Läs senare

Satsa på alternativen

21 Mar 2014


Alla har vi hört att det på många håll är dålig ekonomi med en mindre elevkull som ska söka till gymnasiet. Många yrkesutbildningar läggs ned på grund av för få sökande i kombination med högre programkostnad än de teoretiska programmen. Det intressanta är att man många gånger är för snabb att lägga ned program. Politikerna glömmer att höja blicken och undersöka vad respektive bransch har för framtidsutsikter. Hur ser arbetsmarknaden ut inom denna bransch om tre år? Politikerna vill ha budget i balans på en gång!
Det är inte lätt att förutse vilken bransch man ska satsa på när man gör sitt programval i årskurs nio när inte ens politikerna i kommunen har den överblicken. Här är studie- och vägledarens roll mycket viktig.

Ungdomsarbetslösheten har stigit alldeles för mycket och de flesta av dessa arbetslösa ungdomar har redan en gymnasieutbildning bakom sig. Det är med all säkerhet en stor del av dem som hade haft ett arbete om de hade valt ett yrkesprogram, därtill om man redan vid valet fått höra att prognosen för att få arbete är stor när du slutar gymnasiet om du inte vill läsa vidare. På restaurang- och livsmedelsprogrammet i Uppsala, där jag själv arbetar, och inom restaurang behövs det fler kockar i närområdet och speciellt i Stockholmsområdet. Ändå har vårt elevantal stadigt minskat under de senare åren så ekvationen går inte ihop. Här finns jobb att få!

 

Jag blir bekymrad när jag hör att programmet läggs ned på gymnasieskolor i Mellansverige. Senast hörde jag att restaurang- och livsmedelsprogrammet i Kumla ska läggas ned. Detta är bara ett exempel. Fler finns inom andra yrkesprogram där det kommer att behövas välutbildad arbetskraft från våra yrkesprogram. Det är enkelt att lägga ned ett fungerande yrkesprogram men för att starta ett nytt krävs stora resurser!

Det är ju valår och då försöker politikerna åtgärda ungdomsarbetslösheten med en ”quick fix”, till exempel, gymnasial lärlingsanställning som startas 1 juli 2014. Allt som kan främja lärlingsutbildning vill regeringen utreda. Jag tycker det är bra att skola och arbetsliv samarbetar men det måste styras upp. Det är viktigt att ställa krav på kvaliteten i lärlingsutbildningen. Konkurrensen mellan lärlingsplatser och apl-platser är på många håll redan i dag ett bekymmer och hur kommer värdegrundsfrågorna att hanteras på lärlingsplatsen?

 

Det är stora resurser man nu kommer att satsa för att snabbt få ut ungdomarna på arbetsmarknaden. Risken är att det går för fort för att siffrorna snabbt skall bli bättre.

Är detta bästa vägen att gå? Jag är inte helt övertygad. Det är viktigt att det finns alternativa vägar inom gymnasieskolan, då det behövs individuella lösningar för en grupp elever, men det finns det redan i dag. Varför inte satsa dessa statliga resurser på yrkesprogrammen och dess apl med exempel handledarutbildning med mera och förstärkning av resurser såsom specialpedagoger, speciallärare och små grupper för elever med speciella behov. Elever som behöver mycket stöd behöver vara i skolan. Jag anser att detta är en mer hållbar lösning för både individen och samhället när vi nu har så många fungerande yrkesprogram. 

Lärarförbundets skolformsnämnd

Lärarförbundets skolformsnämnd gymnasieskolan arbetar bland annat för att främja och stärka lärarprofessionen.

Nämnden bevakar allmänna frågor i gymnasieskolan och frågor om kärnämnen och yrkesämnen. I Skolformsnämnd Gymnasieskola ingår 13 ledamöter från hela landet. Ordförande Lena Hansson, lena.hansson@vanersborg.se

ur Lärarförbundets Magasin