Läs senare

”Skolan ska kämpa för varje elev”

Alla ska klara sig. Det är målet för gymnasieutredningen. Högskolebehörighet ska vara grunden, det ska bli mer undervisning och bättre stöd. Och lärarna ska räcka till, slår utredaren Helén Ängmo fast.

09 Dec 2016
helenangmo
Foto: Monica Ryttmarker

Helén Ängmo möter upp på sjätte våningen i det stora kontorshuset vid Norrtull i Stockholm. Med snabba steg kryssar hon mellan skrivborden till ett mötesrum. Hon är redo för mina frågor om en över tusen sidor tjock utredning, gymnasieutredningen, som hon nyligen har överlämnat till regeringen. De totalt 97 förslagen ska leda till att fler börjar i gymnasieskolan men framför allt att fler tar examen. I dag är det endast 0,7 procent som inte påbörjar gymnasiet men det är nära en tredjedel som inte lyckas ta examen efter fyra år.

Helén Ängmo, som är generaldirektör här på Skolinspektionen, har ansvarat för en utredning med hög ambition. Hundra procent genomströmning är målet.

Vad är den största utmaningen för gymnasieskolan?

– Det är just att få fler att fullfölja utbildningen. De flesta går ändå tre år och vi såg att endast cirka fem procent avbryter under första eller andra året. Av dem som inte tar examen är det en grupp, cirka en fjärdedel, som har ganska få kurser kvar.

Helén Ängmo

Yrke: Generaldirektör på Skolinspektionen.

Bor: I Stockholm.

Ålder: 55 år. Gör på fritiden: Spelar tennis, umgås med familjen, lyssnar på jazz och sjunger ibland i musikverkstäder.

Aktuell: Med utredningen En gymnasieutbildning för alla. Om att hinna med att både vara utredare och generaldirektör: Det har varit intensivt och det har kapat en del fritid. Men det har varit givande, till exempel har jag lärt mig en hel del om arbetssätten i gymnasieskolan.

Ni föreslår högskolebehörighet som grund på yrkesprogrammen, men att den kan väljas bort. Varför gör ni inte behörigheten obligatorisk?

– Det kan finnas en grupp elever som kan fullfölja gymnasiet bättre om de får jobba mer med yrkesämnena. Men vi tror att många kommer att välja högskolebehörigheten.

Så intresset för yrkesprogrammen kommer att öka?

– Om det är elever som valt bort yrkesprogram för att de känner sig oroliga för behörigheten så kan det bli bättre. Men vi från samhället ska inte säga vad unga ska välja.

Förslagen om ämnesbetyg har fått mest uppmärksamhet i media. Måste det dröja ända till 2021 eller 2022?

– Utredningen säger att det är att föredra att gå hela vägen med en ämnesutformad gymnasieskola. Och det är bättre att ha tid på sig och göra en reform som är samlad. Det ska utredas hur samtliga ämnen kan göras progressiva. Man måste utreda ett lagförslag, konsekvenserna mot vuxenutbildningen och utreda hur behörigheterna ska se ut mot högskolan.

Vilka är fördelarna med ämnesbetyg?

– Eleverna kan få utvecklas under en längre tid. I dag kan de som blir underkända i början av gymnasiet tappa sugen och det kan leda till avbrott.

– Vi har också med i bedömningen att det kan underlätta för lärare. I dag måste lärarna informera inför varje kurs och dokumentera i varje kurs.

Din myndighet kritiserar ofta gymnasieskolor för brister i särskilt stöd. Hur kan den här utredningen bidra till att eleverna får mer och bättre stöd?

– Man ska se till hela individens behov. Har en elev svårt med läsning så ska inte bara matteläraren upptäcka det på lästalen, utan eleven kanske behöver stöd i andra ämnen. Eleverna får många gånger söka stöd själva men vi måste vända på det så att lärarna oftare påtalar att eleven kan få och bör få stöd. Vi vill också se att det blir tydligare vad som är extra anpassningar och särskilt stöd.

Det ska skrivas in i skollagen att eleverna ska påbörja och fullfölja gymnasiet. Har det någon praktisk betydelse när gymnasieskolan ändå ska förbli frivillig?

– Syftet ska inte längre vara att enbart erbjuda en gymnasieutbildning utan skolan ska kämpa för att varje elev fullföljer. Vi tror att det här målet kan prägla tänkandet i gymnasieskolan.

I dag är det bara en bråkdel av eleverna från språkintroduktion som så småningom når examen från ett nationellt program. Hur ska deras möjligheter kunna förbättras?

– Till exempel genom att säkra heltidsstudier. Vi föreslår också att man inte enbart ska jobba med svenska språket mer än i två månader. Sedan ska man kombinera med andra ämnen och om det är aktuellt med apl. Vi tror att eleverna behöver få mer variation. Vi vidgar också programinriktat individuellt val till att också kunna sikta mot högskoleförberedande program.

Hur mycket kommer undervisningstiden att öka med högskolebehörighet som grund?

– Vi föreslår 70 timmar på yrkesprogram till följd av förändringar som högskolebehörighet, införande av estetiskt ämne och tid för gymnasiearbetet. För högskoleprogram föreslår vi 20 timmar mer.

Gymnasiearbetet ska ligga inom utbildningen men inte ge poäng längre. Är det inte risk att det tas på mindre allvar då?

– Det är fortsatt viktigt och ska göras. Redan i dag när man gör nationella prov och andra typer av uppgifter så ligger inte det heller i poängplanen. Vi skulle jobba med ett estetiskt ämne och vi skulle inte röra yrkesämnena mer än minimalt. Då blir det utrymmesträngsel och det kan lösas med det här förslaget. Annars kanske vi hade behövt avstå från något.

Vilket program får mest förändringar?

– Det är nog ekonomiprogrammet där vi lagt till en yrkesinriktning mot handel och fyra veckors apl.

Vad tillför ett estetiskt ämne?

– Det kan göra skolans miljö mer rik och stötta upp lärandet på ett positivt sätt. Eleven behöver tillgång till andra uttrycksmedel.

Ökad undervisningstid, förbättrat stöd, estetiskt ämne och tydligare rätt till heltid på språkintroduktion. Finns det tillräckligt med lärare till allt detta?

– Vi har beaktat den lärarsituation som råder. Införande av ämnesbetyg ska kunna underlätta för lärarna på sikt. Ett estetiskt ämne i gymnasieskolan tror jag kommer att intressera många estetlärare.

ur Lärarförbundets Magasin