Läs senare

När elever får bedöma sina lärare

Anna har kollegor som mår mycket dåligt i samband med den årliga enkäten till eleverna. Frågan de ställer sig är vad ledningen egentligen gör med resultaten.

27 Maj 2016

Illustration: Christoffer PetterssonAnna är lärare på en friskola där eleverna varje år får fylla i en enkät om hur de upplever allt från lokaler till pedagogik. Mycket i enkäten är bra och användbart, menar Anna, men det finns problem. En del frågor handlar om hur eleverna uppfattar sina mentorer och har inte med själva undervisningen att göra.

– Eleverna får ta ställning till sådant som vad de tror att jag tycker om att vara lärare. Det känns konstigt att de ska ha åsikter om det.

Enkätsvaren används i marknadsföringen av skolan och de har också använts för att jämföra skolor inom koncernen, vilket Anna upplevde gav orättvisa utslag. Vissa skolor har höga antagningspoäng, andra låga, och det fanns ett samband där lärarna på de med höga antagnings­poäng fick mer positiva omdömen.

– Det blev diskussioner mellan oss kollegor och mycket funderingar kring vad ledningen gjorde med resultaten, säger Anna.

Hon och kollegorna vet inte om elevernas omdömen påverkar deras löner och tycker att de heller inte riktigt vet vad de ska göra med informationen som kommer fram.

– Den feedback vi får landar ofta i att vi ska försöka bli bättre till nästa år, utan att vi får veta hur vi ska göra det.

Anna tror visserligen att många elever klarar att göra övergripande bedömningar men konstaterar att tonåringar är ombytliga och att mognaden skiljer sig mycket åt mellan elever. Det kan finnas ett stort mått av orättvisa i deras bedömningar.

– En kollega fick väldigt bra siffror ett år men det visade sig att hon bara hade pratat med eleverna om smink och uteliv. De hade roligt på lektionerna men många klarade inte sina betyg.

Samtidigt kan någon som ställer höga krav och gör så att eleverna klarar gymnasiet få dåliga omdömen, berättar Anna.

– Många av mina kollegor vill till och med slippa att vara mentorer för att de tycker det är så jobbigt att bli bedömda på det här sättet.

Anna tycker ändå att hennes chefer blivit bättre på att ta hand om resultaten från enkäten. Ett tidigare år gjordes de personliga utfallen tillgängliga för alla vilket ledde till ren kalabalik i kollegiet, men det har inte upprepats. Ledningen har förstått att många oroar sig mycket inför att resultaten delges och är mer försiktiga. Anna skulle ändå gärna se att de frågor som handlar om elevernas spekulationer om lärarnas känslor och åsikter helt tas bort.

– Frågorna som rör mig som lärare bör handla om vad jag lärt eleverna, inte om huruvida jag är glad eller inte.

Anna heter något annat i verkligheten.
 

Arbetsmiljöexperten: Lyft frågan fackligt!

Erik Hallsenius är om budsman och arbetsmiljö­expert på Lärarförbundet. Han anser att det går att lyfta det mesta, om det görs på rätt sätt och i en trygg och transparent miljö.

– Processen kring enkäten behöver kanske ses över på den här skolan för att skapa acceptans, säger han.

Ledningen bör höra vad lärarna vill veta för att utveckla sig innan de väljer frågor och ge tydlig information om vad de läser ut ur svaren och hur det ska användas. Om ledningen drar slutsatser som handlar om styrningen av skolan så kan det vara positivt men om enkäten bara resulterar i att lärare skuldbeläggs eller försöker hålla skenet uppe för att göra eleverna nöjda kan det bli destruktivt.

– Det kan leda till betygsinflation och att man inte ställer professionella krav som lärare, säger Erik Hallsenius.

Om enkäter upplevs som ett arbetsmiljöproblem finns två vägar att gå för att åstadkomma förändring. Det kan lyftas fackligt som en skyddsfråga eller som en inflytandefråga. I det första fallet handlar det om att peka på att personalen drabbas av stress som blir hälsovådlig, och i det andra fallet om att lärare bör ha möjlighet att påverka sin arbetsmiljö och tillfrågas om sådant som berör deras arbetssituation.

– I grunden handlar båda sakerna ofta om tillit.

På Annas skola:

  • Får eleverna svara på enkätfrågor om mentorernas personliga egenskaper. I kollegiet beskrivs tiden fram till resultaten som ”att vänta på domen”.
  • Finns en osäkerhet kring vad resultaten används till. Påverkar de lönerna?

ur Lärarförbundets Magasin