Ingår i temat
Alternativa fakta
Läs senare

Slår hål på de falska argumenten

Alternativa faktaMånlandningen, Elvis död och 9/11. Konspirations­teorier är inget nytt fenomen, men i dag får de näring och snabb spridning på nätet. Christian Bruces elever granskar de mest kända.

av Martin Röshammar
02 Jun 2017
02 Jun 2017
Engagerade. Redmar Postma, Ghade Al-Jumaili, Johannes Hansson och Linus Grötting fascineras av hur teorier och rykten kan spridas över världen. Foto: Fredrik Karlsson

Tänk om Sverigedemokraterna ligger bakom lastbilsattacken på Drottninggatan? Och att den var iscensatt för att öka misstron mot muslimer. Johannes Hansson, som går i trean på naturvetenskapliga programmet, poängterar att han inte tror på sin egen teori.
– Men det är bra att ifrågasätta. Människan är nyfiken och vill ha svar, säger han.

En del elever är så djupt inne i konspirationstänkandet att de inte går att nå.

På samhällskunskapen har klassen arbetat med olika kända konspirationsteorier.

Läraren Christian Bruce utgick från attacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001 när han skulle förklara fenomenet.
– Jag pratade om hur det vid stora händelser som får mycket uppmärksamhet nästan alltid skapas alternativa teorier. Inte sällan finns det en stat inblandad, oftast USA, som på något sätt begår ett övergrepp, säger han.

Christian Bruce. Foto: Fredrik Karlsson

Eleverna fick se filmen Zeitgeist, som presenterar teorin att den amerikanska staten ligger bakom 9/11-attentatet. Den ifrågasätter också om al-Qaida verkligen är en terrororganisation.

Efter filmvisningen fick eleverna fördjupa sig i en valfri, känd konspirationsteori (se enkät i slutet av artikeln).

I muntliga redovisningar berättade de om den officiella förklaringen och sedan om de konspirationsteorier som florerar och hur de har uppkommit.

Christian Bruce möter vanligtvis inte så många konspirationsteorier i klassrummet. Det gör däremot kollegan Stefan Olsson, yrkeslärare på elprogrammet. Eleverna pratar om teorierna medan de jobbar med annat. Ofta berör de invandring på ett eller annat sätt. Då brukar Stefan Olsson be eleverna att tänka på varifrån uppgifterna kommer.
– Hur säkert är det att det verkligen är sant? Vem har sagt vad och går det att bevisa det? Det gäller att få dem att inte svälja det de hör utan att ifrågasätta det, säger han.

På stiftelsen Expo, som granskar intoleranta grupper i samhället, har man märkt att många lärare upplever frustration kring konspirationsteorier som sprids bland eleverna. Nu släpper Expo därför en handbok som ska ge lärare verktyg att hantera och motverka konspirationism och rasism. Titeln är Med myter som vapen.
– En del elever är så djupt inne i konspirationstänkandet att de inte går att nå. De litar inte på någonting som skolan kommunicerar, säger Daniel Poohl, vd för Expo.

Daniel Poohl. Foto: Fredrik Karlsson

En konspirationsteori är idén om att en grupp människor konspirerar i hemlighet om att göra någonting ondskefullt. Det som bekymrar Daniel Poohl är när en person eller en grupp helt anammar den logik som bygger upp en konspirationsteori. Då landar man till slut i konspirationism, en föreställningsvärld där ingenting stämmer, där allt är riggat och inget sker av en slump. För att förstå lockelsen i teorierna måste man som lärare sätta sig in i hur de fungerar.
– Det dummaste sättet att hantera dessa elever är att säga till dem att de har fel. Alla människor behöver något att tro på och många som tror på konspirationsteorier befinner sig väldigt långt från makten och har ofta en nattsvart syn på livet och samhället, säger han.

Därför måste man ta sig an dem med varsam hand.
– Det görs inte genom att peka ut eleverna och måla in dem i ett hörn i klassrummet. Att ge dem kunskap om de aktuella ämnena, om vad som verkligen hände, är det som funkar, säger Daniel Poohl.

