målen, menar Marie Hagman och hennes kollega Lars Hollén, som nyligen har vidareutbildat sig till speciallärare. Utöver de två ingår två specialpedagoger i gruppen. En av dem jobbar med studieteknik och elevernas sociala situation. Den andra är ofta ute i klasserna för att se över situationen i den stora gruppen. Teamet har ansvar för de nationella programmen med cirka 700 elever medan andra lärare ger stöd på introduktionsprogrammen. Fokus ligger på matematik, svenska och engelska men teamet kan stötta i många andra ämnen också.

– En del lärare kommer till våra onsdagsträffar och begär hjälp för vissa elever. Nyligen har jag till exempel hjälpt en elev med handelsämnen, berättar Marie Hagman.

Stöttar. Marie Hagman och Lars Hollén ingår i skolans specialpedagogiska team. Extra stöd i olika ämnen och stenkoll på frånvaron är några insatser för att så många som möjligt ska klara målen.
Stöttar. Marie Hagman och Lars Hollén ingår i skolans specialpedagogiska team. Extra stöd i olika ämnen och stenkoll på frånvaron är några insatser för att så många som möjligt ska klara målen. Foto: Tomas Magnusson

En ingång för gymnasieutredningen har varit att minska stressen i skolan. Lars Hollén tycker att betygssystemet bör ses över, något som också utredaren föreslår.

– Ämnesbetyg kan vara bra beroende på hur de utformas. Som det är nu straffas man hårt om man inte klarar någon färdighet för den nivå man siktar på i betyget. Det är tufft och man måste vara väldigt allround.

Marie Hagman kan samtidigt se fördelar med dagens kursbetyg. Elever på samhällsvetenskapliga programmet som får godkänt i Matematik 1 B men underkänt i 2 B kan ändå få examen och komma in på högskolan.

– Skulle man klumpa ihop betyget så skulle de kanske inte få godkänt, säger hon.

Holavedsgymnasiet är med i SKL:s projekt Plug In, som ska minska avhoppen i gymnasieskolan. Skolans ungdomscoacher kan till exempel åka hem till elever som riskerar att bli hemmasittare. Det finns också ett närvaroteam, som följer upp närvaron varje vecka. Elever som varit borta mer än fem gånger på en månad får en varning. Då har de två veckor på sig att skärpa sig, annars kan studiestödet minskas.

Marie Hagman.
Marie Hagman. Foto: Tomas Magnusson

– Vi har inget matteproblem här i Tranås, utan vi har problem med närvaron. Jag tror stenhårt på projektet. Närvaron har ökat och det kommer att leda till att fler klarar gymnasiet, säger Marie Hagman.

Ett annat förslag i gymnasieutredningen är att alla yrkesprogram ska ha högskolebehörighet inlagt i grunden – alltså att eleverna måste göra ett aktivt val för att ta bort den (läs mer på sidan 30). Så ser det redan ut på Holavedsgymnasiet. Men alla elever är inte medvetna om att de läser för högskolebehörighet och därmed tar kurser som de egentligen inte behöver för en examen, berättar Marie Hagman.

– Vi har en del elever som till exempel läser Engelska 6 och det har blivit för svårt för dem. Tanken med högskolebehörighet är god men jag tror inte att det fungerar för alla i praktiken, säger hon.

Engelska kan också vara en utmaning för elever som gått över från språkintroduktion till nationella program. I dag har Lars Hollén en grupp elever som bott ungefär fyra år i Sverige och som nu har påbörjat olika nationella yrkesprogram.

De samlas i ett litet rum där hyllorna är fullpackade med läroböcker i engelska men i dag sätter sig eleverna ner vid var sin dator. De ska skriva om karaktärerna i filmen Stone Cold som de tittade på under förra lektionen.

Lars Hollén.
Lars Hollén.

Nguyen Van Hai funderar en kort stund innan han börjar skriva.

– Jag gillar engelska och jag måste få godkänt betyg. Jag går på fordon och trivs bra. Nästa år ska jag försöka ta examen, säger han.

Klasskompisen Ehsamn Ramezani kom till Sverige för fyra år sedan. Han vill bli mekaniker.

– Om jag hittar jobb i Tranås så skulle jag gärna vilja stanna här. Det går bra i skolan men engelska är lite svårt då jag inte haft det så mycket i Afghanistan.

Abdulsamad Ahmad går i tvåan på hantverksprogrammet. Han är nöjd med det stöd han får av lärarna här i Tranås.

– Lärarna är skitsnälla, inga problem, säger han.

I år hoppas han på att få betyg i engels­ka. Efter skolan vill han jobba några år med möbelsnickeri.

– Sen vill jag läsa vidare på högskolan. Jag är mycket intresserad av slöjd och hantverk, säger han och skiner upp under den svarta kepsen.

ur Lärarförbundets Magasin