Läs senare

Nya gymnasieministern tror på yrkescollege

Legitimation, yrkeslärarbrist och elever som hoppar av. Det finns en del att göra för regeringens nya gymnasie- och kunskapslyftsminister.

03 Nov 2014
Nya gymnasieministern tror på yrkescollege
Gymnasie och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) lovar fler förslag för att lösa bristen på yrkeslärare. Foto: Dan Hansson

Aida Hadzialic (S) ber sin pressekreterare att ta en bild tillsammans med Yrkes reporter. Det är trots allt första intervjun, förutom lokalpress hemifrån, sedan hon tillträdde.

För den breda allmänheten är Sveriges yngsta minister ganska okänd. I hemstaden Halmstad är hon däremot kommunalrådet bakom teknikcollege som missade en riksdagsplats med minsta möjliga marginal, för att då plötsligt hoppa av sina politiska uppdrag. Några veckor senare fick förvånade halmstadbor svar på varför när hon presenterades som en av tre rödgröna ministrar på det nyorganiserade utbildningsdepartementet. Titeln är gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Varför behövs det en sådan?

– Min portfölj handlar om att stärka gymnasieskolan, vuxenutbildningen och yrkesvux. Anledningen till att Stefan Löfven har valt att ha den ordningen är att han vill sätta fokus på att gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska tangera arbetsmarknaden på ett starkare sätt än vad som görs nu. Vi ska ha en klarare övergång och partiellt arbete där vi ska se mer samverkan mellan skolan, arbetsmarknaden och näringslivet.

Vilken är den viktigaste åtgärden för att uppnå samverkan?

– I kommunvärlden har jag märkt att det har gett stora effekter när vi gjort ansatsen till att koppla ihop skolan med det som näringslivet efterfrågar. Jag vill gärna lyfta upp det till den nationella nivån och se till att vi jobbar på det sättet över hela Sverige. Att vi lyssnar in vad branscherna behöver, vad näringslivet behöver och att skolan då ser till att vi får den kompetensförsörjning som framtidens arbetsmarknad kräver. Det handlar om matchning på arbetsmarknaden som det så fint heter.

En metod som regeringen vill använda för att koppla ihop yrkesprogrammen och arbetsmarknaden är yrkescollege, en av Socialdemokraternas många paradfrågor i valrörelsen. Tanken är att näringsliv och skola tillsammans ska bygga upp ett ”utbildningskoncept” som stämmer överens med det som arbetsmarknaden efterfrågar och vad som kan tänkas bli efterfrågat i framtiden, förklarar Aida Hadzialic.  Hon svarar nej på frågan om yrkescollege ska ersätta traditionella yrkesprogram på längre sikt. Tanken är att de ska komplettera varandra.

– Det som är en utmaning nu är att definiera vad de här olika koncepten kommer att betyda. För att det ska vara tydligt både för alla de som kommer att jobba med yrkescollege men också för eleverna. Så att man ska veta vad skillnaden är när man väljer en yrkesutbildning, college eller lärlingsutbildning.

Vilken utveckling kommer lärlingsutbildningarna få när yrkescollege blir verklighet?

– Vi har bejakat den reformen. Sedan får vi tänka efter: hur gör vi så att efterfrågan ökar? Det fanns ett tänk om 30 000 lärlingsplatser, det har blivit 6 500. Så kvoten har inte riktigt fyllts upp så som tanken var.

Så hur ska ni öka efterfrågan?

– Det första vi behöver göra är att se till att förklara för eleverna varför det här är ett alternativ. Det andra är att näringslivet också ska bidra på sitt sätt för att eleverna ska välja det alternativet. Vi behöver tala med en röst tror jag.

Tillbaka till yrkescollege. Ska det finnas som ett alternativ inom alla yrkesprogram?

– Vi får se om initiativet finns på samma sätt. Jag ämnar samtala med de andra branscherna.

Men ser du att det kommer att fungera i alla branscher?

– Jag säger inte ATT det kommer att funka inom alla branscher men jag hoppas det. Jag tror inte vi ska tänka att det behöver vara ett universellt koncept heller. Vi ska vara pragmatiska och tänka vad bransch A behöver, vad bransch B behöver och vad bransch C behöver och sedan utforma collegetanken utefter de behoven.

Ett problem på den nya ministerns bord är bristen på yrkeslärare. Det finns en mängd olika siffror för att beskriva den. Här är några: Statistiska centralbyrån beräknar att det kommer fattas 2 440 yrkeslärare år 2020. Tio år senare bedöms bristen öka till 2 550. Universitetskanslersämbetet beskriver i en rapport att enbart pensionsavgångarna gör att yrkeslärarna i nuläget blir 600 stycken färre varje år. Foto: Dan Hansson

Hur ska du lösa bristen på yrkeslärare?

