Ingår i temat
Digitalt
Läs senare

På skärm från planering till prov

DigitaltHerman Katea är prisbelönt för sitt digitala arbete, men kallar sig ”old school” från början. Nu vill han inspirera andra lärare att följa i hans fotspår.

av Enikö Koch
26 Okt 2017
26 Okt 2017
På skärm från planering till prov
Dubbelt upp. Herman Katea kan visa hur kurvan rör sig längs axeln med hjälp av ett datorprogram. Men ibland rusar han ändå fram och pekar och ritar på tavlan. Foto: Marc Femenia

Han knackar i tavlan, gestikulerar med hela kroppen, tar stora kliv fram när han vill illustrera att man ska ”gå fram till bråket och ställa frågor till det”. Utöver sitt fängslande sätt att tala har han ytterligare verktyg: en polynom visad som en kurva vid en x- och y-axel, som rör sig på tavlan framför oss, projicerad dit genom programmet Geogebra från Herman Kateas dator.
– Titta här nu, säger han och zoomar in på y-axeln som polynomet verkar gå ihop med.
– När jag zoomar in så ser man att det går isär. Det når aldrig fram till axeln. Ser ni?

Plötsligt dyker ett Facebookmeddelande upp på skärmen i tavlans högra hörn. Eleverna pekar och fnissar lite.

Herman märker det snabbt, släcker ner meddelandet och skrattar till:
– Ja, det här är nackdelen med digitaliseringen, att Facebook kan dyka upp.

Raskt går han sedan vidare till nästa polynom och frågar eleverna om ”nollställen”. Hela klassen är engagerad, många händer åker upp i luften, ingen ägnar sig åt annat.

Man ska inte låta datorn tänka åt en. Det digitala ska vara hjälpmedel.

Det är just elevernas uppmärksamhet och motivation som fått honom att både börja och fortsätta med att använda digitala verktyg i undervisningen. För Herman Katea har inte alltid varit så digital, utan beskriver sig snarare som ”old school” med studier vid universitetet i Uppsala. Där lärde han sig matematik med papper och penna, som sig bör på avancerad nivå kanske. Därför började han också med bara papper, penna och tavla inför sin första skolklass för sex år sedan. Men snart började han ändå testa digitala verktyg på inrådan från kollegor. Han såg att belöningen var omedelbar.
– Belöning. Vi människor drivs av det. Ser en lärare hur mycket tid man sparar, hur mycket bättre eleverna förstår, då vill man göra det. Du såg hur uppmärksamma de var när det rörde sig på tavlan. Det gör det så mycket lättare att förklara.

Varierat. På Herman Kateas lektion varvas olika moment av genomgångar med enskilt stöd till eleverna. Här svarar han på frågor från Tesfay Ghirmay och Sirui Li. Foto: Marc Femenia

Han berättar att elever ibland har svårt att fantisera och föreställa sig de teoretiska begreppen.
– Simuleringar och visualiseringar av matematiska begrepp har samma effekt som demonstrationer inom kemin. Jag är kemilärare och vet hur effektiv och bra en demo är för förståelse. Man har mycket lättare att komma ihåg det. Speciellt om den är färgglad.

De senaste fyra åren har Herman Katea utvecklat sitt sätt att arbeta digitalt. Från att bara ha projicerat uppgifter från en powerpoint och sedan skrivit lösningen på tavlan, har han successivt övergått till ett digitalt arbetssätt som täcker hela undervisningsprocessen från planering till prov. Förra året prisades han som årets digitala lärare på Lärargalan.
– Jag började jobba parallellt med vissa digitala verktyg. Sedan såg jag att det fanns många delar där de kunde användas för att spara tid och underlätta för eleverna.

Herman Katea. Foto: Marc Femenia

Så hur ser då den digitala undervisningen ut i Herman Kateas värld?

För planering använder han programmet Evernote, för presentation av teorin har han programmet Geogebra, för repetition och examination används Kunskapsmatrisen. Utöver det använder han Socrative för exempelvis quiz i matte, och kommer snart också att använda en app som är en ”namepicker”, för att fråga elever slumpmässigt i stället för att de ska räcka upp handen.

Herman Katea berättar om ytterligare ett digitalt verktyg som han använt för att kommunicera matte­uppgifter med sina elever – sociala medier. Eleverna har tagit foton på de uppgifterna som de tyckte var svårast och skickat till honom på Instagram. Lösningen har han sedan presenterat på tavlan på nästa lektion.
– Sedan har jag också förstås tagit en bild och lagt upp på Instagram. Då har de lösningen där också och kan gå tillbaka till den.

Eleverna har alltid med sig sin dator till lektionerna och kan följa planeringen och genomgången. Men ibland får de stänga ner skärmarna och skriva uppgifter på papper från boken.

