Läs senare

Öppnar för både jobb och högskola

På Universitetsholmens gymnasium i Malmö får alla yrkeselever högskolebehörighet, om de inte aktivt byter ut kurser. En modell som i framtiden kan gälla för hela landet.

Slipar detaljerna. Svenska 3 är en av gymnasiets mest krävande teoretiska kurs, menar Agnes Gentili Cronholm. I dag går hon igenom hur en fotnot ska anges och ger eleverna specifika frågeord att besvara som stöd.
Slipar detaljerna. Svenska 3 är en av gymnasiets mest krävande teoretiska kurs, menar Agnes Gentili Cronholm. I dag går hon igenom hur en fotnot ska anges och ger eleverna specifika frågeord att besvara som stöd. Foto: André de Loisted

Det är egentligen inga konstigheter, säger Ulf Österlindh som är förstelärare och programansvarig på el- och energiprogrammet på Universitetsholmens gymnasium i Malmö.

– Rent praktiskt är det inte svårt att få till. Jag förstår inte att inte fler yrkesprogram har ett liknande upplägg. Vi vänder helt enkelt på steken. I stället för att själva välja till, måste våra elever aktivt välja bort de tillagda kurserna som ger högskolebehörighet.

Det var när han var ny på skolan, för fyra år sedan, som han reagerade på att i princip alla föräldrar ställde samma fråga när skolan höll öppet hus för niondeklassare och deras familjer.

– De undrade om deras barn skulle kunna läsa vidare efter ett yrkesprogram. Det var det absolut viktigaste för nästan alla, inte vad programmen i sig innehöll.

Gymnasieutredningens förslag om högskolebehörighet på yrkesprogram

  • Välja bort – inte till. Alla yrkesprogram ska ge grundläggande högskolebehörighet i sitt grundupplägg på 2 500 poäng. I dag krävs ett utökat program som ger 300 extra poäng. Elever ska kunna välja bort de kurser som leder till högskolebehörighet genom aktiva val.
  • Både bredd och djup. Yrkesprogrammen ska ge fler möjligheter. Enligt utredningen ska det finnas möjlighet till programfördjupning i relevanta ämnen (max 300 poäng) som ger särskild behörighet till högskolan inom utbildningar som anses speciellt populära bland eleverna på vissa inriktningar. Det gäller till exempel förskollärare, sjuksköterska och högskoleingenjör. Utredningen anser samtidigt att yrkesinnehållet i programmen ska värnas genom möjligheten att läsa fördjupande yrkeskurser på motsvarande antal poäng.

Ulf Österlindh började fundera och tog upp sina tankar med biträdande rektor Björn Andersson. De tittade på en lösning. Snart insåg de att det nästan skulle gå jämnt upp om de ersatte de lektioner då eleverna skulle ha individuellt val med de kurser som fattades för att få högskolebehörighet.

– Individuellt val ger totalt 200 poäng på tre år. På den undervisningstiden får vi in alla kurser i svenska som krävs inför högskolestudier, säger Björn Andersson.

Engelska 6 får de in i ordinarie schema genom att byta ut en yrkeskurs. Matematik 2A, som visserligen inte krävs för grundläggande högskolebehörighet men som ofta behövs för yrkeshögskolor, får eleverna i stället möjlighet att läsa in på utökad studietid. Det kan vara tufft, medger Björn Andersson. Därför är det viktigt att jobba aktivt med att motivera.

– Vi diskuterar ofta för- och nackdelarna med eleverna så att de kan ta ett välgrundat beslut. Alla de branschföretag som vi har kontakt och samarbete med är positiva till det här. De anställda blir ju företagens ansikte utåt. Det räcker inte med enbart yrkesskicklighet i dagens arbetsliv.

Men att valet fortfarande är fritt är viktigt, tycker Björn Andersson. Den elev som inte vill läsa de teoretiska kurser som ligger utanför programmen, utan i stället ägna sitt individuella val åt en kurs i till exempel matlagning eller digitalt skapande ska kunna göra det.

Tänker framåt. Fredrik Ekberg vill hålla dörren till högskolan öppen. Läraren Agnes Gentili Cronholm hjälper honom med dagens uppgift i Svenska 3.
Tänker framåt. Fredrik Ekberg vill hålla dörren till högskolan öppen. Läraren Agnes Gentili Cronholm hjälper honom med dagens uppgift i Svenska 3. Foto: André de Loisted

– Fast då måste eleven lämna in ett papper med målsmans underskrift. Det blir en garanti för oss, ingen förälder kan komma sista terminen i trean, vara arg och säga att de trodde att deras barn skulle få högskolebehörighet. De har ju själva skrivit på ett tydligt papper, säger Björn Andersson.

Universitetsholmens gymnasium är populärt, har relativt höga antagningspoäng och ett gott rykte. Hit söker sig elever från hela Skåne, skolan ligger strategiskt nära Malmö centralstation. Men generellt tampas många yrkesprogram i landet med sviktande söktal. Björn Andersson tror att denna omstrukturering av grundupplägget kan vara en väg att komma runt det.

– Alla kommer inte att läsa på högskolan. Men det kan vara svårt att veta när man är 15–16 år. Det finns ett stort problem med att elever väljer ett teoretiskt högskoleförberedande program för att gardera sig, trots att de kanske skulle trivts bättre med ett yrkesprogram. Sedan står de där efter studenten, med dåliga betyg och ingen lust att läsa vidare men också utan yrkesutbildning.