En konspirationsteori som aldrig dör är den om den judiska sammansvärjningen, om judarnas makt över världen. Daniel Poohl menar att den erbjuder en politisk maktanalys som passar den som inte gillar det kapitalistiska systemet, men som samtidigt inte har vänstersympatier.
– Teorin bygger på att det finns en ondskefull grupp bakom det kapitalistiska systemet. Antisemitismen är ett sätt att förstå hur hela världen hänger ihop. Det som gör den så kraftfull och att den hela tiden återkommer, är att den inte bara tilltalar människor som avskyr judar. Den berättar också om judar som ett slags redskap i händerna på dem som verkligen har makten. Vilka det nu är, säger Daniel Poohl.

Nu sitter Johannes Hansson och fem andra elever i ett ljust grupprum på Karlbergsgymnasiet i Åmål. De diskuterar högljutt sina arbeten om konspirationsteorier. Redmar Postma berättar engagerat om Förintelseförnekare.
– Det är väldigt intressant hur en liten grupp kan ifrågasätta en sak som hela världen tror på. Själv tror jag inte på sådana konspirationsteorier och jag tror att majoriteten är smart nog att tänka själv och förstå vad som verkligen har hänt, säger han.

Det gav dem insikten att det går att göra konspirationsteorier av precis allting.

Emmyline Juhlin berättar att hon var arg under hela presentationen i klassrummet.
– Jag blev så irriterad på människor som ska ifrågasätta allt. Men när jag lugnade ner mig, försökte jag vara objektiv och tänkte på själva teorin. Det som skrämde mig var att argumenten var trovärdiga, som att mängden aska i kombination med antalet döda människor i gaskamrarna i koncentrationslägren, inte stämde. Det vred till det i hela huvudet på mig, förklarar hon.

Johannes Hansson tror att konspirationsteorier ändå kan vara bra ibland.
– Till exempel om en stat har gjort något som de ljuger om, då kanske en enveten konspirationsteori kan leda till att sanningen kommer fram, säger han.

Redmar Postma håller med:
– Som den kemiska attacken i Syrien nyligen. De som styr fortsätter att förneka, men folk ger inte upp. Det är väl det som är positivt, att man fortsätter ställa frågorna. Sedan får tiden avgöra vad som är sant eller ej.

Läraren Christian Bruce funderar högt. Kan det vara så att en konspirationsteori fungerar som en slags katalysator för att upprätthålla minnet av något? Lever Förintelsen kvar ännu längre i vårt medvetande för att det finns en grupp som ifrågasätter den?

Under arbetet med konspirationsteorier har han upplevt att det källkritiska tänkandet är djupt förankrat hos eleverna.
– Diskussionerna gav dem insikten att det går att göra konspirationsteorier av precis allting. Och att man kan presentera en osanning på ett väldigt övertygande sätt.

Vilken konspirationsteori har du granskat?

Linus Grötting

– Månlandningen 1969. Ungefär trettio procent av USA:s befolkning tror att månlandningen är fejk. Jag tror att många amerikaners religion inte går ihop med vetenskapen och ja, att landa på månen är så overkligt att de inte kan tro på det. Teorierna menar bland annat att de bilder och filmer som finns från månlandningen i själva verket är tagna på jorden.

 

Foto: Fredrik Karlsson

Ghader Al-Jumaili

– Elvis död. Jag hade ingen aning om vem det var från början, men sökte på internet och hittade en massa teorier om att han hade fejkat sin död för att komma bort från artistlivet och för att få lugn och ro för att han var så känd.

 

Foto: Fredrik Karlsson

Emmyline Juhlin

– Bermudatriangeln i norra Atlanten, där många flygplan och båtar har försvunnit. Rymdskepp ska ha kommit över precis när båtar och flygplan kommit dit. Det skulle förklara varför saker försvinner. En annan teori är att det bildas gasbubblor i vatten och att det gör det oftare där. De virvlar som bildas kan ha tagit med båtar ner i djupet. Det är också intressant att en författare, Charles Berlitz, blev väldigt rik på den bok han skrev 1974, Dödens triangel. Han lånade historier och detaljer från andra delar av världen och placerade dem i Bermudatriangeln. Bland annat hävdade han att det finns en pyramid på botten av havet.

Alla artiklar i temat Alternativa fakta (7)

ur Lärarförbundets Magasin