Läs senare

Ryktet om våldtäkt spreds blixtsnabbt

Anklagelser på nätet. Vad hade egentligen hänt under sommarlovet? Ett inlägg i elevernas gemensamma Facebookgrupp vände upp och ner på hela skolan.

15 Feb 2016

Illustration: Christoffer PetterssonDet skulle bli en vanlig start på höstterminen för lärarna och de 120 eleverna på naturvetenskaps­programmet. Gemensam samling för alla årskurser med välkomsthälsning av rektor, sedan hemgång för eleverna och en dag av intensiva förberedelser för lärarna.

Men inget blev som vanligt. Många som samlades i aulan den där dagen hade precis läst ett Facebookinlägg som lagts upp samma morgon. En flicka i årskurs 2 anklagade en pojke i parallellklassen för våldtäkt.

Läraren Jeanette minns en omtumlande dag.

– Jag fick läsa inlägget via en kollega, vars son hade tillgång till Facebookgruppen. Det var en lång och detaljerad text som handlade om ett sexuellt övergrepp som skulle ha skett i början av sommarlovet. Tjejen beskrev hur hon gjort motstånd och bett killen att sluta. Det var också tydligt att hon ville straffa honom och varna andra.

Ryktet om våldtäkt spreds blixtsnabbt bland eleverna.

– Alla blev väldigt skakade. Vi lärare kände oss handfallna. Klockan nio nästa morgon skulle vi börja undervisningen. Hur skulle vi göra? Vad skulle vi säga?

Jeanette började med att gå till rektorn. Det visade sig då att skolledningen fått information redan under sommaren, men att flickan och föräldrarna inte velat anmäla våldtäkten.

I stället ville de ha ett löfte om att hon inte skulle behöva möta pojken i skolans lokaler.

– Men det hade ju varit omöjligt rent praktiskt.

Nu blev den första åtgärden att be eleverna som administrerade Facebookgruppen att ta bort inlägget. Lärare som arbetade hemma kontaktades så att de var förberedda. Planerna på ett stort och roligt samarbetsprojekt mellan de två berörda klasserna skrotades.

Jeanette beskriver följande dag som en ”masspsykos”. Känslorna var upprörda och olika grupperingar tog ställning för flickan respektive pojken.

– Alla frågade sig vad som egentligen var sant, men det kunde vi ju inte diskutera. Vi fick betona att det här är en sak som främst rör de här två eleverna. Skolan får inte vara en dömande instans, utan vi måste försöka behandla varandra respektfullt. Det var en stor hjälp att ha med kurator och personal från elevhälsan.

– Men hela förra årets arbete blev påverkat. Stämningen och samarbetet var sämre. Det var ett tufft år.

Skolan erbjöd samtal till alla som önskade och när projektgrupper sattes samman undvek man att placera pojken tillsammans med flickans nära vänner.

Flickan själv bytte skola och kom aldrig tillbaka efter sommarlovet. Jeanette vet därför inte hur hon mådde under tiden som följde.

– Killen blev snabbt utfryst av många och det spred sig på skolan. Han försökte vara här, men drabbades av panik­ångest och hade hög frånvaro under hela året. Under lång tid efteråt spreds rykten och skvaller på internet och han kände sig hotad i vissa lägen.

Även Jeanette har funderat på vad som faktiskt hände.

– Men i slutändan har man ingen aning. Och även om han är skyldig måste jag behandla honom som vem som helst. Han blir inte en bättre människa av att bli dömd av oss i skolan. Nu mår han okej, men jag upplever honom som ganska stukad.

Namn och vissa detaljer i berättelsen har ändrats.

Lätt förlora kontrollen på nätet

Sarah Males är utvecklingsledare på utbildnings­förvaltningen i Göteborg. Hon arbetade med kunskapshöjande insatser efter det så kallade Instagram-upploppet i Göteborg 2012, då rykten och falska anklagelser skapade kravaller utanför Plusgymnasiet.
Varför blir nätrykten lätt till ”masspsykoser”?
– Först och främst har beteenden på nätet sin grund i beteenden som återfinns överallt. Nätet är en plats bland andra, men konsekvenserna kan bli större eftersom vi lätt förlorar kontrollen över spridningen.
Vad kan skolan göra?
– Källkritik är en sak man måste jobba med. När det gäller sociala medier är det viktigt att prata om beteenden som faktiskt är brottsliga, exempelvis förtal. Då blir det tydligare. Både lärare och elever måste känna till innehållet i lagar och styrdokument.
Som vuxen kan det kanske vara svårt att hänga med i utvecklingen inom sociala medier?
– Skolledningen kan behöva ordna fortbildning för personalen. Som lärare kan det räcka med att ha en bra relation med eleverna, att visa nyfikenhet och inte vara fördömande. Då ökar chansen att eleverna kommer och pratar innan de lägger ut saker på nätet. För ofta handlar det om att de inte känner förtroende för att de vuxna kommer att hantera informationen på ett bra sätt

Jeanettes tips:

  • Samarbeta med kurator.
  • Var inte ensam vuxen när du tar svåra samtal med en grupp elever.
  • Visa att du bryr dig, men försök vara extremt neutral.
  • Fokusera. Visa eleverna att skolarbetet kan bli en fristad när annat känns jobbigt.

ur Lärarförbundets Magasin