Läs senare

Öppnar dörren till ämnet

Lärare som förenklar resonemang eller ger lättare versioner av texter stänger porten till djupa ämneskunskaper. Det säger Maaike Hajer, professor i Holland och Sverige.

01 Apr 2016

I gymnasieskolan finns många ämnesspecifika texter. Och det behövs lärare som ger eleverna tillgång till detta språk.

– Jag ser många lärare som arbetar språkinriktat i högstadiet men kedjan måste fortsätta och vidareutvecklas i gymnasieskolan, säger Maaike Hajer som är professor vid lärarutbildningen vid Utrecht i Holland och gästprofessor vid Malmö högskola.

Eleverna måste ha tillgång till olika ämnesspråk för att klara målen i gymnasieskolan och för att klara sig på högskolan.

– Ju längre man kommer i ett ämne desto mer är det ämnesläraren som kan det specifika språket. Det är ju ämneslärarna som är proffs.

I gymnasiet finns också många abstrakta begrepp att erövra. Maaike Hajer betonar dock att språkutveckling är mycket mer än begrepp och terminologi. Det handlar om att lära sig att delta i tanke­sätt som passar ämnet, både muntligt och skriftligt. Att redogöra för ett historiskt skede utifrån olika källor gör man på ett annat sätt jämfört med att redogöra för en laboration i NO. Texterna kommer att se olika ut i struktur, ton och resonemang.

Läraren kan öppna eller stänga dörren till språkutveckling. Att stänga dörren kan man också göra genom att förenkla språket.

– Om läraren förklarar på ett enkelt sätt eller ger en lättare version av texten så blir det inte tillräckligt. Man ska ställa krav och ha höga förväntningar. Men så klart ska läraren stötta eleverna på den nivå de befinner sig.

Maaike Hajer har svårt att svara på hur vanligt det är att lärare arbetar aktivt med språkutveckling i gymnasieskolan. I grundskolan finns mer erfarenhet men hon ser också en utveckling där även ämneslärare i gymnasieskolan spelar en allt större roll för språkutvecklingen. Ett exempel är Malmö, där alla skolor har en språkpolicy, och den nationella satsningen Läslyftet. Från nästa läsår omfattar den även gymnasieskolan (se sidan 29). Här betonar Maaike Hajer vikten av att satsningen når ut till olika ämneslärare så att det verkligen blir en fördjupning.

– Egentligen skulle språkutveckling ingå mer i ämneslärarutbildningen. Då skulle inte de här fortbildningsinsatserna ha behövts i samma utsträckning.

Vilka elevgrupper har mest nytta av att lärare arbetar med språkinriktad undervisning?

– Jag brukar säga att det är viktigt för elever som inte är vana att resonera hemma vid köksbordet. Men det gynnar så klart alla elever.

ur Lärarförbundets Magasin