Läs senare

Så vill elever påverka

ElevmaktSchemat, undervisningen och tillsättning av lärare. Det står högst på önskelistan över sådant som elevkårer vill ha mer att säga till om.

av Martin Röshammar
10 Feb 2017
10 Feb 2017
Storleken på klassen är en av de saker som elever vill kunna påverka. Foto: TT

Vad vill gymnasieelever kunna påverka mer i skolan? För att ta reda på det kontaktade vi 19 elevkårer som fick svara på frågor om vad de får bestämma om, vad de skulle vilja ha mer inflytande över och hur stort intresse skolledningen och eleverna visar för elevkårernas arbete.

Andreas de Wit, kårordförande på Ållebergsgymnasiet i Falköping.

Flera elevkårer vill ha mer inflytande över schemaläggningen på skolan. Andreas de Wit är kårordförande på Ållebergsgymnasiet i Falköping. Där finns det, enligt honom, elever som har femton minuter långa lunchraster och lektioner som ligger i block över halva dagen.

– Det känns lite skrattretande att vi inte är med i samtalen där våra scheman bestäms och det är där kåren borde kunna spela en tydligare roll, säger Andreas de Wit.

Hans intryck är att skolledningens intresse för elevdemokrati är måttligt. Även de 1 200 eleverna på skolan verkar ganska ointresserade. Visserligen är nästan alla elever på Ållebergsgymnasiet med i kåren, men de är mest intresserade av att kunna gå på fester och ta del av andra tjänster som kåren erbjuder, menar Andreas de Wit.

Skolledningen brukar ta till sig kritik och förbättra direkt.

– Problemet är att det är svårt för oss i kåren att veta vilka förändringar i skolan vi ska arbeta med. Det är klart att eleverna har åsikter om skolan, men de åsikterna når inte alltid fram till oss.

På Ingrid Segerstedts gymnasium i Göteborg är läget ett helt annat. Där ledde ett envist lobbyarbete från kåren till att skolan blev hbtq-certifierad och nu ska eleverna få tycka till om hur ett tomt rum på skolan ska användas på bästa sätt.

Kårordförande Louise Waldenby är nöjd med intresset för elevdemokrati från både elevernas och ledningens sida. Ändå skulle hon gärna ha mer att säga till om när det gäller klasstorlekar och tillsättningen av lärare.

Louise Waldenby, kårordförande på Ingrid Segerstedts gymnasium i Göteborg.

– Men om det verkligen skulle vara problem med någon lärare tror jag att skolledningen skulle lyssna. De brukar ta till sig kritik och förbättra direkt.

Tidningen Gymnasiets enkät bland elevkårer visar att möjligheterna att påverka skiljer sig stort mellan de 19 skolorna. Den bilden bekräftas av Louise Waldenby, som har kontakt med kårer på flera skolor.

– Jag har hört skräckhistorier från kåraktiva kompisar som möter ett otroligt stort motstånd på sina skolor. Det är så synd för vi gör det för allas skull, för att vi ska få det bättre.

Vi frågade också om elevernas möjligheter att bedöma lärarnas arbete. Svaren visar att enkäter och andra former av utvärderingar är ganska vanliga, men de rör oftare enskilda kurser än lärarens arbete i stort. På någon skola har kårstyrelsen möte med skolledningen var fjortonde dag, men svar som ”man kan ju alltid klaga, gå till rektorn om det verkligen krisar” förekom också.

Röster ur enkäten om elevinflytande:

”Alla klasser ska ha klassråd en gång om året. Där får eleverna säga sina åsikter om undervisningen och skolmiljön. Vi får inte så mycket klagomål om undervisningen så det är inget speciellt vi lägger oss i.”

”Skolan tar inga egna initiativ till att låta eleverna utvärdera lärare. Det har dock skett vid några tillfällen att elever har tagit eget initiativ och i mindre grupper gått och pratat med ansvarig rektor om en specifik lärare.”

”Kårstyrelsen har möte med skolans ledning var fjortonde dag. Då kan vi ta upp saker som vi vill förändra på skolan. Flera gånger har det handlat om problem med lärare, och vi tycker alltid att vi fått bra gehör. Till exempel fick vi nyligen vara med på intervjuerna med kandidaterna till att bli vår nya biträdande rektor.”

ur Lärarförbundets Magasin