Ingår i temat
Alternativa fakta
Läs senare

Så påverkas vi av enkla budskap

Alternativa faktaDe förenklar vår värld och skapar gemenskap. Två forskare förklarar vilka mekanismer som gör att vi går på alternativa fakta.

av Enikö Koch
02 Jun 2017
02 Jun 2017
New York 1942. Amerikanska konststudenter producerar krigspropaganda för hand. Foto: TT/Marty Zimmerman

För att förstå hur alternativa fakta och direkta lögner lyckas tränga igenom mediebruset, behövs kunskap om hur propaganda och påverkan fungerar. Litteraturforskaren och författaren Jimmy Vulovic har skrivit flera böcker i ämnet, och undersökt hur propagandister arbetat både historiskt och i dag. I huvudsak handlar det om att framstå som trovärdig.
– Man imiterar helt enkelt journalistiken och kapitaliserar på dess förtroende. Man vill ta kontroll över budskapet och tolkningen.

Jimmy Vulovic.

Jimmy Vulovic nämner tre egenskaper som kännetecknar propaganda, där den trots allt ofta skiljer sig från den oberoende journalistiken. Förutom att analysera kontexten, alltså var fakta presenteras och varför, bör man vara vaksam på detta:

Ensidighet. I propagandatexter saknas ofta en röst som tycker annorlunda.

Polarisering. Verkligheten beskrivs ofta som svart och vit och nyanserna döljs.

Tveklöshet. Det finns en tydlig röst som inte tvekar inför att stå för sanningen.

För att ge ytterligare ett verktyg för den teoretiska analysen, använder sig Jimmy Vulovic av begreppen vertikal och horisontell propaganda. Den vertikala propagandan är den mer ”klassiska” som är lättare att känna igen. Den kommer från en tydlig politisk källa, ett parti eller en person. Ett exempel är Hitlers budskap under andra världskriget, som förmedlades uppifrån och ner.

Antikommunistisk propaganda­affisch från Tyskland 1941. Bild: TT

Den horisontella propagandan är svårare att identifiera. Den har oftare en dold agenda och sprids socialt, mellan jämbördiga människor som skolar varandra, berättar Jimmy Vulovic. I 60-talets Kina kunde det exempelvis handla om samtalsgrupper, där diskussionsledare kastade ut opolitiska frågor som alla kunde ha åsikter om. Men under den till synes fria diskussionen fanns ändå ett dolt budskap hos diskussionsledaren, som gruppens medlemmar genom egen insikt skulle ställa sig bakom.
– I dag sprids budskap till exempel i sociala medier, där alla samlas i sina kluster eller åsiktskorridorer, säger Jimmy Vulovic.

De socialpsykologiska aspekterna av påverkan har även Mattias Lundberg, docent i psykologi vid Umeå universitet, undersökt. Han förklarar i tre principer varför vi påverkas mer av vissa människor än av andra.

Tycke och sympati. Personer vi gillar och som representerar något vi vill stå för, har lättare att nå fram med sitt budskap. När vänner delar något har man garden nere.

Sociala bevis. ”1 000 flugor kan inte ha fel – ät skit.” Om många har samma åsikt eller gillar något, då blir det automatiskt mer intressant.

Auktoriteter och titlar. Vi litar mer på vissa professioner, som läkare och forskare. Kan vi skriva ”forskning har visat att…” är det fler som blir övertygade, utan att ifrågasätta vilken forskning det handlar om.

Mattias Lundberg.

Flera grundläggande mänskliga egenskaper och beteenden ligger bakom att vi lätt faller för alternativa budskap, enligt Mattias Lundberg. En sak är att vi människor vill organisera vår omvärld och ha struktur och ordning.
– I dag har vi så mycket mer information som vi måste sålla i jämfört med för bara 15 år sedan. Ju mer vi måste vara insatta i, desto lättare är det för oss att välja enkla, tydliga budskap som lätt kan passas in i ett fack i huvudet.

Utöver detta erbjuds ofta en gemenskap, där det finns jämlikar med liknande uppfattning. Alternativa sanningar kan bygga upp en hel värld bit för bit, och det blir svårt att backa. Även om trappsteget är lågt i början är man så småningom inlåst i en världsbild.
– Det handlar om ”in group effect” när fler och fler har samma åsikter, det blir mer sant ju mer det byggs på, säger Mattias Lundberg.

Enligt Jimmy Vulovic gynnar ett polariserat samhällsklimat den som vill nå ut med alternativa budskap. Vår tid är väldigt lik mellankrigstiden på det sättet, tycker han.
– Det känns som att man i dag hellre missförstår varandra och tar ganska billiga politiska poäng. Det absolut bästa för att komma åt propagandister är det demokratiska samtalet och dialogen. Ingen propagandist överlever det.

Boktips

Propaganda. Historia, teori och analys av Jimmy Vulovic. Studentlitteratur, 2017.

Det är sant – det stod ju i tidningen! av Mattias Lundberg och Stefan Söderfjäll. Aplato, 2016.

Forskarnas tips för klassrummet

Jimmy Vulovic:

– Det viktigaste är det kritiskt analytiska tänkandet. Analysera inte bara texter utan se även kontexten som alternativa fakta uttrycks i. Eleverna måste kunna hantera det dialogiska samtalet, att inte bara uttrycka en åsikt utan också att försöka förstå varandra.

 Mattias Lundberg:

– Källkritik måste in i varje ämne, i det vanliga arbetet. Det ser så klart olika ut när man ifrågasätter hur man kan veta allt i fysik jämfört med i historia, men det är ändå lika viktigt att ställa frågorna.
– Ett sätt att visa hur fakta förändras är viskleken. När den sista eleven i en rad uppfattar något helt annat budskap än den första skickade iväg går det att följa hur budskapet förändrades genom att fråga varje elev vad den egentligen hörde. Det blir en liknelse till hur kan man följa källor bakåt, och se var sanningen förvanskades på vägen.

Alla artiklar i temat Alternativa fakta (7)

ur Lärarförbundets Magasin