Läs senare

Skolan missar elevernas studieambitioner

ForskningLärarna måste ta vara på elevernas driv och tilltro till den svenska skolan. Det säger forskaren Hassan Sharif, som har följt några nyanlända elevers första tid på gymnasiet.

15 Sep 2017
Illustration: Aron Landahl

Hassan Sharif har varit verksam som lärare och lärarutbildare vid Södertörns högskola och även arbetat med forskningscirklar för lärare.
– Jag märkte att många pratade om hur det är att arbeta med nyanlända men att de aldrig talade om ungdomarna, utan fokus låg på lärarna. Jag såg en kunskapslucka som behövde fyllas.

För sin avhandling följde han 16 nyanlända elever under ett och ett halvt år, både i undervisning och på raster. Han intervjuade elever, lärare, skolledare och kommunala tjänstemän. Målet var att förstå vilka eleverna var, vilken bakgrund de hade och hur de upplevde introduktionsutbildningen. Allihop kom från Irak eftersom studien genomfördes 2010–2011 då merparten av de nyanlända kom därifrån.

Eleverna i Hassan Sharifs studie såg språkintroduktion som en språngbräda till att komma in på något studieförberedande nationellt program. ”Det är inte på riktigt men jätteviktigt”, sa en av eleverna när Hassan Sharif frågade hur han upplevde kursen.
– Eleverna vill lyckas och bli erkända och det behöver uppmärksammas mer.

Framför allt pojkarna tyckte att lärarna inte såg deras ambitioner i tillräckligt hög grad. Eleverna tyckte också att den svenska skolan var mycket enklare än den irakiska och flera hade velat ha en högre nivå på undervisningen.
– De kände sig infantiliserade ibland, och upplevde att deras förkunskaper förminskades, berättar Hassan Sharif.

Eleverna konstaterade samtidigt att de delvis fick lära sig på ett annat sätt här, med grupparbeten, självständigt arbete och kritiskt ifrågasättande. De beskrev skolan som en positiv plats, där de kände sig trygga och det rådde god stämning och ömsesidig respekt mellan lärare och elever.

Alla de 16 intervjuade eleverna höll utbildning högt och förknippade studier med att få respekt i samhället. Det var något som inte självklart plockades upp av lärarna. Eleverna ville in på högskole­förberedande program men lärarna uppmuntrade dem i stället att söka till praktiska program som fordon eller vård och omsorg, utifrån att det finns en brist inom sådana yrken och att de skulle komma fort ut på arbetsmarknaden.

Lärarnas inställning, tillsammans med det låga tempot och att eleverna klumpades ihop som en homogen grupp, fick konsekvenser:
– Ju längre de gick på introduktionsprogrammet, desto mer tappade de lusten att satsa på skolan, säger Hassan Sharif.

Eleverna upplevde sig marginaliserade, både genom att de bodde i segregerade områden, gick i skolor med många andra med invandrarbakgrund och också var avskilda från övriga elever på skolan. Det resulterade i att de stärkte sin interna gemenskap och på så vis var de också med och skapade sin segregation.
– Nyanlända borde inte bara gå i mångkulturella skolor utan fördelas så att det blir mer blandat överallt, säger Hassan Sharif.

Utifrån sina forskningsresultat menar han att svenska skolan måste bli bättre på att ta vara på nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter. Många har till exempel flera språk, stor kulturell kompetens och goda kunskaper i många ämnen med sig från tidigare och det borde ses som en tillgång.

Hassan Sharif vill också se en större medvetenhet om vad som faktiskt påverkar elevernas förmåga att lära. Klass och livsvillkor var det som hade störst betydelse för hur de tog till sig utbildningen.
– Det betyder mer än etnicitet eller vilket land man kommer från. Lärarna behöver se att alla elever är olika och inte kan klumpas ihop utifrån nationalitet. Eleverna vill lyckas och bli erkända och det behöver uppmärksammas mer.

Vem?

Hassan Sharif är lärare i socialt arbete på Södertörns högskola och doktor i utbildningssociologi vid Uppsala universitet.

Vad?

Avhandlingen Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt – nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning.

Hur?

En studie av 16 nyanlända ungdomars tidigare erfarenheter, inställning till skolan och möte med gymnasiets språkintroduktionsprogram.

ur Lärarförbundets Magasin