Ulf Österlind.
Ulf Österlind.

Han berättar att Universitetsholmens initiativ har intresserat kollegorna i de kommunala rektorsnätverken.

– Jag hoppas att alla yrkesgymnasier i Malmö tar efter oss. Och att frågan nu väcks på nationell nivå.

Vi lämnar skolledningen och följer med svensklärare Agnes Gentili Cronholm till ett av klassrummen. 20 elever från el-, energi- och vvs-programmen väntar i bänkarna. 19 pojkar och en flicka som alla går i trean. Den här gruppen kommer att ha Svenska 3 med Agnes Gentili Cronholm hela läsåret.

– Det är en tuff kurs, kanske gymnasiets allra tuffaste bland de teoretiska. Den är tydligt högskole­förberedande och inriktad på vetenskaplig text och skrivande, hinner Agnes Gentili Cronholm säga innan hon vänder sig till eleverna för att starta lektionen.

Hon berättar att hon kollade lite statistik i går, inför vårt besök. Hela 19 procent av dem som gick teoretiska program blev förra våren underkända på den skriftliga delen av det nationella provet.

– Det indikerar hur svår kursen faktiskt är. Mina elever är generellt än mer ovana vid denna typ av texter, så för dem är detta ännu kämpigare.

I dag ska de fortsätta med textgenren referat. De har jobbat sig igenom två sådana tidigare, men Agnes Gentili Cronholm vill nöta temat ytterligare en lektion. Hon delar ut en vetenskaplig text om möjliga orsaker till att de nordiska språken har glidit allt längre ifrån varandra. De pratar tillsammans om innehållet. Sedan får eleverna i uppgift att skriva ett referat på texten i grupper om två, utifrån en given rubrik.

Agnes Gentili Cronholm.
Agnes Gentili Cronholm. Foto: André de Loisted

– Minns ni det här med källhänvisningar? Att det är viktigt att ange varifrån man fått informationen när man skriver referat? Kommer ni ihåg vad en källhänvisning ska svara på?

Agnes Gentili Cronholm skriver orden vem, när, var och vad på tavlan framme vid katedern.

– Och varför ska vi alltid ange efternamn på den vi hänvisar till? Just det, Anton. För att det verkar som om vi känner personen i fråga om vi bara skriver förnamnet.

Arbetet i smågrupper tar vid. Zebastian Thomassen och Viktor Reic säger att det visserligen känns lite hårt att sitta här och kämpa när klasskompisarna står och lagar mat.

– Men det här är ju ändå tid som vi måste vara i skolan på. Då är det bättre att lägga den på något som kan betyda något. Jag gör det här för framtiden. Jag vill jobba några år nu men kanske vill jag läsa vidare sedan, troligen till ingenjör, funderar Zebastian Thomassen.

Viktor Reic håller med. Han tror inte heller att han kommer att jobba som vvs-installatör hela sitt yrkesliv.

– Några år nu, jag är skoltrött och sugen på att jobba. Men om jag sedan bestämmer mig för att bli något annat, så tror jag att jag behöver skaffa mig den här behörigheten nu, när jag ändå går i skolan. Annars kommer det nog inte att bli av.

Klasskompisen Tobias Cornmark berättar att han nyligen har tänkt om. Efter praktiken i tvåan i våras insåg han att han har valt fel inriktning.

Björn Andersson.
Björn Andersson. Foto: André de Loisted

– Jag ska inte bli vvs-installatör. Det passar inte mig helt enkelt, jag tycker inte det är kul.

Men efter nästan två år på programmet kändes det för sent att hoppa av, säger han.

– Så det är ju en himla tur att jag har fått den här högskolebehörigheten, annars skulle alla år vara typ bortkastade. När jag gick i nian och sökte till gymnasiet var det enda jag tänkte på att snabbt få ett jobb med bra lön. Nu vet jag att jag måste trivas också.

Agnes Gentili Cronholm tycker att ljudnivån i klassrummet börjar bli för hög. Hon vet att eleverna behöver ro för att kunna koncentrera sig och föreslår därför att grupperna ska sprida ut sig, några kan få gå och sätta sig i biblioteket. Själv cirkulerar hon runt mellan eleverna.

– För många kommer den här kursen att kräva hårt arbete, men jag har ändå förhoppningar. Vi behöver dessutom komprimera och jobba än mer intensivt för att hinna hela kursen, från april går de på praktik och innan dess behöver vi vara klara med alla moment.

En av hennes metoder för att stötta alla att ta sig igenom kursen är att låta eleverna använda sig av skrivmallar. De är uppbyggda av ett antal fasta formuleringar där eleverna får fylla på med fakta­innehåll. Mallarna är tänkta att hjälpa dem att få syn på strukturen i en viss textgenre.

– Jag använder också andra typer av modelltexter och ordbanker som stöd för dem och plockar sedan bort dessa successivt under kursens gång så att de steg för steg ska utveckla skrivandet. Våra elever har ofta sin starka sida i kursens muntliga del. Skrivandet är den största utmaningen för många, de är inte så vana vid det.

ur Lärarförbundets Magasin