Ingår i temat
Digitalt
Läs senare

Så blir proven en väg framåt

DigitaltLärarna slipper lägga tid på att tyda snåriga handstilar. Och bedömningarna blir rättvisare. På Norra Reals gymnasium finns goda erfarenheter av digitala prov.

27 Okt 2017
Så blir proven en väg framåt
Dubbla syften. Susanne Forss testar gärna elevernas kunskaper med digitala prov. Hon får veta hur mycket eleverna har lärt sig, men låter också frågorna bli av­stamp för samtalsövningar på spanska. Foto: Anna Simonsson

Eleverna släntrar in i klassrummet med en blandning av tonårslättja och högpresterande ambition i blicken.
– Var är provet?

Susanne Forss har kallat till digitalt läxförhör i spanska och placerat ett tjugotal namnskyltar på bänkarna. Nu är hon bekymrad över att så få sluter upp.
– Dónde están? Var är alla? undrar hon och trycker in några kommandon på datorn för att starta testet.

Eleverna kommer från två olika klasser i årskurs ett på den pampiga gymnasieskolan i Stockholms innerstad. Informationen att de andra åkt ut till Värmdö på en friluftsdag har på något sätt gått förlorad i skolans digitala informationssystem.

Men en mindre grupp visar sig vara perfekt då det är första gången eleverna ska pröva tekniken och för några strular det redan i inloggningen.
– Din dator verkar ha låst sig. Du får starta om, säger Susanne Forss när en elev får problem att ta sig in i Digiexam, den digitala plattform som merparten av de kommunala gymnasieskolorna i Stockholm använder.

Med hjälp av den kan eleverna göra uppgifter och prov via sina datorer och Ipads.

Digiexam består dels av en webbapplikation som lärarna använder för att skapa och rätta uppgifter och prov, dels en app där eleverna genomför sina uppgifter. Under provet låser programmet resten av datorn så att det inte går att fuska genom att surfa runt på nätet för att hitta svar.

Hur gick det? Efter provet är Lia Reimers och Alexander Sköld nyfikna på om de valde rätt glosor. Foto: Anna Simonsson

Susanne Forss ser stora fördelar med digitala prov och utnyttjar tekniken i båda sina ämnen; samhällskunskap och spanska. I samhällskunskap har frågorna en annan karaktär och där handlar det delvis om att hindra eleverna från att skriva för långt.

I språkundervisningen passar det ofta bra med kortare test för att se hur elevernas ordförråd och grammatiska kunskaper utvecklar sig.
– Nu passar jag på att göra ett litet test med flervalsfrågor som eleverna själva kan rätta.

Är det ett mer tydligt kunskapsprov använder Susanne Forss möjligheten att anonymisera svaren när hon rättar. I programmet bestämmer hon själv om hon vill att eleverna ska skriva fritextsvar eller välja från flera svarsalternativ.
– När man känner klassen är det bra att inte veta vem det är som skriver. Bedömningen blir mer rättssäker då, säger hon.

Till fördelarna räknar hon att slippa släpa hem och läsa stora buntar papper. Risken att hon tappar bort någon elevs provsvar är minimal.

Samarbetet mellan kollegor underlättas av att det är lätt att lagra prov och utbyta idéer om hur proven kan utformas.
– Vi kör mycket sambedömning. Jag kan skicka över mina prov till kollegorna och be dem titta på svaren.

Susanne Forss. Foto: Anna Simonsson

Efter en kvart börjar eleverna bli klara med uppgiften. Händer viftar och mobiler kollas av. Vad tycker de om att allt fler prov börjar bli digitala?
– En del av oss skriver väldigt stort och då blir skrivutrymmet mycket mindre om man bara har en viss yta på papper att fylla i. Att skriva i datorn är rättvist och praktiskt, säger Lia Reimers.

Nackdelar? Ibland blir de irriterade när de skriver ett långt svar i svenska eller samhällskunskap och texten plötsligt börjar bli röd. Då närmar de sig gränsen för hur långt de får utveckla svaret.