– Se till så att läraryrkets attraktivitet höjs. Vi har skjutit till pengar så att lönerna höjs, vi kommer att jobba för att lärarna får mer tid med eleverna och för att det ska bli lättare att bli yrkeslärare. Det tycker jag är ett viktigt paket att börja med.

I er budgetproposition pekas bristyrken som särskilt ska prioriteras ut. Där nämns förskollärare, ämneslärare, speciallärare och specialpedagoger. Varför står det inget om yrkeslärare?

–Det finns inte en sådan motsättning. Vi kommer identifiera vilka branscher där det råder en ökad efterfrågan på kompetens. Är det så att yrkeslärare hör dit så kommer det att prioriteras.

Obligatorisk gymnasieskola upp till 18 år vill ni också ha. Varför då?

– Vi vill inte ge upp om en enda unge utan vi vill hellre säga: ”Du behöver den här kompetensen för att klara dig inför framtiden. Om inte kommer du få det bekymmersamt. Och vi vill inte att du ska uppleva det.” Då ställer vi hellre krav än att lura dem att de inte behöver den kvalifikationen. Sedan har vi då i BP15 (budgetpropositionen för 2015, reds. anm.) sagt att det här ska utredas för att se vilken form det ska ha. Vi behöver samverka med andra partier och se hur det kan gå igenom.

Ett argument från ditt partis håll är att nästan alla redan går gymnasiet. Varför måste det då vara obligatoriskt?

– Det finns en andel som inte gör det, då ska inte vi ge upp om de eleverna. Många av de som är arbetslösa idag tillhör den kategorin.

Ni vill dessutom att yrkesprogrammen ska ge högskolebehörighet. Varför?

– Arbetsmarknaden är sådan idag att den kräver den sortens kunskaper. Vi märker också att andelen sökande till yrkesprogrammen har sjunkit sedan man tog bort behörigheten.

Vad ska elever med sämre förutsättningar göra för att klara av de ämnena?

– Vi ska investera i lärarna så att lärarna kan få varenda elev att klara sig väl. Ingen unge därute ska luras att man klarar sig utan de här kompetenserna och att vi då utav någon form av snällhet lurar dem och säger att det kommer att gå bra ändå, för det kommer det inte att göra. Då måste vi istället ställa krav, men vi kommer att hjälpa dem.

Legitimationskrav för yrkeslärare var en långsiktig ambition för förra regeringen. Hur blir det med det nu?

– Det ska bli lättare att gå från att vara yrkesverksam till att bli lärare. Det möjliggörandet tror jag är det första steget. Vi vet som sagt också att det är ett problem att vi inte har tillräckligt många yrkeslärare som läget är idag, samtidigt som det finns branscher som efterfrågar fler yrkeskunniga människor. Det är de första sakerna att ta tag i.

Men hur blir det med legitimationskravet?

– Vad det gäller själva legitimationsbiten så har vi haft samma tankar som den tidigare regeringen i mångt och mycket. Så den linjen tänker vi vidhålla. Tills vidare i varje fall.

Fler elever hoppar av på yrkes- än på studieförberedande program. Hur ser du på det?

– Det är olyckligt att det är så eftersom vi ser att arbetsmarknaden verkligen behöver yrkesutbildad arbetskraft. Så det måste vi vända på. Jag tror att en viktig anledning till att vi har fått det scenariot är det här med högskolebehörigheten.

Så det kommer bli färre som hoppar av med obligatorisk högskolebehörighet?

– Jag hoppas det. Vi får inte underskatta eleverna som väljer de här programmen. Det tycker jag är att nonchalera deras intelligens. De är ju väl medvetna om vad valet innebär. Å ena sidan är närheten till jobb god men det innebär också risker för framtiden eftersom de vet hur arbetsmarknaden ser ut. Vårt ansvar måste vara att kunna förena de här två delarna.

Gymnasie- och kunskapslyftsminister

  • Aida Hadzialic (S) är född 1987 och kom till Sverige som femåring från Bosnien-Hercegovina.
  • Hon gick med i SSU som sextonåring och har en juristexamen från Lunds universitet.
  • Den senaste mandatperioden var hon kommunalråd i Halmstad. Efter valet presenterades hon som Sveriges yngsta minister någonsin.

ur Lärarförbundets Magasin