Läs senare

Regeringen backar om behörighet

Ge alla elever på yrkesprogrammen möjlighet att få högskolebehörighet utan att behöva läsa utökad studiekurs, föreslår regeringen. Forskare inom området välkomnar förändringen.

13 Jun 2013

Bild: Helena Halvarsson.
Det är svårt att tolka det på något annat sätt: regeringen har tagit till sig av den massiva kritiken mot att yrkesprogrammen inte längre automatiskt ger högskolebehörighet. Alla elever har visserligen rätt att läsa in behörigheten, men på fem av de tolv yrkesprogrammen – bygg- och anläggning, fordons- och transport, hantverk, naturbruk samt VVS- och fastighet – måste eleven läsa utökad studiekurs. Antalet sökande till yrkesprogrammen har sjunkit sedan den nya gymnasieskolan infördes 2011, och den gängse förklaringen har varit att eleverna inte vågar välja yrkesprogrammen när högskolebehörigheten inte är obligatorisk.

 

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att se över hur man kan lägga upp kurserna så att alla elever ska kunna läsa in högskolebehörigheten inom ramen för programmens ordinarie 2500 poäng. Enligt uppdraget ska den så kallade programfördjupningen och det individuella valet tas i anspråk för att läsa de kurser som behövs; svenska 2 och 3 och engelska 6. Enligt regeringen kan reformen komma att träda i kraft redan till läsåret 2013/2014.

– Detta är helt klart en eftergift från regeringens sida. Man känner sig tvingad på grund av att det har varit ett vikande söktal till yrkesprogrammen, säger Per-Olof Thång, professor i pedagogik och föreståndare för Centrum för yrkeskunnande vid Göteborgs universitet.

Högskolebehörigheten på yrkesprogrammen borde aldrig ha tagits bort, enligt Per-Olof Thång, och han tycker därför att det är bra om den görs mer lättillgänglig.

– I dag krävs ett mer aktivt val av eleven, hon ska välja till något. Det blir lättare att välja att läsa behörigheten om den på något sätt ingår i villkoren, eftersom vi människor ofta anpassar oss till villkoren, säger han samtidigt som han påminner om att det fortfarande kommer att vara frivilligt för eleven att läsa de behörighetsgivande kurserna.

Även om Per-Olof Thång är positiv till att regeringen har tagit till sig av kritiken, kan han inte låta bli att sucka. Redan inför omgörningen av gymnasieskolan var det många parter, såväl fack som arbetsgivare, som kritiserade regeringens förslag att ta bort den automatiska högskolebehörigheten på yrkesprogrammen.

– Regeringen skulle ha läst remissyttrandena inför Gy 2011 bättre. Då hade man sluppit att införa dåligt underbyggda reformer som sedan måste korrigeras. Det får inte gå till så när det handlar om så viktiga saker som skolreformer.

Per-Olof Thång avvisar tanken att de som arbetar inom exempelvis byggsektorn eller industrin inte behöver så mycket svenska, matematik eller engelska. Han har själv talat med chefer på industriföretag som hellre anställer personer som har gått samhällsvetenskapligt program än yrkesprogram just för att de har en bättre allmänbildning.

– Det tycker jag är en tankeställare.

Elisabeth Haugseth är inne på samma linje. Hon är lärare i religion och samhällskunskap på Växjö fria fordonsgymnasium, och hon skrev sitt examensarbete på lärarutbildningen om gymnasiereformen Gy 2011. Reformen innebar bland annat att hennes eget ämne, samhällskunskap, minskade från 100 till 50 poäng på vissa yrkesprogram.

– Jag tycker att det ger uttryck för en nedvärderande syn på arbetarklassen, men detta är ju en grupp människor som ska ut i samhället och leva och jobba som alla andra.

 

Elisabeth Haugseth tycker att det är bra om de högskoleförberedande kurserna nu erbjuds alla på lika villkor. Detta tror hon främst kommer att gynna den mellangrupp som står och väger mellan högskoleförberedande och yrkesförberedande program.

– Det är svårt att veta vad man ska göra resten av sitt liv när man är 15 år och skoltrött. Jag tycker att skolan i Sverige ska ge alla elever samma möjligheter så långt som möjligt, oavsett om man är skoltrött eller inte.

I sitt examensarbete såg Elisabeth Haugseth, genom en enkät till drygt 70 elever på yrkesprogram, att ytterst få elever var säkra på att de skulle läsa in högskolebehörigheten. Hon tror att fler kommer att läsa dessa kurser om de ligger inom ordinarie program.

En annan som har studerat gymnasieskolan efter 2011 är Sofia Eriksson, studie- och yrkesvägledare på Anders Ljungstedts gymnasium i Linköping. Som examensarbete på studie- och yrkesvägledarprogrammet skrev hon, tillsammans med Anna Klippinger, om hur yrkeselever förhåller sig till högskolebehörigheten. Studien fick namnet Att hålla vägarna öppna och det speglar hur majoriteten, sex stycken, av de åtta intervjuade yrkeseleverna resonerade i frågan.

– Vår känsla var att de läste in högskolebehörigheten för säkerhets skull. De ville hålla vägarna öppna om de skulle ångra sitt yrkesval längre fram i livet, säger Sofia Eriksson.

Om de högskoleförberedande kurserna läggs som en del av programfördjupningen så betyder det att eleverna kan gå miste om viss yrkesfördjupning.

– För mig överväger ändå det positiva. Trenden inom arbetsmarknaden är att den blir mer och mer rörlig. Med en bred utbildning är eleverna bättre förberedda för en rörlig arbetsmarknad, säger Sofia Eriksson.

 

Björn Öckert forskar om effekter av utbildningspolitik, vid Ifau, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Han påminner om en studie från Ifau som visade att avhoppen från gymnasiet ökade efter förra gymnasiereformen när yrkesprogrammen gick från att vara tvååriga till att bli treåriga. Björn Öckert understryker att man inte ska dra för starka paralleller mellan denna reform och det som nu föreslås. På 1990-talet förlängdes yrkeslinjerna med ett helt år medan det förslag som nu föreligger handlar om en gradskillnad inom programmen.

– Men man kan ändå fundera över hur mycket teori dessa utbildningar ska ha. Det är en god tanke att alla ska kunna läsa vidare, men det är inte bra om man tappar dem som är lågpresterande på vägen, säger han.

När man har en gymnasieskola som inte automatiskt ger högskolebehörighet, så gäller det att det finns möjlighet att läsa in dessa kurser efter gymnasiet, påpekar Björn Öckert.

– Det måste finnas ett bra andrachanssystem – och det tycker jag att vi har i Sverige genom komvux. Det val man gör som 16-åring är inte oåterkalleligt.

I grunden stödjer Björn Öckert regeringens förslag att göra högskolebehörigheten tillgänglig inom ordinarie program.

– I den mån flykten från yrkesprogrammen har berott på högskolebehörigheten, så kan den här förändringen stävja det. Det skulle inte förvåna mig om denna lilla förändring faktiskt ger effekt på hur 16-åringarna väljer. Det ska bli spännande att se!

ur Lärarförbundets Magasin