Läs senare

När begreppen känns i kroppen

ReportageRollspel, reflektion, bilder, samtal om texter och grupparbeten. Gymnasieläraren Åsa Edenfeldt arbetar brett för att eleverna ska få verklig kunskap om psykologiska begrepp.

01 Apr 2016
När begreppen känns i kroppen
Känslor. Åsa Edenfeldt, lärare i psykologi, skriver upp centrala begrepp när hon berättar om hur våra tankar kan styra hur vi mår. Foto: Anna Simonsson

Foto: Anna SimonssonPatienten: Människor försöker undvika mig. De hälsar inte när jag är i Täby centrum.

Psykologen: Så är det säkert inte. Du måste hälsa ordentligt. Titta dem i ögonen.

Patienten: Det hjälper inte. De säger inte hej tillbaka.

Psykologen: Jag vet hur du tänker. Du tolkar händelser negativt för att dina tankar sker automatiskt. Det kallas ”arbiträr inferens”.

Det är rollspel i Täby Enskilda gymnasium. Psykologen är Elsa Almquist och patienten är Gustav Tillas. De är klasskompisar i ettan på samhällsvetenskapsprogrammet och har lektion i psykologi.

Deras lärare Åsa Edenfeldt går igenom olika begrepp inom kognitiv psykologi. I praktiska övningar försöker hon ge eleverna en djupare förståelse för ordens innebörd.

Nu har eleverna fått papper där bokstäverna i fem olika ord har kastats om. Över orden har varje elev ett täckpapper, och det gäller att så snabbt som möjligt klura ut vilka orden ska vara. Ett ord i taget.

– Nu kör vi. Titta på första ordet, säger Åsa Edenfeldt.

Händerna sträcks snabbt upp i luften hos de flesta eleverna som har skrivit ner det rätta ordet, men några hinner inte bli klara.

– Kör! Ord två.

Ännu en gång är de flesta oerhört snabba.

Så är alla fem ord genomgångna. De flesta i klassen ser nöjda ut medan en liten grupp inte har lyckats knäcka ett enda ord.

Åsa Edenfeldt avslöjar att den mindre gruppen fått ord som inte går att lösa medan de andra fått enkla ord som hund och katt.

Foto: Anna Simonsson

– Först var man lite nervös och tävlingsinriktad. Sen gick det bättre och man fick flyt och självförtroende, säger Emma Rindsjö Smith.

Klasskompisen Ivar Liljegren fick de omöjliga orden.

– Det här var stressigt och det blev ändå värre när du sa ”vad duktiga ni är” till dem som lyckades. Själv klarade man ingenting, kommenterar han.

Åsa Edenfeldt berättar vad hon har utsatt klassen för.

– Man präglas som människa av tidigare erfarenheter. När man hamnar i situationer som man inte klarat tidigare kopplar hjärnan in per automatik att det här kommer jag inte att klara av. Nu ska ni få ett begrepp för det: inlärd hjälplöshet. Det är ett ohälsosamt tillstånd som kan påverka våra liv negativt.

Ett annat moment är när eleverna får se på en bild av en bergochdalbana. För en del väcker bilden obehag medan andra reagerar med förtjusning. Åsa Edenfeldt förklarar att vi styrs känslomässigt av våra tankar. Det är dessa automatiska tankar som är kärnan i kognitiv psykologi.

Så får eleverna två och två diskutera om man kan träna sig i att tänka bort negativa känslor som stress, ångest och ilska.

Inför lektionen har Åsa Edenfeldt lagt ut namnskyltar på bänkarna så att eleverna inte ska sitta bredvid samma kompis varje gång.

– Alla ska kunna prata med alla och vara aktiverade, säger hon.

Det sista som sker under lektionen är att eleverna får reflektera över och skriva ner det viktigaste de lärt sig – och om det är någon övning som de tycker har varit speciellt lärorik. Datorlocken åker upp direkt och knattret från tangenterna smattrar i kapp med regnet som slår mot klassrummets fönster.

Foto: Anna Simonsson

Det var för fyra år sedan som Åsa Edenfeldt började arbeta mer aktivt med språkinriktad undervisning i svenska och psykologi. Bakgrunden är att det 2011 infördes ett nationellt prov i läsförståelse i svenska 1.

– När det gäller skrivande och talande hade jag strategier men jag behövde bli bättre på att undervisa i läsförståelse. Att jobba aktivt med läsning i klassen, att bryta ner texterna i delar och se till att alla förstår. Jag brinner för de frågorna, säger Åsa Edenfeldt som även bloggar om språkutveckling och som snart skrivit klar sin bok Läskompetens.

Täby Enskilda gymnasium har haft flera fortbildningsdagar där alla lärare reflekterat över hur de kan arbeta med språkinriktad undervisning. Åsa Edenfeldt, som också är förste­lärare, har då haft föreläsningar och workshops för sina kollegor.

– Det som vi kommit långt med är att vi verkligen avsätter tid för de här frågorna. Sen är det så klart olika hur mycket det blir i olika ämnen och för olika lärare. Det är viktigt att ha ledningens stöd i ryggen för språkutvecklande arbetssätt. Jag tror nog att vår skola ligger i framkant. Kanske beror det på att vår rektor är svensklärare, säger hon.

Åsa Edenfeldt betonar att det inte handlar om att arbeta med läsinlärning i gymnasieskolan eller att alla lärare ska vara svensklärare som rättar stavfel och kontrollerar grammatiken. Men varje lärare har ansvar för att lyfta sitt ämnesspråk.