Susanne Forss förklarar varför gränsen finns.
– I spanska sätter jag ingen ordgräns, men det gör jag i samhällskunskap. Kanske är den bortre gränsen 500 eller 700 ord. Jag tycker att ni ska se det som en övning i att få fram det centrala.

Tack vare att man använder en app är proven inte beroende av ett nätverk. Om det skulle stängas ner kan läraren alltid använda ett usb-minne som aktiverar elevernas datorer. Allt som görs i plattformen sparas automatiskt, så eleverna behöver inte vara oroliga för att provsvaren försvinner.

I lärarrummet tar Elin Pellberg igen sig inför nästa lektion. Hon är lärare i svenska och biologi och en av kollegorna som driver på den digitala utvecklingen. Hon har ingen datautbildning, men har samlat på sig en hel del erfarenhet.
– Att jobba med digitala prov är inte svårt. Det räcker att ha en normal datakompetens. De tekniska momenten för att få i gång provet tar bara 15–20 minuter, säger hon.

Från väggarna blickar lärare från början av förra seklet; herrar iklädda cylinderhatt, skägg och barsk blick. Vägen till de porträttstinna personalytorna går via en voluminös trapphall, välmatad med pelare och formad i tidstypisk auktoritär arkitektur.

Hur mycket satsar skolan på modern teknik?
– Skolledningen är positiv, det är inget vi behöver bråka om. Men det är inte high tech, vi har vanliga datorer. Genomsnittsnivå skulle jag nog säga.

En av de stora fördelarna med att ha prov och tester i digital form anser Elin Pellberg är att tekniken bidrar till ökad likvärdighet.
– Som exempel var dyslektiker tidigare tvungna att sitta i en speciell sal och skriva på datorn, nu kan de vara med som alla andra.

Fungerar digitala prov i alla skolämnen?
– Ja, men det är svårare i ämnen som fysik, kemi och matte där man ska skriva formler. Då får man ibland komplettera med lösningarna på papper.

Vilka trösklar behöver lärarna komma över?
– Största hindret är tid. Man behöver tid för att sätta sig in i hur något fungerar och förstå hur man kan använda det på bästa sätt. Har man ingen tid avsatt är det risk att man kör på i gamla hjulspår.

Tekniktrassel. Ella Dillén-Tombs (till vänster) och Ebba Torbjörnsson har problem att logga in på den digitala plattformen. Foto: Anna Simonsson

Från höstterminen nästa år kommer med all sannolikhet de nationella proven att vara digitala. Regeringen lade i mitten av september en proposition om att digitalisera proven. Syftet med förslaget är att öka likvärdigheten i betygssystemet och få till en effektivare kunskapsbedömning och betygsättning. Det ska i sin tur minska lärarnas arbetsbörda och frigöra mer tid till undervisning.

Susanne Forss välkomnar förändringen av de nationella proven, även om kunskaperna i spanska inte prövas i den formen. Ett skäl till att hon föredrar digitala kunskapstester är att hon som lärare enkelt kan följa upp elevens svar med kommentarer.
– På så vis blir det inte bara ett prov utan också ett lärotillfälle. Jag går in och markerar mina synpunkter direkt i programmet: Det här gjorde du jättebra, till nästa examination kan du tänka på det här.

Trots sin digitala iver har Susanne Forss vissa betänkligheter mot datorernas och läsplattornas allt mer centrala plats i undervisningen.
– Ibland kan det bli lite väl mycket skärmtid för ögonen.

Därför försöker hon också få i gång ett samtal på spanska kring några av frågorna som avhandlats i provet. En elev får frågan:
– Te gusta Barcelona o el Real Madrid? Vilket av lagen tycker du bäst om?
– Real Madrid!

Susanne Forss är mycket nöjd med Joel Blombergssons uttal.
– Muy bien, perfecto!

Alla artiklar i temat Digitalt (8)

ur Lärarförbundets Magasin