Läs senare

Skärpta krav för yrkeslärare

AktuelltYrkeslärare måste vara behöriga för att få fasta jobb från år 2022, föreslår en ny utredning. Det kan bli stora problem inom områden som bygg och fordon.

av Björn Andersson
15 Sep 2017
15 Sep 2017

Medelåldern är högre och färre är behöriga bland yrkeslärarna jämfört med andra gymnasielärare. Inom fordon, bygg och industri har bara omkring hälften av lärarna pedagogisk högskoleexamen. Fristående skolor har generellt sett färre behöriga yrkeslärare jämfört med kommunala skolor.

Trots det lite dystra läget föreslår regeringens utredare Björn Åstrand att även yrkeslärare ska omfattas av legitimationskravet från den 1 juli 2022. Legitimation och behörighet är ett sätt att säkra kvaliteten, betonar utredningen.
– Det är stora utmaningar men förutsättningarna att gå vidare är goda, säger Björn Åstrand.

En positiv utveckling är att antalet examinerade från yrkeslärarutbildningen har ökat på senare år. Förra året var det 460 examinerade jämfört med 318 år 2014. Enligt Skolverkets prognos skulle det dock behövas 1 200 nya yrkeslärare varje år för att täcka behovet på skolorna. Den prognosen kan förbättras om fler väljer att stanna kvar i läraryrket.

Förslaget i korthet

  • Undantaget från kraven på legitimation och behörighet för yrkeslärare upphör från den 1 juli 2022.
  • Yrkeslärare som anställts före det datumet och som saknar legitimation och behörighet ska vara behöriga att undervisa och sätta betyg till och med vårterminen 2026.
  • Möjligheten att erhålla statsbidrag för behörighetsgivande utbildning utökas och erbjuds till och med 2022.

Källa: Delbetänkandet Utbildning, undervisning och ledning – reformvård till stöd för en bättre skola. Utredningens slutbetänkande ska läggas fram i december.

Vad är viktigast för att fler ska vilja gå en yrkeslärarutbildning?
– Goda villkor för att kombinera arbete och studier, säger Björn Åstrand.

Ska en obehörig lärare som kanske är 58 år också välja att utbilda sig?
– Om man bygger system med goda incitament och flexibilitet så har en lärare i den åldern många år kvar i yrket och det är viktigt att den också går utbildning. Vi måste resonera utifrån elevernas behov. Alla ska ha tillgång till en behörig och kompetent lärare. Det är där man måste börja. Likvärdigheten är viktig.

Maria Burström är en av representanterna i Lärarförbundets referensorgan för gymnasieskolan. Hon välkomnar förslaget att legitimationskrav också ska gälla för yrkeslärare.
– Spontant tycker jag att det är jättebra. Det ökar statusen för lärargruppen men det kanske inte automatiskt ändrar undervisningen så mycket för dem som jobbat i många år. Inom barn och fritid där jag har arbetat blir det inte så stor skillnad då många är behöriga, säger Maria Burström.

Hon betonar att villkoren är viktiga för de lärare som utbildar sig.
– Det krävs tid att läsa samtidigt som man arbetar, vilket inte alltid är en bra kombination för den anställda. Man behöver nedsättning i tjänst för att hinna med och kompensation i pengar för det.

Jonas Anderstedt har arbetat ett år som lärare på bygg- och anläggningsprogrammet på Ebersteinska gymnasiet i Norrköping. Han har inte gått lärarutbildningen men funderar på att påbörja den, kanske nästa år.
– Skolan är komplex, så det är mycket att sätta sig in i, och det är värdefullt att läsa pedagogik. Vi är tre yrkeslärare här på skolan som funderar på att börja studera samtidigt för att kunna resonera med varandra under utbildningen, berättar Jonas Anderstedt, som har 25 års yrkeserfarenhet inom byggsektorn.

Han menar att bra villkor under studietiden är avgörande för om obehöriga lärare ska välja att läsa för legitimation.
– Man vill ju inte gå ner i lön när man pluggar. Om det blir så är nog risken att många yrkeslärare går tillbaka till sina gamla jobb. Jag tjänade mer på byggen men vill ändå bli lärare, säger han.

Flest utbildade på barn och ungdom

Andel yrkeslärare med pedagogisk hög­skoleexamen inom olika yrkesområden.

Grafik: Spektra

Siffrorna avser lärare i gymnasieskolan och i vuxen­­utbild­ning läsåret 2015/16. En pedagogisk högskoleexamen innebär inte nödvändigtvis att man uppfyller krav för legitimation och behörighet i det ämne där man undervisar.

Källa: Skolverket

ur Lärarförbundets Magasin