– Biologin har ett språk och psykologin ett annat. En labbrapport i kemi och en uppsats i svenska skiljer sig så klart åt. Vi ska synliggöra för eleverna vad det är för språk som man använder i olika ämnen och hur texterna ska byggas upp. Ju längre in i kurserna de kommer, desto viktigare blir det att utveckla ämnesspråken. Eleverna ska vara förberedda för universitetsstudier och för olika akademiska texter.

Åsa Edenfeldt menar att intresset för psykologi är stort men svårigheterna kan vara att få eleverna att använda underbyggda resonemang från olika teorier.

– Under lektionerna får de reflektera i grupper, träna på att redogöra och resonera utifrån olika källor. Det finns också utrymme för egna erfarenheter i psykologiämnet.

Foto: Anna Simonsson

Cecilia Friedman är lärare i biologi samt idrott och hälsa här på Täby Enskilda gymnasium. Hon har arbetat som lärare i fem år och tycker att det borde ingått fler moment om språkutvecklande arbetssätt i lärarutbildningen. Nu har hon bestämt sig för att jobba mer med språket i sina ämnen.

– Det är först nu när Åsa har väckt de här frågorna som jag har blivit medveten om kunskapskravet att kunna kommunicera om biologin. Jag har tidigare gjort begreppslistor och sagt vilka kapitel eleverna ska läsa i boken. Men nu arbetar jag mer med språket under lektionerna och med textsamtal utifrån boken. Jag bryter också ner labbrapporter för att visa olika delar och bra exempel, berättar Cecilia Friedman.

Vad har du för förväntningar nu när du börjat arbeta mer med språkutveckling?

– Att eleverna ska lära sig mer. De ska kunna behärska det biologiska språket. De får öva på att formulera meningarna, jämföra och analysera på lektionstid för att klara av det på ett prov sedan. Jag märker att eleverna tar till sig de olika begreppen mer. Det är fantastiskt.

Hur har du ändrat din undervisning i idrott och hälsa?

– Vi jobbar mer med begreppen i de teoretiska hälsodelarna. På lektionerna diskuterar vi instuderingsfrågor i stället för att jag ger dem som hemuppgifter. Tidigare gav jag dem nog texter utan att reflektera över om de verkligen förstod innehållet.

Åsa Edenfeldt och Cecilia Friedman sitter i ett mindre grupprum och diskuterar hur de lägger upp textsamtal. Båda är överens om att det finns ett stort värde i att eleverna får läsa texter tillsammans och gå igenom dem. Speciellt om det är texter med stort tuggmotstånd, som de uttrycker det.

– De höjer sina ämneskunskaper när de blir bättre på lässtrategier. Vi jobbar mycket med bikupor och går igenom lärobokens texter på djupet, säger Cecilia Friedman.

– Skrivande, läsning och samtal blir sammanvävt. Genom att jobba tillsammans med lässtrategier och språkutveckling får man med sig alla i klassen, till exempel de som har svårt för att läsa. Nu är alla aktiva och kommer längre oavsett vilken nivå de börjar på i de olika skolämnena, säger Åsa Edenfeldt.

Åsa Edenfeldt tipsar

  • Börja smått och sätt upp små mål. Kanske för något moment eller någon lektion.
  • Använd rollspel och visa bilder för att få eleverna att anamma den begreppsvärld som finns i ämnet.
  • Läs böcker som utgår från forskning men som ger konkreta tips för klassrummet, till exempel Hanna Stehagens Språk i alla ämnen och Pauline Gibbons Stärk språket, stärk lärandet samt Lyft språket, lyft tänkandet.
  • Försök att hitta någon kollega att diskutera och reflektera med. Auskultera gärna på varandras lektioner.
  • Se till att ledningen ger förstelärarna möjlighet att fördjupa sig i forskning och avsätter tid för kollegiet att diskutera i ämnesgrupper.

Hur viktigt är språket för att lyckas i olika ämnen?

Ivar Liljegren, samhällsvetenskapsprogrammet årskurs 1

– Det påverkar nog. Lärare är olika bra på att förklara svåra ord. I några ämnen är det många svåra begrepp så där är det nog viktigare att läraren är tydlig. I biologi och psykologi är det flera svåra ord. Men jag tycker att vi förbereds bra på de ord som vi måste kunna.

Josefin Grape, samhällsvetenskapsprogrammet årskurs 1

– I psykologin är det viktigt att man använder sig av ett visst språk och det måste man lära sig. Vi brukar diskutera de olika orden och vi har en begreppslista. I matematiken kan det ibland vara svårt att använda rätt ord när man ska förklara hur man löser en uppgift. Till exempel att man ska säga addera i stället för plussa.

Magnus von Perner, naturvetenskapsprogrammet årskurs 2

– Det är viktigt att lärarna för en dialog så att alla i klassen vet vad de olika begreppen betyder. De ska lära ut ett relevant språk för varje ämne och de ska introducera olika begrepp. Språket vi lär är betydelsefullt då vi ska använda det i våra kommande professioner. I svenskan kan det vara en del begrepp från litteraturen som känns abstrakta. De naturvetenskapliga begreppen har en mer konkret betydelse eftersom de används i en specifik kontext.

Josefin Rasch, samhällsvetenskapsprogrammet årskurs 1

– Språket har stor betydelse. Det är viktigt att man lär sig ett professionellt språk så att man blir tagen som seriös. Lärarna måste använda rätt begrepp när de talar till oss. Alla ämnen har ju olika begrepp men jag tycker att vi får lära oss på ett bra sätt vad de betyder. Jag gick i Engelska skolan förut så i till exempel naturkunskap kan det vara ord som jag inte är så van vid, men det fungerar bra.

ur Lärarförbundets Magasin