Att vara digital får inte bli ett mål i sig, poängterar Herman Katea.
– Det är bra att kunna visualisera vid sidan av. Men man ska inte låta datorn tänka åt en. Det digitala ska vara hjälpmedel och kontrollmedel, inget annat.

Olika skolor har olika förutsättningar, vilket beslutsfattarna bör ha klart för sig.

Som relativt nyanställd förstelärare i matematik leder Herman Katea även utvecklingsarbetet i ämneslaget och ska inspirera sina kollegor till mer digitalt arbete.
– Alla är intresserade, men det är klart att det ser lite olika ut. Det handlar om tid och ork, vilka elever man har och mycket annat. Men alla vill lära sig mer.

Skolledningen uppmuntrar det digitala arbetet, berättar Herman Katea, men just nu står andra frågor i fokus på Kärrtorps gymnasium, som trygghet och studiero. Därför måste Herman Katea hålla nere tempot något, berättar han med ett leende. Han introducerar ett verktyg i taget för kollegorna. Tanken är att när alla är förtrogna med ett arbetssätt och ser fördelarna, då kan nästa verktyg komma.

Det finns flera skäl till att han måste skynda långsamt.
– Man kan inte dunka ner allting framför eleverna eller kollegorna. De måste hinna ta till sig en sak i taget.

Samtidigt är det flera satsningar på gång, både från staten och Stockholms stad. Digitaliseringen ska öka, kompetensen hos lärarna likaså. Dessutom ska alla matematiklärare på högstadiet och gymnasiet börja undervisa i programmering med start nästa höst.

Stjärnornas krig. Tävlingen i programmet Socrative ökar motivationen att lösa matteuppgifter, även om eleverna inte vet vilket rymdskepp som är deras. Foto: Marc Femenia

Hur bra är lärare och skolor runt om i landet egentligen förberedda för det?
– Enligt min uppfattning är de inte det. För den som inte har testat programmering tidigare blir det svårt. Olika skolor har olika förutsättningar och resurser, vilket beslutsfattarna bör ha klart för sig. Personligen ser jag fram emot det och hoppas att vi får en ordentlig fortbildning innan.

Herman Katea tycker att det är bra att satsningar görs, bara det finns tid och förutsättningar för dem. Men han tycker att utvecklingen skulle ha drivits på från andra hållet, från lärarna och skolan. När det nu i stället kommer påbud uppifrån borde det styras upp bättre hela vägen, tycker han. Annars blir det en djungel för lärarna och olikheterna mellan skolorna fortsätter att vara stora.
– Skolverket skulle behöva utarbeta ett verktyg som inte handlar om vinst och att sälja, utan om vad våra elever behöver lära sig för att vara konkurrenskraftiga. Vi lärare måste få tid och fortbildning för det och då kommer vi spontant vilja använda det.

Tillbaka till mattelektionen med eleverna, där teorigenomgången är klar och polynomerna repeterade. Nu är det dags för quiz och från projektorn strålar små färgglada rymdskepp, som ska tävla mot varandra, ut på tavlan. Eleverna sitter i par och löser uppgifter vars resultat får skeppen att röra sig framåt. Koncentrationen och ivern är stor, alla försöker, händer åker upp i luften igen och Herman Katea får hasta runt för att svara på frågor.
– Det är samma uppgifter som i boken, men de blir så mycket mer engagerade, viskar han till oss längst bak, när frågandet lugnat sig lite.

Ett rymdskepp har kommit i mål och de andra närmar sig. Ingen elev vet vilket som är deras, det blir först på nästa lektion de får reda på sina egna resultat.

Framtiden för förra årets digitala lärare då? Herman Katea har hittat helt rätt i sitt yrke. Han tackade nej till ett erbjudande om att doktorera i kemi och valde att bli lärare.
– Jag har på mig den här tröjan för att jag är KÄR i mitt yrke, i mitt ämne. I att undervisa. Jag blir så exalterad när jag står längst fram i klassrummet. Jag ser eleverna när de följer mig, ser på deras miner när de förstår, när de lär sig. Då blir jag väldigt glad.

Så kommer du i gång

Herman Katea tipsar om digitala verktyg och strategier

  • Börja med en sak i taget och utgå från dina behov, inte verktygen.
  • Google docs är bra för skrivuppgifter i alla ämnen, läraren kan se i realtid hur eleverna skriver, när de hakar upp sig, om de klipper in stycken.

De här verktygen fungerar bra för undervisning i matematik:

  • Planera i Evernote.
  • Använd Geogebra som verktyg när du presenterar teorin.
  • Kunskapsmatrisen i ämnesplanen har bra upplägg med uppgifter och prov.
  • Använd gärna slumpurval för handuppräckning, till exempel programmet Namepicker.
  • Socrative har bra quiz som kan göra undervisningen spännande.

Alla artiklar i temat Digitalt (8)

ur Lärarförbundets Magasin